”Ensamhet och hjärtesorg följer oss överallt och de ljuder starkast efter att lamporna har släckts och publiken har tystnat” var inspiration berättade Lykke Li när hon talade med The Rolling Stones om sin nya musikvideo. Den svenska sångerskan — tillika mästare av allt som har med pop och sorg att göra — avbröt nyligen sin turné, men det hindrar henne inte från att tillfredställa förtvivlade fans före återkomsten vid Coachella denna månad.
I videon till den melankoliskt vaggande Never Gonna Love Again från senaste albumet I Never Learn illustreras ensamhet och hjärtesorg genom neoner och strålkastare. Från gatuljus och fyverkerier tar Lykke Li med oss på en tumultartad resa till en dimtät klubbscen. Det är en mörk men färgsprackande uppvisning som blir till en bitterljuv triumf i Philippe Tempelmans regi.
”Isn’t it too dreamy” sa Audrey Horne en gång och dansade över RR Diners golv. Lite i samma känslosvall befann sig kanske många av er i höstas när det verkade klart att kultserien Twin Peaks skulle återvända efter 25 år. Det var Showtime som i ständigt desperata tider hade plockat upp en säsong på nio avsnitt av David Lynch och Mark Frost surrealistisk mordsåpa — och där med gjort tusentals fanatiska fans dröm till verklighet.
Men kanske var drömmen om att återvända till de dimmiga skogorna kring The Great Northern bäst lämpad som just en dröm? Nyligen rapporterades det om problematik involverande David Lynch kontrakt. Ett illavarslande omen för vad som nu verkar ha hänt — Lynch har lämnat produktionen. Spekulationer från branschfolket vid WonderCon började finna sin väg till sociala medier under natten och information från långlivade fansidan Welcome To Twin Peaks indikerade det värsta.
Breaking news out of WonderCon: Showtime has apparently pulled the plug on the new Twin Peaks TV series. No word yet as to why.
David contacted cast members today to inform them Showtime pulled the plug.
— Twin Peaks Festival (@TwinPeaksFest) April 5, 2015
Kan Netflix rida in på en vit häst i familjen Palmers vardagsrum och rädda detta? Det känns ändå möjligt med tanke på att de nyligen återupplivade Full House av alla serier. Eller skulle Twin Peaks kunna fortsätta utan Lynch? Ett meddelande från regissören själv ger antydan om en twist hemskare än den han senast lämnade serien med. Kanske hade vi klarat oss utan en tredje säsong från första början?
Dear Twitter Friends, Showtime did not pull the plug on Twin Peaks.
I stora drag är Fury Road — det fjärde kapitlet i Mad Max-legenden — en enda lång jakt, oftast bilburen genom den postapokalyptiska öknen. När George Miller återvänder till sitt Australien förlorad i hungern efter olja verkar det vara en plats galnare än någonsin tidigare. Detta faktum står klart med en ny trailer där vi bland annat får stifta bekantskap med den skräckinjagande antagonisten Immortan Joe — redo att utmana Humungus i kampen om titeln som mytologins största badass. Med ett andningsproblem som kan konkurrera med Darth Vaders i kultfaktor ger han sig ut i krig mot Charlize Therons rollfigur och ingen annan än Max — här spelad av Tom Hardy — fastnar i mitten av konflikten.
Tillskillnad från den allmänna uppfattningen så är detta ingen direkt uppföljare utan en ny tolkning av det universum Miller har byggt där element från alla tidigare filmer inkorporeras. Därför kan vi — utöver dystopiskt glamrockande muskelknuttar med brinnande gitarrer — kanske förvänta oss en eller annan roll från förr? Att franschisens skådespelare återvänder för nya karaktärer är inte heller något nytt och här finner vi bland annat Hugo Keays-Byrne — även känd som Toecutter från filmseriens första installation — igen som filmens diabolisk ärkeskurk. Men att hoppas på en cameo från Mel Gibson är nog en hopplös dröm, för inte ens denna films ostabila psyke kan mäta sig med den excentriska skådespelarens.
