Bild via Zimbio.    

När det kommer till autotune är T-Pain visionären, pionjären och revolutionären — mannen gjorde helt enkelt denna simpla ljudeffekt till vad den är idag, förlåt Cher. Otroligt nog chockerades många i höstas över faktumet att sångaren faktiskt kan sjunga utan några filtreringar i studion. Detta gav T-Pain chansen att bygga upp nytt momentum efter några år av tystnad — då han bland annat upptäckte FKA Twigs — och börja spela in sitt nya album Stoicville.

Med det femte albumet påväg och ett DJ Drama-mixtape redo att släppas denna månad fann vi inte helt oväntat Florida-artisten på en scen under gårdagens SXSW:s uppträdanden. Det var vid Fader Fort autotune-aficionadon erbjöd en karriärsomvälvande setlist bestående av hela 42 låtar — alla hits såklart. Uppträdandet är energist levererat och uppbackat av band samt sångerskor vilket ger utrymme för T-Pain att dansa till tonerna av storslagna och soul-esquea tolkningar av sina låtar. När I’m ‘n Luv (wit a Stripper) väl går igång borde svenska festivaler vara redo att ringa några samtal, eller vad säger ni? Vore inte romantiseringen av en strippstång något ni vill höra i Slottsskogen denna sommar?

Här har ni även tre av de bästa låtarna från kvällen ifall ni av någon ogrundlig anledning inte kan dedikera en timme till T-Pain.

Det självklara valet, en av de största låtarna har aldrig låtit så vacker och då var den rätt vacker från första början.

En klubbanthem som skulle kunna ta över radion vilken dag som helst uppenbarligen.

Kort sagt, DJ Khaled skulle vara stolt.

Bild via New Line Cinema.    

Veckans stora svenska filmsnackis var utan tvekan när vi lämnades med antagandet att Mikael Persbrandt har fått sparken från Beck-filmerna efter all kokainkontrovers. Här i Sverige lär tydligen skådespelare vara moraliskt kompatibla med rollfigurerna de spelar. Hursomhelst så kunde Aftonbladet än en gång stoltsera med en nyhet i detta nagelbitande drama. För utöver en överdubbad tysk kommer nu Peter Haber få jobba tillsammans med en norrman. Det är nämligen ingen annan än Game of Thrones-vildingen Kristofer Hivju som blir Mickes ersättare.

Nu arbetslös och letandes efter ett nytt hem framför kameran tänker jag försöka lansera Persbrandt för en roll i kommande Game of Thrones-säsonger. Vi kan endast anta att Hivju dör inom en snar framtid när han har svensk krim på schemat vilket lämnar rum för Persbrandt. Med sin bakgrund i svenska eposet Tre Solar och bakom kameran arbete på The Hobbit är vår svenska stolhet — när han håller sig borta från narkotikan —  mer än lämpad för en roll i denna medeltida fantasyserie. Så hör upp HBO, här har ni en ny rollfigur vi kan lära att älska för ni låter honom förlora huvudet!

5. Bordellägare    

Över hela världen — från Norge till Thailand — finner vi partysvenskar, så varför inte skicka en till Westeros huvudstad Kings Landing? Vi miste kanske partyprinsen Oberyn Martell förra säsongen men spill inte längre några tårar över det för Persbrandt skulle säkerligen kunna fylla dessa bloddränkta läderstövlar. Kanske är han inte någon man bjuder in till ett kungligt bröllop men Littlefingers bordell är en helt annan fråga. Medan de sju rikenas mest lömska karaktär smider intriger i norr kan vi väl låta Persbrandt styra över söderns mest ocensurerade plats? Jag tvivlar på att han skulle ha något emot detta.

4. En tempramentsfull riddare

Efter festen kommer dagen efter och några med en fallenhet för dryga bakfyllor är bröderna Clegane. När vi lämnade dem i fjärde säsongen låg bege två för döden. Kanske därför är D.B. Weiss och Dan Benioff i behov av en ny best redo för bärsärkagång. Peter Jackson såg måhända inte Persbrandts potential men jag tror att det inte krävs mer än ett gigantiskt svärd och en flaska vin så är mannen — med en fallenhet för ilskna utbrott som Gunvald Larsson — mer än hemma. En engelsk översättning av ”fan och hans moster” skulle även obehagligt nog lämpa sig väl i Game of Thrones obskyra värld.

3. Snözombie

Numera utfryst från Dramaten och svensk krim behöver Persbrandt kanske bege sig norrut? Och med norr menar jag så långt bara Hodor kan bära oss på sin rygg, till de skrämmande snözombiernas — kända som White Walkers — hemvist. Vi talar här kanske om själlösa varelser men något säger mig att när de väl attackerar i typ säsong nio eller tio så lär de behöva mer hjärta. Vem passar egentligen bättre än Micke med sitt vida känsloregister.

2. En av de svartklädda männen vid muren

Denna livsstil talar väl ändå för sig själv?

1. Ett huvud på en påle

Med tanke på det öde tidigare Hollywood-satsningar har mött är denna roll måhända den bästa? Vi känner till Persbrandts talang för uppkäftighet och i Westeros mister du mer än en tungan när den slinter. För vem vet, kanske är den nye kungen Tommen galnare än brorsan vi lärde oss älska att hata. I så fall ser det inte bra ut för Micke, tyvärr — ja verkligen tyvärr.                   

