Barnen har visat noll intresse för att följa julkalendern så jag har inte haft nån anledning att bilda en åsikt om dito. Skönt. Men nu har vi på mitt bevåg sett alla avsnitt trots detta och jag tänker väl som så här: 

Den handlar inte över huvud taget om julen. Förutom att den utspelar sig vid ett två centimeters lager snö ibland så är det inget som indikerar på julfeeling över huvud taget. 

Och är huvudpersonerna ens kristna? Förutom att karaktärerna vid nåt tillfälle nästan betalade tioendet till kyrkan så finns det inget som tyder på det. 

Annars så är serien ganska kul i sina stunder, både jag och mina barn har skrattat flera gånger.

Det som sänker upplevelsen något är obehaget som man känner när barnen i serien talar typ rikssvenska. Att det ens finns barn som pratar på det här viset förbryllar mig, jag undrar var dom finns förutom i tv. Bildas dom ur väggarna hemma hos en talpedagog som bor ”innanför tullarna”? Men även fast det är lite läskigt så är det ändå nåt som alla utanför Stockholm har blivit tvugna att lära sig att leva med när det kommer till SVT-produktioner.

Ja och sen är det väl lite det här att Erik Haags gestaltningar känns lite sådär gammel-Fred-Flinta-aktiga också. Han är typ en replica av Fred Flinta / According to Jim-Jim / Kurt Olsson, och det är en gestalning av familjefäder som blivit lite överanvänd kan jag tycka. 

Eller som nån annan uttryckte det (och jag är alltså rätt säker på att hon med ”alla” menar ”många”, med ”hatar” menar ”är rätt trött på” och att hon med ”Erik Haag” menar ”rollen som Erik Haag gör”) : 

MITT BETYG: Stark 3 av 5
BARNENS BETYG: Stark 4 av 5

PS. Jag glömde ju att nämna hur lärorik årets julkalender är. Det är förstås en viktig del av upplägget. Kul att lära sig något nytt! DS. 

Jag har aldrig varit ett fan av nyårslöften – tror aldrig jag gett nåt. Nånsin. 

Och tror inte att det blir nåt i år heller. MEN! Fram till nyår ska jag lajva morgonmänniska.

Ni som inte känner mig ska veta att jag är nattmänniska ut i fingerspetsarna, men nu ska jag alltså fejka morgonstråle varje morgon.

Inte för att jag har lyckats agera morgonstråle hittills.

Men jag har lagt mig ett par timmar tidigare varje kväll och jag har stigit upp en halvtimme tidigare varje morgon, så jag är nåt på spåren. Jag kan känna vittringen. 

Om man liknar mig med en jägare på jakt så har jag hittat spillning efter morgonmänniskan och den är ljummen. 

Om ni undrar varför jag gör detta så är det för att samhället är anpassat efter morgonmänniskor. Att vara nattmänniska är rätt miserabelt i kombination med nuvarande dygnsnorm och sömnbrist är vår ständiga följeslagare. Jag gör det i hopp om att få lite extra energi som jag så väl behöver.

Önska mig lycka till. Jag lovar att blogga om det här igen den dagen jag stiger upp på morgonen och bakar bröd åt familjen (vilket kan betyda att jag aldrig nämner det igen men vem vet). 

Det här tycker jag är en så vansinnigt bra idé: 

Welcome app är alltså en app som ska kunna öppna för kommunikation mellan flyktingar och svenskar. 

”Det finns en app för allt” brukar man ju säga, så därför är en sån här app ett måste. Den måste finnas, särskilt i tider som dessa.

Appen är tänkt till att underlätta för alla småslappa och förvirrade människor som har viljan att finnas som ett stöd på vägen för dom som behöver, men som inte vet hur dom ska göra.  

Nä det är en jättebra idé. Jag hoppas verkligen att dom får ihop pengarna så att dom kan jobba på appen på heltid, för det lär den behöva. Jag tänker då särskilt på att appen måste vara så säker som möjligt för alla inblandade parter. Bara det kommer att kräva en hel del arbete kan jag tänka.

Gå in här för att back the project up.

Sitter och tänker tillbaka på när jag hörde barnen sjunga Änglahund innifrån köket. 

Dom hade även debatt huruvida han älskar sin hund eller om han bara använder den som skattletarhund.

Jag trodde aldrig att vi skulle hitta julpyntskartongen nere i källarn. När jag tänkte på att gå och leta kändes det ungefär så här: 

Men det visade sig vara betydligt enklare än vad jag hade kunnat föreställa mig, för tydligen hade jag lagt alla julgrejer i en GENOMSKINLIG BACK förra året. Genidrag!! 

Så det var bara att börja pynta. Tills jag upptäckte att adventsljusstaken bara glodde på mig helt nedsläckt och svart. 

Då kändes det så här: