”VEM SKA FÅ BÄRA KRONAN?”. Det är luciamorgon och jag är på väg till jobbet när jag ser rubriken pryda framsidan av Dagens nyheter. Rubriken syftar på senaste veckans diskussioner om Åhlénsreklamen med den svarta pojken i luciakronan. Reklamen publicerades på Facebook och mötte i kommentarsfältet flera rasistiska kommentarer.
Motreaktionerna blev gigantiska. Under hashtagen #jagärlucia publicerade svenskar runt om i landet bilder på sig själva och andra icke-vita eller killar iklädda luciakronor. Krönikor skrevs i ämnet, artiklar delades och bilden kärleksbombades.
En bekant postade en status om att hon år 2006 gjort ett fotojobb för en reklambyrå där en icke-vit tjej i full luciamundering. Reklamen hade satts upp runt om i Stockholms tunnelbanor och enligt min bekanta hade det väckt noll hatstorm. I statusen konstaterade hon hur rasismen i Sverige ökat under de här tio åren och hur skrämmande det är att samma typ av bilder inte längre är okej i Sverige år 2016.
Men – tänker jag – hur stor procentenhet av Sveriges befolkning tycker att det inte är okej med en svart pojke i luciakrona? Och framförallt; hur mycket makt ska de här personerna ha över ”samhällsdiskursen”? Kan det inte vara så att andra saker har förändrats under de här tio åren som passerat?
OBS! FÖR ATT LÄSA HELA KRÖNIKAN MÅSTE NI PRENUMERERA PÅ ST.NU
KRÖNIKA PUBLICERAD I SUNDSVALLS TIDNING 161216
Har tänkt EXAKT såhär kring det som hänt. Tack Hanna, så bra att du sätter ord på funderingarna och liksom kan bekräfta att det jag kände stämmer. Jag läste igenom kommentarsfältet innan bilden togs bort och uppmärksammade att det var övervägande superfina ord. Tråkigt att minoriteten som är fyllda av hat ska styra debatten.
SÅ SANT!!! Alltså vad ska en göra åt detta?? Går det att förändra på nåt vis? : (
Jättebra text!
Usch ja, det är så hemskt att en så fruktansvärt liten grupp människor på något sätt ska få definiera svenskar! Men det är ju på många sätt medias fel.
Hur välkomna och hemma känner sig alla som ser ”ickesvenska” ut när media gör sitt bästa för att måla upp det som att var och varannan svennebanan hatar dem i smyg, medan det i sanningens namn är väldigt få människor som dömer människor efter något så trivialt som t ex hudfärg eller sexuell läggning.
Snacka om att spä på vi och ni-synen från de till synes ”ickesvenskas” håll. Jag hade inte direkt känt mycket samhörighet med folket i ett land om tidningarna skrev om hur många som hatar långa, vita brunetter med gröna ögon, typ. Inte heller hade jag känt någon vidare lust för att anstränga mig för att ”bevisa” något heller.
WORD!!!!!<3
Så sant! Tycker det är oerhört korkat att tro att rasismen i sverige är större idag än för 10 år sen!
Men åh ja, detta är på pricken det jag funderat på sedan stormen. TACK för att du skriver!