13:45 2014-01-10

Läser om ännu ett fall där en man blir friad i rätten efter att ha våldtagit en kvinna och mår fysiskt dåligt.

Utdrag ur artikeln:

”Kvinnan sa gång på gång att hon inte ville och skrek så högt att hon till slut svullnade upp i halsen och inte kunde skrika mer. – Jag uppfattade hennes nej som en del av det sexuella spelet, berättar mannen i förhör. Förklaringen godtas av Lunds tingsrätt som friar den 27-årige mannen från misstankarna om våldtäkt.”

”(…)Att hon inte samtyckt till det som skett stöds bland annat av en cyklist som möte den inte fullt påklädda kvinnan när hon ”hysteriskt” sprang och skrek. Även de poliser som då kom till platsen vittnar om hennes hejdlösa gråtande och uppgivenhet.

Rätten anser att det rent objektivt är bevisat att 27-åringen med våld tvingat kvinnan till sex. Det är däremot inte visat att han haft uppsåt till det, trots att partnerna inte haft någon överenskommelse om ett sexuellt spel.”

 

…Om ett nej inte längre är ett nej, vad finns då kvar att göra? Vad ska krävas för att en våldtäkt ska va en våldtäkt? Exakt VAD kunde kvinnan kunna gjort för att det enligt svensk lag skulle anses som våldtäkt?

Rätten kan alltså bevisa att 27-åringen med våld TVINGAT kvinnan till sex, men anser att detta inte var hans ”uppsåt” och friar därför honom. Ett tydligare bevis på att rätten vilar sig på föreställningar om den ”sexuellt korkade” mannen som ”bara tänker med kuken” har sällan skådats. Herre. Jävla. Gud.

Nästa gång jag kör för fort ska jag säga ”nej men jag fattade ju inte att det var 30 här, alltid när jag kör på liknande vägar brukar det vara 70 och inte 30” och hoppas på att frias från böter.

14:44 2014-01-09

 

Nuså! Ni är många som har frågat efter den och här kommer äntligen filmen från när den fantastiska Gudrun Schyman var hemma hos mig (och senare i vår föreningslokal) och föreläste om feminism och politik. Titta, ta in, NJUT och sprid filmen till de ni känner. Ut med rasisterna in med feministerna.

 

Ps. Slutet blir lite tvärt, men filmaren var tvungen att dra.

16:33 2014-01-08


 

Idag var jag med i Metro och snackade om bloggtrender! Lite komiskt bara att det regnade då jag blev fotad och därför har ett ”konstnärligt” litet paraply på alla bilder. Skriver som min kompis Frida Högberg brukade skriva på sin Lunarstormpresentation: *~::Lessen phlikka med prickig paraply::~*..

Håller ni med mig om samhällsengagemanget? Samtidigt som partipolitiska ungdomsförbund tappar medlemmar så känns det ju som om unga människor (jag och ni å hela jävla packet) har ett stort samhällsengagemang? Framför allt i sakfrågor som miljö, feminism, rasism och djurrätt.

Ps. TACK för all pepp om vardagsinlägg, blev så genuint glaaaad. Äggmacksuppdateringen är på väg tillbaka! *laddar i kylskåpet*

00:49

Jag hittade en gammal hårddisk med bilder på oss. Jag hade tunna ögonbryn och ett löst skärp på höften, du hade långt hår och skejtstil. Vi pussas på några av bilderna, rödflammiga och struliga i håret. Kanske var det en sån där dag då vi låg i sängen och hånglade från skolslutet till sent på natten.

”Kom och kolla!” ropade jag exalterat på dig inifrån vardagsrummet när jag funnit den elektroniska tillbakablicken. Vi tittade på bilderna tillsammans och jag log stort. Du såg det nog inte, där vid fjärde bilden, när mitt leende plötsligt försvann och drabbades av en jobbig känsla, jag tror det var ledsamhet. Jag fastnade i mina sextonåriga ögon nära din nittonåriga pussmun och påmindes plötsligt om hur nära det varit slutet sen dess. Mina sextonåriga ögon tittade rakt på mig och allt det onda som sextonåringen på bilden skulle komma att få känna radades upp framför mig. Hur vi gjort varandra illa, trampat på det vi har, utmanat, testat och tvivlat.

Att vara ihop är att bitvis befinna sig på en skör, skör tråd. I nio år har vi balanserat på vår. Och vi har gjort det himla bra ihop, trots fall och felsteg. Jag bläddrar till nästa bild och tänker på hur vi låg i dina föräldrars säng och lyssnade på Neil Youngs Hurricane och jag tänkte att du nästan inte kunde vara på riktigt så perfekt som du var. Utöver världens vackraste skratt, kropp och person hade du också bra musiksmak. Det fick aldrig sluta.

Det får aldrig sluta. Och det verkar inte sluta. Om sextonåringen där och då fick en ögonblicksbild in i framtiden skulle hon svimma av lycka. Hur vi nio år senare lyssnar på Neil Young i en lägenhet som är vår, och att jag fortfarande får känna precis sådär för dig. Bland skitiga lakan, odiskade glas och stressiga åtaganden är det alltid, alltid du. Mitt största skratt, varmaste tröst och renaste lycka är du. 

Nio år låter så länge, men nio somrar, nio jular och nio födelsedagar är ju ingenting när det känns som om det var med dig hela livet började.

21:36 2014-01-07

zyIuh4 on Make A Gif, Animated Gifs

TISDAG IDAG RÅ!

Fast alla tror att det är måndag….. DUMJÄVLAR……..!!!!!

Hehe. Ooook.

Har tappat så sjukt mycket bloggläsare under jul. Jag förstår er. Jag har sugit på att uppdatera, antingen har min hjärna varit i skidbacken eller på mitt nyjobb. Men jag saknar er. Problemet är bara att det känns som om ni har så höga krav på mig nu. Att ni liksom vill att varenda blogginlägg ska vara ett otroligt insiktsfullt blogginlägg om feminism eller liknande. Och det kan jag dessvärre inte leva upp till. Det enda jag kan leva upp till just nu är mest att vara ett…. dancing head.

Hoppas det fortfarande finns kvar fanz som fortfarande uppskattar det? Att jag skriver om min *vardag* fortfarande duger?

Idag t.ex. såg min vardag ut såhär:

1. Vaknade

2. Sket

3. Såg Godmorgon Sverige och skämdes ihjäl över Paul Frigyes diskussion med Jan Gulliou

4. Åkte till tv-huset

5. Hälsade på vår nya gulliga praktikant

6. Fotades för tidningen METRO till en artikel om ”bloggtrender” som kommer ut i möra

7. Åt parmachips(???) till lunch

8. Jobbade häcken av mä

9. Tog bussen hem med kändisen Micke Leijnegard

10. Slafsade i mig en ljuvlig fiskgryta med Anton 

 

ALLA som tyckte detta var intresserant let me hear you say weehooo…?