Midsommarafton idag! Är det något vi ska uppehålla oss vid? Nej, det ska vi inte!
Istället riktar vi blickarna mot något helt annat: iskaffe. Jag vill berätta om denna nyfunna kärlek
för er, men insåg när jag nu började skriva ned kärleksförklaringen att jag inte bara kan förvänta mig att ni som läser ska acceptera denna information utan något att vinna på det. Mitt förslag är att vi gör ett byte: ni lyssnar till min serenad och vinner genom detta ett recept och lite iskaffehistoria.
Jag har länge hållt fast vid idén om iskaffe som en lite gimmickig och mindre smakfull version av vanligt varmt kaffe, likt en gammal envis gubbe har jag haft en bild av att endast amatörkaffedrickare förnedrar sig med att beställa ”iced caramel frappuccinos” och annat i samma kategori. Men tänk! Denna gamla hund har nu äntligen lärt sig sitta, och där den slagit sig ner har den upptäckt två saker: det ena är att iskaffe är gott och tillfredställande att tillreda, och det andra är att det känns till och med lite… lyxigt?
För några dagar sedan installerade jag mig i ett litet hus vid havet, fortfarande i Spanien. Idag är min sista dag här innan jag reser vidare till Paris. Det är varmt, varje dag minst trettio grader, och dieten anpassas därefter. Samtliga kylda drycker står högt i kurs, vi blandar till våra favoritdrinkar, pressar juice av olika citrusfrukter, avnjuter coca-cola precis så som den sig bör (scenografi: bekväm stol skuggad av fladdrigt ljust tyg, drycken serverad med mycket is och citron). Enligt denna anda har även temperaturen på den dagliga dosen kaffe sjunkit kraftigt. Rimligt, tänker jag, för när jag läser om dryckens påstådda ursprung hänvisas jag till sent 1800-tal i Algeriet och en dryck kallad mazagran, vilken tillreds av kaffesirap blandad med vatten, och hävdas ha fått sitt namn det algeriska fort med samma namn som 1837 tillföll fransmännen. De franska soldaterna återvände till hemlandets huvudstad, och såsmåningom började parisiska kaféer servera stark espresso hälls över is i höga smala glas och referera till detta som café mazagran.
Låt oss återvända till modern tid, närmare bestämt förra veckan. Eftersom jag i största
allmänhet tycker det är tråkigt att stå med decilitermått och annat oinspirerande har jag
höftat mig fram till en version som känns tillfredställande. Det är en okomplicerad anrättning som inte kräver mycket av den som sköter tillredandet. Fyra enkla steg, så är du i hamn.
1. Brygg en kanna starkt kaffe. Helst espresso.
2. Söta kaffet efter preferens. Mycket, lite, eller inte alls. Jag tål inte socker i varmt kaffe, men i kyld version är det för mig närmast obligastoriskt. Pekpinne: använd socker. Inte honung, stevia eller annat dravel. Fundera också kring potentiell smaksättning. Jag har testat med kardemumma, vanilj, till och med apelsinskal. Det är trevligt att syssla med, men enkelhet är trots allt ett vinnande koncept av en anledning – det blir godast. Gör som du behagar, men gå inte överstyr.
3. Häll upp i isformar, ställ in i frysen över natten.
4. Morgonen efter kliver du naturligtvis ur sängen mycket ivrig, och vilken tur då att proceduren som följer är så vansinnigt kvick: ploppa ut ett gäng kaffe-iskuber i ett glas, häll på mjölk. Vänta några minuter, och så hugger du in. Piece of cake.
/Slaktarn
PS! Relaterad läsning: kärlekshistorien mellan kaffe och lime
Jag är som du! Mår illa av socker i varmt kaffe (särskilt söt latte), men i iskaffe funkar det jättebra. Roligt att hitta fler likasinnade! Och måste testa detta recept snarast!
Jag testar ditt recept nu! Mycket bra idé, har bara gjort på kaffe, mjölk och iskuber med vatten tidigare. Då blir smaken rätt instabil eftersom den blir vattnig mot slutet.
