Istället för att lägga upp en unboxing-video när jag sprättar min Xbox One drog jag till London för att spela ett gäng spel som kommer ut först i höst. Jag får inte berätta vilka än, men ni kan läsa om dom i nästa Nöjesguiden.

…och roa er med att läsa en lista över fem av de ABSOLUT sämsta spelen som någonsin gjorts (och släppts exklusivt till en Xbox-konsol).

1. Dead or Alive: Xtreme 2

Dead or Alive började som en fightingspelserie, typ Tekken eller Virtua Fighter. Det var hyfsat kompetent. Hade ett ganska intressant counter-system. Men det hade också en välutvecklad bröstfysikmotor. Den gick, i stora drag, ut på att karaktärerna omfattades av jordens fysiska lagar. De kvinnliga karaktärernas bröst, däremot, löd under speciella månlagar. I Xtreme Beach Volleyball gick ruskigt ofräscha japanska spelföretaget Team Ninja lite längre. Här lät de nämligen samtliga kvinnliga karaktärer göra upp mot varandra i volleyboll istället. Enbart iförda baddräkter.

I uppföljaren, Xtreme 2, gick det ännu längre. Då fick tjejerna leka andra strandlekar. Typ som att hoppa på saker i en pool. Och stjärtbattla. Samtidigt som spelaren kunde låsa upp nya ”kläder” samt fota karaktärerna ur olika vinklar. ”Gubbsjukt”? Det här är fan (gubb)ebolavarianten.

2. N.U.D.E. : Natural Ultimate Digital Experiment

Drömmen för alla manliga spelare måste väl ändå vara att ha en egen, svinsnygg och pinnsmal cyborgbrutta som stapplar runt i pojkrummet (som naturligtvis har Xbox-affischer på väggen)? Som lyder ens varje kommando blint? Natural Ultimate Digital Experiment är ett spel som liknar Dreamcast-klassiker Seaman väldigt mycket. Fast huvudkaraktären är bytt från fiskman till robotkvinna. Spelet styrs genom att du talar in kommandon i ditt headset. Vi får anta att förkortningen sålde fler exemplar av spelet än vad själva premissen gjorde. Så dumt så att det aldrig lämnade Japan.

3. Rumble Roses XX

Så, om du inte kan göra ett spel om yppiga skolflickor som ”spelar volleyboll” så får du ta till det näst bästa. Yppiga flickor som brottas mot varandra. Wrestlingbrottas. Jag skäms så mycket när jag ser de här filmklippen att det liksom gör ont i hela kroppen. Slowmotionsekvenser när overkliga pattar fladdrar runt mitt i en flygande mara. Argh.

4. Blackwater

Känner du till Blackwater? Alltså inte spelet, för det känner INGEN till. Blackwater, privatarmén. Ett företag som säljer sina tjänster till högstbjudande (inte sällan USA) och grottat runt i en hel hög infekterade konflikthärdar under de senaste typ 15 åren. Det har inte alltid gått snyggt till (om det nu någonsin kan göra det i krig). I september 2007 sköt de till exempel ihjäl 17 civila och skadade 20 i Bagdad. Plus att de köpt prostituerade med amerikanska skattepengar.

Aaaanyways. Tänk att du gör ett spel om det här. Ett spel där du står framför tv:n och skjuter med fingrarna. Och det är nästan som i verkligheten! Så sjukt verkligt! Ja, fast du kommer ju aldrig behöva oroa dig för att det faktiskt på riktigt kommer att behöva hända på riktigt. Eftersom Blackwater är på din sida. Just nu, i alla fall.

5. Amped 3

Amped-spelen är två av mina absoluta favoritspel på Xbox. Jag tror inte något annat spel snurrade så många timmar i den gamla originalkrysslådan som nummer två i serien. Det var, ungefär, vad Skate var för skateboardgenren. Ett mer realistiskt, samlat och coolt spel. När serien tog klivet in i nästan generation (till Xbox 360) var mina förväntningar därför skyhöga. Det här kunde väl bara bli bra? Fel. Det kunde bli jättejättedåligt. Det blev Jackass av allt och jag sörjde det här mer än något annat flera vintrar i rad.