Idag var Anton Ewald med i Nyhetsmorgon och avslöjade att han knarkat. Enligt egen utsago så ska han ha ”kört i sig både kokain och marijuana” eftersom han behövde ”vara kreativ i studion”. 

Det kommer inte direkt som någon överraskning att artister ibland tar droger så jag är inte speciellt förvånad, men jag satt och funderade ett tag på varför Anton Ewald valde att berätta det offentligt i Nyhetsmorgon på annandag påsk? Lyckligtvis behövde jag inte sitta och fundera speciellt länge på det, eftersom jag hittade denna Expressen-artikel. 

Japp. Som av en slump ska Anton Ewald släppa en singel i slutet av månaden! Då passar det ju bra att göra lite PR, och om man varit inaktuell sedan Melodifestivalen 2013 finns det inte så mycket att bygga vidare på. Då får man ta det man har och använda sitt drogmissbruk som språngbräda för att få en helgintervju i Nyhetsmorgon. 

Misstolka mig inte nu. Jag tycker det är bra att folk träder fram och vågar prata om diverse missbruk i alla dess former, men det gör mig lite illamående när det RÅKAR sammanfalla med att de inom kort ska släppa en ny singel, ny film osv. Ungefär som att man suttit och samlat på sig massa personliga tragedier och problem och struntat i att berätta om dem tills man behöver uppmärksamheten som bäst. 

Jag fattar att Anton Ewald vill gräva fram sin skit själv innan någon annan gör det, men när det RÅKAR sammanfalla med en nysatsning på karriären så känns det lite… utstuderat?

Men men, det är väl inte Anton Ewalds fel. Troligtvis är det väl någon PR-människa som styrt upp det här. 

Hittade iallafall en bild på mig och Anton från backstage på Allsång på Skansen 2013. Vi åt korv tillsammans! Vad jag vet så vad fanns det inget knark i korven, även om jag ser lite påverkad ut. 

Funderar på att börja med en ny följetong här på bloggen och döpa den till ”Sebbe Staxx poserar på bild med medelålders svenska kändiskvinnor”! Sedan tidigare har han ju bland annat poserat med Anna Book, men det som inte många vet är att Agneta Sjödin var först ut! De strålar verkligen tillsammans, och har båda gett ut sina egna böcker. Tyvärr har jag inte läst Agneta Sjödins bok ”Av egen kraft” som handlar om hennes 160 mil långa pilgrimsvandring i Spanien, men känner rent spontant att hon har lite för mycket fritid. Spännande möte iallafall!

HALLÅ! Det har varit påsk. Jag har varit hemma i Gävle och bland annat ”umgåtts med familjen”. Vet inte vad det är för påfund, men har sett att flera andra bloggare har gjort samma sak så då antar jag att jag gör NÅGOT rätt iallafall. Alla kan ju inte vara i London som Nanne Grönvall och lägga ut tio instagrambilder om dagen. 

Passade bland annat på att ”gå ut” i Gävle på skärtorsdagen. Jag gick in på tjejtoan på Gävles absolut TRENDIGASTE nattklubb och vakten ba ”Uuuh inga killar på tjejtoan” och min syster bah ”Amen han e BÖG!” och vakten ba ”Okej då är det lugnt”. Det var ungefär det roligaste som hände på hela helgen. Minns ingenting annat iallafall. 

Nu är jag tillbaka i Stockholm igen. Hela E4-an ner till Stockholm var full av BMW-kombibilar fullpackade med bortskämda störiga iPad-barn. Själv så åkte jag dock långfärdsbuss tillsammans med kissnödiga kryssningsresenärer. Det var ett jävla spring till och från toaletten faktiskt. 

Sen så kom Gustav hem till mig och vi drack lite fanta och rosé. Den obligatoriska sällskapsdrycken så snart som temperaturen utomhus är över noll grader. Vi passade även på att spela in ett avsnitt av vår återuppståndna podd Två glas senare. Vi försökte prata om våra planer att studera i höst men det gick inte så bra och vi halkade ifrån ämnet hela tiden eftersom vi är så sköna och softa killar. Not.

Om ni vill lyssna på vårt gaggande så kan ni göra det genom att söka på ”Två glas” i poddappen eller klicka HÄR.

SVT ska inom kort börja sända en dejtingsåpa för präster! Tänk er typ Bonde söker fru fast med skillnaden att traktorn är utbytt mot ett jättestort krucifix och ingen har sex innan äktenskapet. 

Programmet heter Tro, hopp och kärlek och leds naturligtvis av Mark Levengood. Det känns ungefär som att det här kan bli dejtingprogrammens motsvarighet till Go´kväll. Trevligt, lågmält och alla ler galna leenden samt är jättegamla.

Troligtvis är det så att prästerna har tröttnat på att bara viga massa andra störiga par dag ut och dag in, och istället vill bli vigda själva för en gångs skull. Det kan jag förstå. Frågan är bara vad det är som egentligen håller på att hända med svensk dejtingteve? Det började med bönder och ensamstående mammor, men snart har väl varenda yrkesgrupp sitt eget dejtingprogram i rikstäckande teve. Jag sitter t ex här och väntar på trailern till Socionom söker sambo, Läkare söker livskamrat samt Polispatrull söker knull.

Vilken sorts partner är det deltagarna i Tro, hopp och kärlek vill hitta då? Jo, det här efterlyser trettioåriga Josef i en intervju med Aftonbladet

”Idealet vore en svensk tjej med amerikanskt pass med latinobakgrund. En bra tjej bara, som är attraktiv. en tjej med självförtroende, vet vem hon är och är nöjd med sig själv.”

Oj, vilket öppet och brett önskemål! Han borde ju ha passat på att ange exakt skostorlek samt kroppsmått när han ändå håller på. Det första steget när man vill hitta en partner är ju naturligtvis att bestämma sig för vilket etniska ursprung hen ska ha samt vilket pass som är önskvärt.

Deltagarna i Tro, hopp och kärlek har redan funnit Gud, men vill nu även hitta kärleken. Vissa människor nöjer sig fan aldrig.

Själv har jag varken hittat Gud eller kärlek samt lever i synd, så man undrar ju vad det ska bli av mig?

Sändningstiden för programmet är ännu inte fastställd, men jag antar att det kommer vara i direkt anslutning till helgmålsringningen på SVT2. På det sättet tappar man inga potentiella tittare i målgruppen.

Foto: SVT. Ni som vill ansöka till programmet kan göra det HÄR.