Igår så gav jag smekmånadstips till Charlotte Perrelli! Maldiverna är fint, men ingenting slår ett Knutby i höstskrud. Tyvärr så har jag ännu inte fått något svar, men hoppas på att iallafall få ett tack för tipset. Det är väl det minsta hon kan göra? Träd fram nu Charlotte!

Stoppa, pressarna, Lill-Babs har blivit intervjuad av Expressen! Här har vi de mest minnesvärda delarna av intervjun. 

”Barbro öppnar dörren med papiljotter i håret. På dörren till hennes övernattningslägenhet i centrala Stockholm finns ingen namnskylt.

‘Det är skönt att få vara anonym. Jag frågade en karl på Posten om det var okej att jag inte satte upp något namn på dörren och han sa ‘du ska inte ha något namn på dörren’. Förr i Järvsö täljde folk av timret på dörren.'”

Förlåt, men ”Barbro Svensson” är väl ändå ett rätt vanligt namn? Det är ju inte så att hon är folkbokförd som Lill-Babs. En annan fråga man kan ställa sig är hur Lill-Babs får sin post nu efter att ”en karl på Posten” har sagt till henne att hon inte behöver ha sitt namn på dörren. 

”Stämmer det att du har haft en affär med shahen av Iran?

‘Jag har spelat kägel med honom i Innsbruck. Jag vann, för övrigt'”.

Vad var det egentligen som hände under den där kägelmatchen i Innsbruck? Jag vill veta ALLT! Vem spelar ens kägel? Varför var Lill-Babs och shahen av Iran i Innsbruck samtidigt? Fick shahen och Lasse Berghagen slåss om Lill-Babs hand? Lill-Babs fortsätter att berätta:

”Hur mycket pengar har du dragit in genom åren egentligen – måste du fortfarande jobba?

‘Det måste jag nog. Jag kan inte hålla i pengar, jag är hopplös. Jag är bra på affärer men tycker det gäller att göra av med pengar.’”

Lill-Babs är 76 år gammal men måste FORTFARANDE jobba! Det tar aldrig slut med det nya, kalla hårda Sverige. Om inte ens Lill-Babs kan gå i pension, hur ska vi andra då kunna göra det?

”Känner du dig lite ensam ibland?

‘Jag är ju ensam. Varenda kväll när jag är hemma blinkar jag och min granne åt varandra med lamporna. Jag spelar lite wordfeud och sen vill jag bara sova'”

Åh Lill-Babs, jag vill bara ta första bästa X2000-tåg till Järvsö med en baginbox fylld med kändisvin och hälsa på dig! Sen skulle jag aldrig lämna dig! Jag kunde flytta in på heltid hos dig och jobba som din kökspojke och allt-i-allo hemma på gården. Tänk vad trevligt vi skulle kunna ha det. Jag slänger mig i en taxi till Centralen och kommer direkt!

Idag får ni inte under några omständigheter missa Efter Tio med Malou von Sivers. Hon ska få reda på om hennes hjärta är äldre eller yngre än vad hon är själv. Jag är ju ingen läkare, men jag känner mig rätt säker på att Malous hjärta är lika gammalt som resten av hennes kropp. Det ska bli spännande att se vad undersökningen visar! Kl 10 vet vi resultatet!

Jag har glömt bort att berätta en sak! Jag har gått och blivit med podcast. Det känns väldigt vit man 2012, men jag har ju alltid varit lite efter på ett eller annat sätt så vem bryr sig. Jag tycker helt enkelt inte att det är tillräckligt att blogga, twittra, skriva krönikor och vara med i teve, och kompletterar därför nu med en podd tillsammans med Gustav. Podden heter ”Två glas senare” och går ut på att vi dricker två enheter alkohol (sunt) medan vi gaggar om något vi själva tycker är underhållande.

Första avsnittet spelade vi in i Barcelona eftersom det kändes pinsamt att göra i Sverige, men igår så spelade vi faktiskt in i Vårberg. Jag hade önskat att vi kunde spela in varje avsnitt i en ny europeisk storstad, men i brist på sponsorer och sugardaddys så är det tyvärr inte möjligt att genomföra ännu. 

HÄR kan ni lyssna på avsnittet vi spelade in igår. Det heter ”Jag har ingen jockstrap, okej” och det var jag som sa det. Varannan vecka är det tänkt att det ska komma ut ett nytt avsnitt.

Personligen så har jag ingen aning om hur iTunes fungerar, men Gustav sa att man kunde göra såhär också:

Inledde dagen med att kolla på Nyhetsmorgons triss-skrap. Blir alltid lika provocerad över att hen som skrapar gör det på ett ”taffligt” sätt så att man knappt kan se vad det blir för något. Det är den vanligaste orsaken till mina raseriutbrott på lördagsmorgnar. Tur att jag bor själv.

Man kan ju tycka att de kunde skrapträna lite grann innan för att underlätta när det väl är dags, men tydligen inte. De darrar, bryr sig inte om att skrapa fram alla siffror så att de syns och tar alldeles för lång tid på sig. Amatörer! Ibland så vill jag bara springa in i studion, knuffa bort skraparen och göra det själv istället så att det blir rätt en gång för alla. 

Skolan borde ta sitt ansvar och lära ut triss-skrap, iallafall på gymnasiet. Själv så är jag född för att skrapa triss. Jag skulle vara SÅ bra på att le falskt och säga att jag var jättelycklig om jag vann 50.000 när jag hade chans på fem miljoner. De flesta som vinner 50.000 är SÅ dåliga på att dölja sin otacksamhet och bah ”NEJ JAG ÄR INTE BITTER DET HÄR ÄR NÄSTAN EN HALV BERGVÄRMEPUMP TILL VILLAN, FINNS MÅNGA HÅL ATT STOPPA I, HÖHÖ!”. 

Nu är det helg iallafall! Tyvärr så är det inte så mycket helg för min del eftersom jag ligger ungefär fem Paradise Hotel-avsnitt efter och måste kolla ikapp. Varje dag är en social kamp eftersom jag inte kan delta i några samtal om programmet. Samhället har vänt ryggen mot mig och jag har fått smaka på utanförskapet. Är det såhär det känns?