Anita Sarkeesian, den feministiska kulturkritikern som varit ett av huvudmålen för hat-/skitstormen #GamerGate får airtime i Colbert Report. Det här är så bra. Och ps, Gamergate handlar inte om pressetik. Det gjorde det aldrig.

Gör så här nu: koka en kopp kaffe (eller vad du nu föredrar), ta ett djupt andetag och vik 20 minuter åt Folding Ideas senaste avsnitt. Den enda videon du behöver se för att förstå vad Gamergate är. En får liksom ta att det är en kartonggubbe som berättar grejer för oss. Det är så fruktansvärt bra grejer som kommer ur den där pappskallen, nämligen.

Njut av att känna kunskapen flöda. Och gör det med vetskapen att Adobe bett om ursäkt för att de råkade ta ställning i frågan när de plockade ner sin logga från Gawker-sidor. Nu vänder vi på den här skutan. Och kommer ut starkare på andra sidan.
 

Om du skulle läsa om ett spelföretag som tillsammans med Playboy hajpar ett nytt spel med hjälp av lättklädda modeller, skulle du då bli förvånad? Förmodligen inte. Om du inte samtidigt fick reda på att det handlade om Nintendo.

Playmate-modellen Pamela Horton har klätts upp i en Bayonetta 2-kostym och blivit fotad i en rad mer eller mindre rimliga ställningar. Playboy har sedan anordnat en omröstning, där Facebook-användare får rösta på vilken av bilderna de gillar mest.

Det är ju sunkigt på flera plan. Men förutom de mest uppenbara så handlar det om en passivisering av en annars väldigt aktiv och stark karaktär.

Bayonetta-spelen (här måste jag dock lägga till en disclaimer: jag har inte spelat tvåan, bara originalet) är komplexa. På flera sätt. Jag tänker inte gå in på hur tekniskt kompetenta de är. Eller hur de på många sätt är det senaste i en lång – möjligen utdöende – tradition av japanska actionspel, där det finns massvis att hämta för den intresserade. Inte heller på hur de feminina och/eller androgyna japanska actionspelen ställer sig gentemot det västerländska machoidealet. Bayonetta är komplext på grund av sin bild av sexualitet och ”sexighet”. Å ena sidan är här en överjävligt grym actionhjälte som skjuter sönder mordiska änglar och jonglerar med deras kvarlevor – samtidigt som hon gör det iförd kroppsmålningstajta, avslöjande kläder. Ofta utförs de allra starkaste attackerna när hon är som allra mest naken. Hennes mäktighet understryks av hennes nakenhet, på ett sätt. Samtidigt görs det i en kontext som luktar unket av de manliga blickarna. Märkliga kameravinklar, pajig dialog – och så marknadsföringen då. Jag gillade Bayonetta-spelet. Väldigt mycket. Den ofta smaklösa och stundtals skabbiga estetiken var verkligen inte anledningen till det. Men när Nintendo nu låter Playboy – vars sajt tapetserats med Bayonetta 2-reklam – ge sin version av actionhjältinnan är vi många som blir besvikna.

Det är knappast första gången det händer. Inte ens för Nintendo. Djupläser du Nintendos historia kommer naturligtvis de klassiska stereotyperna fram (prinsessan Peach som (nästan) ständigt är i behov av räddning, till exempel). Men här finns också Samus Aran, den tystlåtne rymdfararhjälten och prisjägaren som avslöjades som kvinna först i slutet av originalspelet Metroid (1986). En av de starkast lysande kvinnliga hjältarna i hela spelhistorien. Som på senare år allt oftare kommit att kläs av sin kantiga dräkt – och istället få klämmas ner i sin Zero Suit. Det handlar inte bara om en allt mer sexualiserad hjälte, utan också om en som tappat mycket av sin pondus (jag tittar på er, Team Ninja). När Samus nu gästa Smash Bros. gör hon det i den mest avslöjande ”dräkten” hittills.

Samus Aran i senaste Smash Bros-spelet

Problemen uppstår förstås när den kvinnliga huvudkaraktären avväpnas, kläs av – och görs till enbart ett objekt för den manlig blicken. Särskilt illa blir det förstås när de företrädelsevis manliga Playboy-läsarna ska rösta på vilken bild/pose som de föredrar.

Den Bayonetta-bild som leder tävlingen för tillfället.

Men varför blir det så här då? Är det på grund av den ”japanska kulturen” (en ihålig ursäkt som lämnar dålig eftersmak)? Är det på grund Nintendo of Americas dåliga omdöme? Är det på grund av att Nintendo fått slut på innovativa idéer för att rädda ett företag som tappar ekonomiskt – och därmed desperat försöker sälja spel på klyschor?