Sammas sak här, blä för socker (och mjölk) i vanligt kaffe, toppen i iskaffe! Jag har smakat runt på lite olika varianter av kallt kaffe på kaffekedjorna nu när det varit varmt, och fastnat helt för starbucks cold brew. alltså iskaffe utan mjölk eller smaksättning, som har en helt underbar, mjuk, djup kaffesmak. Försökt få personalen att berätta EXAKT hur man gör det hemma, men de är lite hemlighetsfulla. Tror att det handlar om att inte koka kaffet, utan låta det stå och dra i kylen en dag eller så, och sen filtrera. Lite samma som när man brygger iste alltså. I alla fall, starbucks cold brew, tips!! Och hoppas verkligen att iskaffe utan smak/glass/mjölk ska breda ut sig mer i Sverige, så man slipper gå till starbucks och betala typ 47 spänn för sin härliga kalla kopp…
Gulligt, men uppenbarligen har skribenten noll koll på vare sig smak, kallt kaffe eller ”modern tid” eftersom hen inte ens nämner cold brew. Men det verkar ju iofs återspegla hela Sverige då det knappt går att få tag på det här, förutom vissa välsorterade kafeer i huvudstaden.
Skribenten är medveten om cold brew, men brukar som du nog ser i inlägget inte göra det hemma. Som du säger dyker inte cold brew upp särskilt ofta ens på kafé, endast sett det på typ espresso house och starbucks (som signaturen Tove också skriver i sin kommentar). Gulligt (gulligt?) av dig att komma med input, dock! Kom gärna med recept på hur du själv gör.
Okej, kanske inte så konstruktivt inlägg av mig, men med rubriken ”perfekta iskaffen” blev det lite humoristiskt att cold brew inte ens nämns.
När det skrivs om iskaffe i amerikanska nättidningar så är det ju nästan uteslutande cold brew det skrivs om. Alltså verkligen trendigt. Det är dessutom inte alls svårt för varken kafeer att göra, eller göra det hemma själv för den delen. Det är snarare jättelätt och därför nästan löjligt att det blivit sådan stor trend. Att det inte blivit större i Sverige fattar jag inte, men det kan ha att göra med det lite mer nordiska klimatet här och att en större delen på året faktiskt föredrar att få något varmt i sig ;)
När det handlar om smaken så blir det ju lätt en viss bitterhet då en kyler varmt kaffe.
Med kallbryggt kaffe, alltså kaffe bryggt utan något som helst varmt vatten alls, får man istället en rundare och sötare smak, självklart beroende på kaffesorten. Det är ju själva grundidén med cold brew.
Espresso House (och Starbucks?) iskaffe är väl mest sådana där kreationer med tonvis med grädde och socker som mest påminner om en glassdrink på Rhodos. Kan väl också vara gott ibland, men knappast något som ersätter den dagliga dosen av koffein.
Jag har också köpt med mig färdigt cold brew-koncentrat från USA, men har sett att det dykt upp lite liknande produkter även i Sverige. T.ex. den rätt otrendiga kafferostaren Löfbergs har färdig cold brew på flaska:
http://www.lofbergs.se/vart-kaffe/kalla-drycker/cold-brew-original/
Det går väl också att prova i deras konceptcafé vid Stureplan i Stockholm.
Har för mig att även Drop Coffee vid Mariatorget i Stockholm har cold brew, men inte testat själv.
När jag gjort cold brew hemma har jag följt något recept på nätet, förmodligen detta:
http://drinks.seriouseats.com/2012/04/best-way-to-make-cold-brew-coffee-iced-coffee-technique-tips.html
I stora drag:
1. Ta fram en behållare som rymmer en hyfsad del (eftersom det är rätt tråkigt med decilitermått å så ;) ).
2. Blanda ett bra, färskt, grovmalet kaffe med kallt vatten i behållaren, 1 del kaffe till 4,5 delar vatten. Rör om.
3. Låt stå i kylen över natten, ca. 12 h.
4. Filtrera noggrant bort kaffepulvret medelst bästa metod (silar, kaffefilter t.ex.).
5. Häll upp på valfri hip flaska och förvara i kylen.
När det är dags att servera, blanda 1 del kallbryggt kaffekoncentrat med 3 delar kallt vatten och is. En kan också använda delvis eller bara mjölk istället för vatten. Vill en lyxa till det, tillsätt en skvätt hasselnöts-, karamell- eller liknande kaffesyrup.
Nu har jag skrivit så mycket om cold brew att jag är sjukt sugen på det och måste göra det snarast hemma :)
Haha, true. ”Den perfekta islatten” var en puffrubrik satt av annan person. Min egen lite mer …bluygsamma… rubrik ”Iskaffe” känns lite mer representativ – huruvuda mitt eget isbitskaffe är det perfekta har jag svårt att föreställa mig, däremot är det mkt gott och nyhet i mitt eget liv.
Vad fett med recept, tack! Ser fram emot att inkorporera detta i repertoaren snarast!
Bless you,
Slaktarn