Idag när jag och sonen stod och vek lakan ramlade den här grejen ut från tygvecken. 

Sonen undrade vad det var och jag berättade.

”Jaha. Jag trodde att det var din menskopp mamma”

Igår när jag scrollade på facebook så dök det plötsligt upp en bild på Köp- och Säljgruppen föreställandes en chihuahua som blivit överkörd av en moppe här i Kungälv. 

Chihuahuan såg väl någorlunda frisk ut men det var en sak som avslöjade att något hänt, och det var att ögonen i princip ploppat ut ur huvudet på den. 

Jag vet inte hur det gått för hunden ifråga men jag hoppas att dom på nåt sätt lyckades trycka in ögonen på den igen, då jag vet att det är medicinskt möjligt. När jag var liten hade jag en granne som varit med om en bilolycka och hon berättade ibland om hur hennes ena ögat hängt och dinglat längs efter kidnen på henne, och hennes ögon hade dom kunnat rädda helt och hållet (om man räknar bort det faktum att ena ögat jämt stirrade blint mot fjärran horisont). 

Och med tanke på att detta måste ha hänt på typ 70-talet eller nåt sånt så måste det ju ha skett enorma medicinska framsteg inom just denna typ av ögon-problematik, även inom veterinärismen. 

Får ta och fråga min syrra,  hon kanske vet nåt. Hon håller trots allt på att specialisera sig som ögonläkare.

Och om ni undrar varför nån lägger ut bilder på sin överkörda chihuahua i en Köp- och säljgrupp på fejan där folks enda mål är att titta på loppbitna soffor så beror på det på att det var en hit and run. Jag antar att ägaren tänkte att bilden skulle få dom skyldiga att avslöjas (även fast jag misstänker att dom flesta som såg bilden knep ihop ögonen och behöll dom så till minnet skrumpnat och ramlat väck likt ett laserbehandlat födelsemärke). 

Här får ni en bild från förut ikväll där jag håller en annan chihuahua.

Jag läste i Metro att Niklas Strömstedt får en egen radiostation. 

Faktum är att den redan nu är upprättad och den heter ”100% Niklas Strömstedt” och ska enligt Metro innehålla hans egna låtar och låtar som han gillar.

Det står också att låtarna kommer att blandas med ”berättelser”, men vad för typ av berättelser förtäljer inte texten. Jag hoppas förstås på djurfabler.

Kanalen finns på ilikeradio.se  för den som är nyfiken i en ost.

BILD: Pressbild Göta Lejon

Jag läste i den här intervjun i Allt om Stockholm att Pernilla Wahlgren är rädd för Söder (vilket är en stadsdel Stockholm för er som inte är bekanta med staden ifråga). Anledningen är att det finns ”a-lagare och mycket drogpåverkade människor där”. 

Och jag förstår henne, hon är inte ensam. Hon har typ hela Sverige från Sundsvall och uppåt samt delar av Götaland och Sydsverige bakom sig i sin rädsla.

En gång i tiden, jag gick i tvåan eller trean, så vann min bror en resa till Stockholm via Rökfri duo. Han reste och när han kom hem så gav han ungefär samma vittnesmål som Pernilla Wahlgren. Han sa att stockholmare är knarkare och fyllon som dessutom urinerar i hissarna. 

Jag satt med stora ögon och lyssnade på honom. Kissade dom även i hissen upp till Kaknästornet? Ja tydligen, absolut. Stockholm var ett nutidens Gomorra och därför flyttade jag och många med mig till Göteborg när tiden blev mogen för att hitta en stad. I Stockholm vill man ju helst inte bo. 

Jag har sett hån riktat mot Pernilla Wahlgren efter hennes uttalande men jag förstår inte varför. Jag är nu äldre och jag har mot min brors inrådan besökt Stockholm flertalet gånger och har fått se saker med egna ögon. Det mesta har jag glömt men jag glömmer aldrig att toaletterna på centralstationen är renare än min toalett hemma. Och vi förstår ju alla att det måste betyda att Stockholmare helst väljer andra platser framför toaletter.

Sen vet jag inte hur det är med Göta Lejon, som Pernilla Wahlgren nämner som ett extra hårt ansatt område. Men visst är det en teater? Och inte för att dra upp gamla synder i andra världsdelar men trots allt så blev ju Abraham Lincoln skjuten på en teater. 

BILD: Göta Lejon pressbild

Hela förra året följde jag Så mycket bättre (här kan ni läsa om det) men det var min första och förmodligen sista gång. 

För jag såg ett avsnitt nu i år, Miriam Bryants dag, och det fångade inte mitt intresse över huvud taget. Allting kändes så krystat och så var Carola inte där.

Gruppen kändes spretig och även fast jag inte är särskilt kär i deras sittdanser under låttolkningarna, så kan jag inte låta bli att undra: Varför sitter Sven-Bertil bara där som en död fisk?

Det bästa i hela avsnittet var när Niklas Strömstedt gjorde ett utdraget practical joke, vilket gick ut på att han drog ut några på tandemcyklar för att träffa en ”gubbe” som visade sig vara en sten. Miriam Bryant typ ”ja det behöver inte va spexigare än så här hehe” och Niklas Strömstedt ba ”hon är så välvilligt inställd till livet”.

Roligt skämt, men jag kände mig inte på humör, så jag såg hela programmet klart innan jag stängde av.

— 

Ja just ja, Niklas Strömstedts låt från igår (Lyckolandet – länk youtube) som blev en sådan snackis idag. Jag tycker att den är sådär men utöver det så har den har ett budskap som jag gärna ställer mig bakom.