Sverige kan knappast skryta om ett överflöde i talangfulla bedroom producers — men det finns en klart växande scen och där är Grxgvr dess mest självklara stjärna. Med sin fantastiska Toothtaker EP samt imponerande beats för rappare som Yung Lean och det progressiva enigmat Bones har han gjort sig ett namn som en av Soundclouds mest lovande talanger. Över 100 000-tals lyssningar ljuger ej och när många enkelt tar efter har denna producent funnit en egen ljudbild som differentierar honom från alla andra.

Denna ljudbild illustreras kanske som bäst med den nya singeln Eurotrash från hans kommande 4EVER YOUNG EP. En minst sagt skrämmande skapelse har byggts upp av ylande atmosfäriska lo-fi-synthar, öronbedövande basslingor och minimalistiska ackordföljder där tankarna förs till en sorters instrumental trap. Sen när andra faller i fällan att förlita sig på ständigt säkra Lex Luger-808s utmanar Grxgvr normen med trummönster bestående av bland annat hårt slående rimshots och raspande hi-hats — vars effekt är en frenetisk jonglering med takter och skallbensknäckande effekter.

I slutändan är musiken denna producent från Dalarna gör helt i linje med de trakter han härstammar ifrån. Här är det som om svensk vemodighet togs till kaotiska nivåer i ett postapokalyptiskt landskap, en plats där skotrar täckta i taggtråd kan härja som i en scen från en svensk vintermotsvarighet till Mad Max. Så låt oss bara säga att om fredagens solförmörkelse skulle vara för evigt, var då redo att spela Grxgvr för alltid — du håller dig tydligen ung på det viset.

Läs även: Lär känna Soundclouds frälsare EASTGHOST med fantastiska ep:n Omniscient They

     Bild via ABC.     

Det är återigen dags att debattera huruvida hipster är en numera substanslös term med urpsrung i 40-talet eller en äkta farsot ute efter riktiga musikälskare. För nog är detta vad Jimmy Kimmel försöker klassa SXSW:s besökare som med det återkommande segmentet Lie Witness News. Ni känner säkert igen konceptet där en reporter beger sig ut på en populär musikfestival för att ställa frågor till besökare om påhittade band. Svaren är likt alltid roande även fast intervjuobjekten inte är jazzälskande opiumtorskar från förr. Som vanligt är det fascinerande och se exakt hur långt vissa kan gå för att framstå som hippa eller vad de nu försöker göra. Min personliga favorit är tjejen som blir genuint glad över att ryska funkbandet Vlad & The Putins frontman gjorde entré på en häst under en spelning — hon borde dock ha sett igenom lögnen då det helt uppenbart handlade om en björn.

Bild via eyesandedge.    

Internets påverkan på dagens musikklimat är en vi kan tjata till döds. Det lär väl knappast ha undgått någon att allt ifrån torrents till sociala medier har haft ett stort inflytande över hur vi konsumerar musik idag. Men bland de mer självklara faktorerna finns outtalade hjältar och en som inte prisas tillräckligt är Soundcloud. Detta svenska musikdelningsforum har sen 2007 möjliggjort för ungdomar — så kallade bedroom producers — att med sina laptops nå ut från sovrum till lyssnare över hela världen. Kontakter har knytits, nya yttringar har skapats och den instrumentala musikens nuvarande välmående har helt enkelt mycket att tacka Soundcloud för.

Men även fast gigantiska plattformer som denna uppmuntrar kreativitet så kan den ibland sluta upp som en käpp i hjulet. Producenter finner en relation till en viss ljudbild eller trummönster och helt plötsligt har vi hundratals varianter av — till exempel den nuvarande dominerande subgenren — melankolisk synthtrap att konsumera. Progressiviteten upphör där någonstans och övergår istället till inflation. Då krävs en ny producent, låt eller projekt som kan skaka om fundamentet och kanske är detta vad EASTGHOST har att erbjuda.

Denna mystiske producent härstammar från det amerikanska hipstermeckat Portland där han blev en del av kollektivet STYLSS. Med en stadigt växande följarskara på Soundcloud sen första uppladdningen för två år sen har han byggt upp ett momentum som nu tycks nå sitt klimax med fantastiska ep:n Omniscient They. Sällan har jag stött på något så pass skrämmande vackert som detta magnum opus av åtta spår där genreöverskridande ljudbilder gör det svårt att likna projektet med något annat där ute. Det är — enligt han själv — sex månader av sitt liv komprimerat till 35 minuters fusion av ambient trap och drum n bass.

Med rabiata rimshots och själsomskakande bas kan vi dränkas i svett på det storslagna titelspåret eller drömma oss bort med den lågmälda Flint Hills akustiska gitarr och lo-fi-trummor — den ljudmässiga mångfalden är som sagt total, fascinerande och oerhört välproducerad. Blod, svett och tårar lär säkerligen runnit mellan fingrar och tangenter när varenda lilla ljud mixades till perfektion. Resultatet blir ett svävande soundtrack gjort för sena sommarnätter.

Detta är helt enkelt vad du vill höra ekandes i horisonten rullandes på en lånad cykel med ett skogsrave som destination.

Detta är även utan tvekan vad du vill hypnotiseras av när du försvinner in i dimman på den dunklaste av svartklubbar.

Visst det finns en risk att ditt hjärta stannar för varenda drop, men Eastghost är då alltid redo — likt Vincent Vega i Pulp Fiction — att omfamna dig med en adrenalininjicering av rang som lär ge upphov till sprudlande eufori.

 Vad som enligt mig är årets hittills bästa släpp finns att köpa här — ber därmed om ursäkt för utebliven thinkpiece om Kendricks nya platta.