Älsklingar

Jag är producent för världens längsta tv-sändning (24 h lång!!!) torsdag till fredag. Det är en livesändning i tv-huset inför Världens barn, ”100% vaken världens barn” heter den! Jättekul, spännande och utvecklande förstås men också väldigt tidskrävande.

Det gör att saker som jag ÄLSKAR (som typ min pod med Martin) tar lite stryk. Jag får verkligen inte ihop livet om jag vill ha ca 1 minut över och vila på soffan.

Vilket jag ju vill för att kunna må bra.

Så podden ställs tyvärr in denna vecka. Och mindre blogg blir det också. Meeen på fredag kommer ett avsnitt av Gott folk (så jag intervjuar Peg Parnevik om bla skillnaden på amerikansk och svensk moral) och så kan ni följa mig i sändningen på insta story (@hanapee).

TACK FÖR FÖRSTÅELSE

Puss!!!!!

När jag var 9 år blev jag utnämnd till lagledare i våra mixade bandylag till en bandytunering. Jag och den snygga sportkillen två klasser över blev framröstade av skolan efter att jag på en idrottslektion gjort flera mål i en utdragen bandymatch (och kanske för att jag var relativt populär????). Men det var en helt otrolig upplevelse för mig den där matchen. Jag fick för första gången i mitt liv smak för sport. Använda kroppen för att springa, få flås och bygga någon liten tävlingsinstinkt i mitt 9-åriga huvud.

Men så var den där bandymatchen också min enda roliga sportupplevelse som barn. Kanske är det också därför jag minns den så tydligt?

Sen gick själva tuneringen inte så bra för mig och mitt lag vilket var ett nederlag som gjorde att jag återgick till att hata sport, undvika idrottslektioner, aldrig röra på mig och håna folk med ”träning” som intresse etc.

KLIPP TILL:

2018 då jag klarade en svensk tjejklassiker! Bästa 30-årspresenten till mig själv.

TJEJVASAN! VÄTTERNRUNDAN! VANSBROSIMMET! Och idag LIDINGÖLOPPET!

Men jävlar va jobbigt det var idag. Är ju relativt van att springa men varit i lite dålig form och framförallt FÖRKYLD i morse då jag vaknade. Förkyld och rännskita. Inte perfekta förutsättningar – men det gick! Jag tog mig i alla fall runt och det är jag mycket tacksam över även om jag skulle vilja haft en bättre tid 8-)))

Överlag har det varit så fantastiskt kul att göra det här. Kul och ångestfyllt precis innan. Men mest kul. Framförallt att få göra det med min bästis Jojje:

<3 !!!!!!!

Tack alla som stöttat och peppat, ni har verkligen lyft mig!

”Jag släpper er aldrig!” vill jag ropa mot dessa tre favoritparfymer. Vet inga bättre än just dessa tre? Det är de godaste dofter jag vet på olika sätt.

Äntligen har jag en DOFTGARDEROB

Hahahahaha sjukaste samtida ordet just nu.

Eftersom jag inte är nån doftkännare så tänker jag beskriva dofterna kort helt utan regler om hur de bör beskrivas.

1. Coco Chanel Mademoiselle – en klassiker jag förknippar väldigt mycket med sommar i Sundsvall? Doftar som min mamma och därmed också mycket trygghet. Den är söt utan att vara sliskig och luktar liksom nyfiket och lätt.

2. BYREDO ELEVENTH HOUR – bärs med vit skjorta, rutig byxa och uppnosig attityd. Tycker den passar i en mogen (30+) kvinnas smårynkiga bringa när hon håller viktiga möten på jobbet. Den är mustig och kryddig utan att dofta tungt. Jag kan BESTÄMMA grejer när jag bär denna.

3. Portrait of a lady – en riktig huvudvändare till parfym! Herrejävlagud vad denna doftar. Den doftar MYCKET och den doftar NYTT. Det är den modernaste mest förvånande godaste doft jag känt? Burit den vid kanske 10 tillfällen nu och 7 av 10 gånger säger någon ”oj vad gott du doftar”. En projektledare på svt stannade mig när jag var på möte där och bah ”vänta har du hängt med Sarah dawn finer nyss?” TYDLIGEN HAR VI SAMMA PARFYM, LOL. Så tydlig är den alltså. Och ingen mer får köpa den nu. PS. Den är svindyr!!!

Jag är så jävla trött på känslan av att hela tiden behöva pleasa personer som jag rent intelligensmässigt inte har någon respekt för. Jag är trött på att jag så lätt hamnar på killars planhalva kring vad som är kul och ”riktigt” att jag glömmer mitt egna och allt det jag tror är kul och bra.

Jag är så trött på att vara såpass ofri i mina tankar om mig själv och världen eftersom de hela tiden är i greppet av vad n å g o n ska tycka. Om inte medvetet så i bakhuvet.

Fruktansvärt trött på missnöjet med mig själv också. Trött på att jag hamnat i fullkomligt absurda tankar om att jag måste träna för att känna mig nöjd med mig själv som människa. Trött på att hela tiden tänka att det finns ett ”sen” när jag fått det svart på vitt att livet ju faktiskt har ett väldigt tydligt slut. Trött på att hela tiden leva livet efter ett ”sen” när jag vet att jag bara har ett nu.

Är också trött på att bara ha ett ”nu” förresten.

Trött på skammen över att känna mig negativ och ständigt sjungande på nån jävla klagosång när jag har det så BRA. Trött på att allt jag är och har är det vi värderar som bra. Trött på att längta bort. Trött på att inte har tid.

Trött på att känna mig så jävla ofriiiiiiiiiiiiiii

TRÖTT TRÖTT TRÖTT TRÖTTTTTTTTTTTTTTTTT

Hej och hå

Hur mår ni? Jag mår………….. vet inte? Har inte hunnit känna efter och när man inte *hinner känna efter* brukar det tyvärr sluta i katastrof för egen del. Meeeeen tror jag ska yoga ikväll och flera kvällar framöver så får jag ut skiten. Mitt absolut bästa sätt att komma nära mig själv igen. Yoga with Adriene har en svinbra yogavideo för ”connection” som jag tycker funkar för det ändamålet.

Nåväl! Igår höll jag i ett event med härliga Löfbergs som jag gjort samarbeten med i perioder. Kommer göra några event med dem framöver med fokus på hållbarhet och miljö. Igår blev startskottet med fokus på dricka goda kaffedrinkar, hållbart kaffe och hantverk (som ju kaffe är). Och så lanserades ett munblåst glas från Glasbolaget! Hurra!

Framöver kommer vi ha ett event om klimatångest (inbjudan kommer).

Tack alla som kom! Så här såg det ut:

KRAM ALLA!!!!!!!!