Med Spring Breakers — det tonårslystna narkotikadramat — polariserade Harmony Korine kritiker och biobesökare. Medan många föll för hypnotiserande kamerasvepningar och Britney Spears-ackompanjerade rån var andra minst sagt kritiska till filmens kontroversiella blomst. Nu är det klart att regissören återvänder till Miamis obskyra rapscen med en andlig uppföljare och det hela bådar för upprörda känslor.
Premissen är till ytan kanske inte allt för alarmerande i thrillern The Trap. Här finner vi Idris Elba i huvudrollen som en åldrad rappare redo att skörda frukten av sitt arbete under en natt på The Grammys. Saker och ting kompliceras dock när en fd medarbetare — spelad av Benicio Del Toro — släpps från kåken redo för hämnd efter upptäckten att inte bara har den gamle vännen nåt kändisskap, utan även stulit hans familj.
Tänk Carlito’s Way på en hämndlysten drogyra. Addera där efter James Franco som en laddtorsk till manager, samt Robert Pattinson — för Korine älskar att besudla Hollywoods affischnamn — i en tillsynes excentrisk roll som ledare för ett gäng uzi-armerade surferdudes och dårskapen verkar vara total. Tyvärr lyser än tidigare filmers kvinnliga protagonister i sin frånvaro, något som förhoppningsvis ändras med produktionens gång.
Filmen har nämligen plockats upp av Focus Features, redo att ge den sitt allt. För några år sedan hade knappast någon förutspått detta för mannen bakom Gumbo. Men ta några skådespelare från Musse Piggs barnklubb och placera dem vid en psykadelisk kokpunkt av samhällsenliga fördomar så har du den succén Spring Breakers kom att bli. Nu fortsätter Harmony Korines äventyr vid kanten till den kommersiella filmvärldens periferi. Huruvida han tillåts fortsätta leva ut sina febriga drömprojekt återstår att se men ingen kan väl egentligen klaga över faktumet att filmskapande av denna sort faktiskt får utrymme — vare sig du gillade stölden av Riff Raffs identitet eller ej.
En biopremiär är fortfarande långt borta men antagligen kommer de försöka finna internationella distributörer under nästa års filmfestival i Cannes. Resan dit lär bli uppseendeväckande och värd att följa. Låt oss hoppas att Gucci Mane släpps från fängelse i tid för en cameo även denna gång.
Den unge rapparen Cory Jreamz härstammar likt södernpionjärerna Geto Boys från Houston. Vid första ögonkast krävs kanske Matthew McConaughey och en sarkastisk robot för att koppla ihop dessa tillsynes dimensionellt separerade motpoler. Men egentligen är kanske bara Jreamz en hyperbolisk revolt formad i Scarface och de andras fallenhet för rå horrorcorebanande gangsterrap. Insnärjd i en taggtrådliknande estetik som absorberar all goth — från Sylvia Plaths dikter till varenda femme fatale regisserad av David Lynch — som populärkulturen har att erbjuda blir resultatet romantiserande destruktivitet. En ”Black Marlon Brando.”
Medan vi grät över den kalla vintern här i Europa har Houston-sonen omfamnat den under sina vistelser i London och Berlin. Det var under denna period han spelade in sin kommande ep Brando — uppföljaren till 2013:s fantastiska Invictus — antagligen sminkad i vitt och svart. Vad det nya projektet kommer erbjuda får vi idag första smakprovet av med den överväldigande singeln In The Night. På vad som utan tvekan kan betecknas som ett soundtrack för nattliga vårskrik balanserar Jreamz Dolce & Gabbana-referenser med drömmar om Sharon Stone över en hetlevrad och gastkramande produktion av Fergus Martin.
Tillsammans med rapparens släpande och nedpitchade röst samt ett kvinnligt vokalistsample krypandes längsmed ljudbildens väggar — helt i linje med hans progressiva tolkning av sin stads chopped and screwed-arv — blir denna gotiska rapdröm minst sagt skrämmande. Tänk Notorious BIG och Puff Daddy på sin motorbåt åkandes över interdimensionella vågar med alla H.P. Lovecrafts entiteter hack i häl — då förstår du kanske vad Houstons nya skräckpretto försöker illustrera.
_vice_970x435.jpg)