Det enda vi nog faktiskt KAN vara säkra på är att det INTE beror på den feministiska konspiration som ryktas styra spelbranschen. 

Det här. If Gamer Girls Acted Like Gamer Guys. Bianca Kronlöf-nivå på den här skiten. Så fan-tas-tiskt bra.

Quinnspiracy och GamerGate fortsätter rasa. En läsare av och bekant till mig hörde av sig och ville dela med sig av sina åsikter som kvinnlig gamer. Något jag är mycket tacksam över.

Jag var tio år när jag tiggde till mig en SEGA 8-bitarskonsol och mitt spelande började. För vi finns faktiskt, vi tjejer som spelat nästan hela livet, och vi är många. Från Alex the Kidd och Mario Bros, till World of Warcraft, Fallout och Battlefield. Skillnaden mellan oss och killarna som barn var att vi spelade själva, och att vi snabbt fick lära oss att identifiera oss mer med en rörmokare med mustasch än en passiv prinsessa.

Jag och mina kvinnliga vänner, mina tre systrar som alla varit gamers sedan vi var små, vi har stått ut med att inte räknas och inte tas på allvar hela livet, men vi börjar tröttna nu. Hela livet har vi stått ut med spel med 98% manliga karaktärer och vi har envist fortsatt spela, i hopp om att det snart ska bli bättre. När Nintendo fyllde år skrev dagstidningarna om ”konsolen i pojkrummen” som att vi inte existerade. Nästan alla spel har marknadsförts och gjorts för män – att tjejer spelat har varit en osynlig bonus. Allt för länge har en gamer varit en ung kille i massmedias ögon, trots att vi alla vet att statistiken säger motsatsen.
När stora spelföretag som ert inte tar ställning i Gamergate så skickar ni en stor och tydlig signal – ni är på deras sida. Ni håller med om att det är okej att kvinnor i spelbranschen behandlas så här. Förutom att ni inte visar stöd för de som är utsatta just nu ger ni också ett tydligt tecken till alla oss kvinnliga gamers. Vi räknas inte. Om vi ska spela får vi tåla det här. Inte bara spel där vi inte är med, för att kvinnliga röster är ”för dyra att producera” (Dice), och ”kvinnliga karaktärer är för dyra att animera” (Ubisoft) utan även att vi ska behöva vara rädda för att komma med åsikter om spel. Det är okej att mordhota oss och trakassera oss.

Vi är redan vana vid att dölja våra kön i MMO:s för att få spela utan trakasserier, vi är redan vana vid att vara så anonyma vi kan i spelforum, men nu får det faktiskt vara nog.

Många röster har redan hörts angående att svenska spelföretag måste ta tydligt avstånd från Gamergate för att stötta de kvinnliga spelutvecklarna, speljournalisterna och spelrecensenterna. Många säger det bättre än vad jag kan. Men än så länge saknar jag rösten för oss vanliga spelare. Vi som spelar era spel, vi som aldrig får synas. Genom att vara tysta visar ni att vi inte räknas, att vi inte är er målgrupp, att vi varken ska spela våra spel eller ens fundera på spelbranschen och att vi som tjejer ska hålla tyst för annars förtjänar vi hot.

Det går inte att tiga ihjäl terrorism. Vi kan inte gömma oss från de här människorna och bara hoppas att det går över.

Nu är det faktiskt nog. Dice, Avalanche, Massive, Starbreeze, Mojang, och alla andra svenska företag. Nu får ni faktiskt göra något.

1. Ta stort och tydligt avstånd från Gamergate.
2. Stötta de utsatta kvinnorna. Annonsera på och dra in pengar till hotade bloggar och sajter, istället för att göra tvärtom (som Intel).
3. Ta på allvar hand om era kvinnliga anställda.
4. Ta ett beslut om att alla era spel i framtiden ska innehålla hälften kvinnliga karaktärer – precis som i verkliga livet. Ta beslut om att spel i framtiden ska vara trevliga att spela för både tjejer och killar. Ha kvinnliga huvudroller och hjältar. Sexualisera båda könen lika.

Och som bonus, försök stötta indiespelsutvecklare i er närhet.

Precis när den här texten skulle publiceras kom debattartikeln i SvD ”Sexism hör inte hemma i spelvärlden”. Det är fantastiskt bra att ni tar avstånd, men det krävs mer. Ni har tagit första steget, låt det här vara vändpunkten nu och fortsätt med de andra punkterna.

Ni behövs och ni kan. Ni kan göra spelvärlden så mycket bättre för alla. Låt det bli ändring nu.

Inläggsförfattaren har av olika anledningar valt att vara anonym.