Kolla va gulliga kompisar! Igår eftermiddag tog vi vårt pick och PACK och åkte mot Zürich och sen tåg mot Engelberg. Vi ska alltså vara här på en liten skidresa till på tisdag.
Det är jag, Anton, Emelie, Anton B, Mikaela och Hampus.
Alla åker som proffs. Inte jag :-))))
Tappar nästan andan av naturen här! Så sjuk på nåt sätt?! Väldigt DRAMATISKT med alla berg och så de stora gröna ängarna på marken och djupa snön på topparna. Idag var vi liksom ovanför molnen och där var det sol, inte nere i byn.
Och så har jag sett en massa små stugor med getter på taken (typ!!!) i byarna. Vill köpa en stuga här, bära huckle, koka te, ha 7 ungar och en get som heter Rosa.
Uppställt gäng minus Emelie som fotade, men hennes stavar syns ju iaf.
Men OBS:
TVÅ gånger har jag grinat i backen under första skiddagen. Oklart varför men det är väl frustration över att jag har sån satans kramp i mina fötter (trots formgjutna sulor???) och att jag känner mig som ett… barn. Bara så USEL på att åka.
Aja, TUR att man är bra på annat. Hade dock en riktigt fin åk-stund med mig själv i en långsväng i dimman. Försökte rädda en japansk kvinna som hade ramlat. Ropade ”are you okey????” genom dimman.
Vad jag fick tillbaka? Ett stirr.
Men! En sak som är speciellt och väldigt kul med dagens åkning är att jag inte alls känner mig lika rädd som förut. Tror att all ridning under hösten har liksom tagit bort min rädsla för sånt här. Inget kan vara läskigare än att hoppa hinder på Friends.
Puss alla