I helgen blev det ingen mello för jag åt västsvenska blåmusslor tillsammans med min BFF i stället. 

Konsistensen i musslor är lite si och så, men jag tycker att det är häftigt att jag teoretiskt sett kan plocka blåmusslor när jag är och badar vid Aröd och ta hem och tillaga till familjen. Tänk om jag gjorde det. Dom skulle förmodligen insjukna i nån antik sjukdom men stilpoängen att tillaga musslor vore värt det. Alla har väl nån gång drömt om att få känna sig som husa till en adelsfamilj. 

Efter middan gick vi och såg Cirkeln på bio. Jag ska ta och skriva en kort recension på den senare. 

På söndan (igår) drog familjen på utflykt. 

Den vuxna ni ser på bilden är ingen mindre än barnens far.

Barnen sa att dom här heter Snödroppar. Jag försökte googla om dom är ett vårtecken och det verkar som att dom är ett ”tidigt vårtecken i Uppsala”, så då borde det gälla även här.

Det är lätt att tro att hon är cilivicerad men nä, och det märker man när hon sätter sig PÅ bordet. Kort därefter åt hon dessutom harlortar från marken. Men vi imponerades rätt mycket över hur nära besläktad hon är med vargen. ”Hon gör vad som är bäst för henne!” sa dottern alldeles stolt över att hunden är så vild och naturlig att hon till och med äter skit. (Jag har förgäves försökt leta efter en app som man kan cencurera bilder lite mer klassiskt men det här funkar ju också. Vet ni nån till iphone?)

Jag och sonen. 

Hoppas att ni också haft en god helg och att ni har sluppit melodifestivalen. För har man missat kan man ju alltid bara läsa Frans sammanställning.

Idag tänkte jag prova ett för mig nytt gym. Jag har skaffat ett prova på-kort som gäller när gymmet är bemannat mellan 16-19, så det gäller att hålla tiden. Var jävligt pepp, när klockan närmade sig 16 småjoggade dit samtidigt som jag slog med knytnävarna blint framför mig i luften. Utandningen skötte jag med aggressiv plutmun, tänk profylax+tyngdlyftning. Alla kunde se att jag är på väg att bli atlet.

Men så när jag kom dit var det jävlar i mig obemannat. ”Bemannat: mån-tors”, stod det. Jag hatar antiklimax. Och så älskar jag antiklimax – jag slapp ju gymma. Så jag drog på en cykeltur i regnet i stället. Mycket härligare på ett sätt, lite mer negativt på det sättet att jag nyss var förkyld och kanske borde hålla mig till värmen och tryggheten (vad nu som skulle va så himla tryggt med ett GYM).

Just ja! Igår när jag var inne i centrum såg jag ett bekant ansikte på andra sidan Västra gatan och det visade sig vara bloggaren Myaraq-Maria.

Jag blev jätteglad när jag fick syn på henne för vi har inte kommit till skott att träffas på skitlänge, och eftersom det visade sig att vi båda strök omkring på måfå och helt utan mål så slöt vi upp till en ganska lång promenad runt fästningsholmen. 

Och jag måste säga – för att vara gravid höll hon en riktigt hög fart. Visst, hon svettades ymnigt, men det gjorde jag med. Vi svettades båda två. Det hade vem som helst i våra jackor gjort. Jag brukar spegla mig i skyltfönster ibland när jag har på mig min jacka och jag tycker att jag ser ut som en sån där varelse i Femte elementet, ni vet dom där som hela tiden säger ”time not important only life important”, vad fan dom nu exakt menar med det. 

Jag läste att statyn av tanten som slår en nazist med handväskan inte blir staty i Växjö eftersom den typ, vad var det nu, avhumaniserar och gör nazister till öppna mål för mord?

Tycker att diskussionen kring det här ser så jävla tramsig och löjlig ut. Det hela har hetsats och hyperängsligt dragits till sin spets. ”Vadå ska vi SLÅ oliktänkande? Ska vi mörda, SKA VI KASTRERA OLIKTÄNKANDE?”

Haha, va! Ja, jag kan verkligen se det framför mig: väsktanten uppviglar till våld och en otäck hat- och mördarvåg mot nazister sprider sig över Växjö. Rättslösa ligger nazister på gatan medan poliser dunkar deras huvuden i asfalten. 

Allvarligt tror jag inte att vi behöver ha denna oro överst på listan. Och tolkar man konst så bokstavligt som många tycks befara att man ska göra, innebär det att det bara är gamla tanter som får slå nazister, och då endast med sina handväskor.

Det är kul för nu för tiden så kan jag chatta med mina barn. Dom har inga egna telefoner men lånar ibland sin pappas och så där, och då chattar vi.

Igår skickade Böna (dottern) en video till mig, och så skrev hon så här: 

Det här är videon som hon syftar på: 

Haha. Ja.

Kan säga att dom också kan va lite läskiga, hittade den här gamla bilden: 

Jag fattar inte varför det ska vara så svårt att använda rätt ord och beskrivningar. Ni vet hela den här grejen där en 9-åring blev påhoppad och misshandlad av en vuxen vakt? Rubriksättaren här väljer av nån anledning att kalla det för ”vaktingripande”. Är det verkligen rättvisande att fokusera på att det var ett vaktingripande i stället för att fokusera på att det var en barnmisshandel? Och så står det: ”Filmen där pojkens huvud, enligt vittnen, dunkas mot golvet” … Hallå, vad menar dom. Det är ju bara att se filmen, den ligger på youtube! ”Enligt vittnen”? Nej, enligt fakta, och det är ingenting att orda om.

Okej att det finns människor som påstår att vakten inte dunkar pojkens huvud i golvet eller gör övervåld. Men det är också samma personer som är vakter/drömmer om att bli vakter/är idioter själva och dom kan man bara inte ta på allvar i sånna här fall.

Det är ganska oroväckande när journalister verkar anpassa språket i artiklar för att inte uppröra  människor som avhumaniserar barn och håller våldsamma vakter om ryggen. Kanske vill dom skriva ”dimplomatiskt” och hitta nån slags skön mellanväg ”som gör alla nöjda” men handen på hjärtat så är det bara elakt att göra så vid tillfällen som dessa.

”Enligt vittnen”, wow.

Och så står det vidare i artikeln att operativ chef för polisen i Malmö vill ”höra pojkarna”. Jamen vad bra, det låter ju tryggt. Nej jag skojar bara, fy fan vad läskigt det låter. Det känns som att vi lika gärna kan skicka den där snubben i ”jag vet vad du gjorde förra sommarn”, ni vet han som springer omkring i regnrock och mördar alla med en fiskekrok. För de här barnen lär det väl inte göra så särskilt stor skillnad i alla fall. Nä fy vad jag hoppas att det blir bra för dom på nåt sätt.