Foto: SVT.
”Stundentens lyckliga dagar”. Så heter en av de senaste realityserierna man just nu kan följa på SVT Play. Ett kamerateam har följt ett antal universitetsstudenter i Uppsala och dokumenterat det beryktade ”studentlivet”.
Det handlar givetvis inte så mycket om själva studierna, utan snarare om att vara packad och bröla i olika gruppkonstellationer och skylla sitt beteende på att man faktiskt STUDERAR och att man bara får chansen att vara så ansvarslös och omogen EN gång i livet! Resten av livet är bara en transportsträcka till döden, kantad av lägenhetsamorteringar och annat ansvarsfullt.
Lovordandet av studentlivet från studenterna själva har inga gränser. Det pratas om att Uppsalas studentliv är ”en magisk värld” och att det rör sig om ”de bästa dagarna i livet” och att man aldrig någonsin kommer att kunna ha kul igen om man inte får nolla någon under förnedrande former med ursäkten att det är något man ”måste” göra för att bli en del av gemenskapen.
Jag vet inte varför jag har så svårt för att köpa studentlivskonceptet. Jag tror det är för att allt handlar om att göra saker i grupp. Allt bygger på att alla måste vara med på allt hela tiden, för att uppnå någon sorts gemenskap. Om en person nakenbadar i Fyrisån så måste ALLA göra det, om någon firar ”kvalborg” dagen innan Valborg så måste alla göra det, och alla måste självklart klä sig på samma sätt (frack, overall, whatever) för annars så kan man ju riskera att misstas för någon som typ… jobbar?
Personerna i serien påstår att de aldrig är så fria och ansvarslösa som när de är studenter, men jag tycker att det verkar vara precis tvärtom. Väldigt få livsstilar är väl så stelbenta och konventionella som studenternas? Det ska spexas och tjoas och tjimmas, men det ska göras på rätt sätt. Allt handlar ju om ritualer och traditioner, vissa av dem har hängt med ända sedan 1800-talet. Mycket är omöjligt att förstå om man inte är en del av det själv, och det är väl just det som är själva grejen.
Är du inne i studentbubblan så slipper du ha någon identitet över huvud taget eftersom allt redan är bestämt. Du behöver inte fundera på hur du ska klä dig, vad du ska ha för åsikter eller vad du ska göra för någonting i helgen eftersom någon annan redan har bestämt allt. Det är bara att följa instruktionerna och göra som alla andra och komma ut på andra sidan fem år senare med några hundratusen i CSN-skuld och förhoppningsvis en examen som gör dig anställningsbar! Praktiskt!
Naturligtvis så finns det flera olika sorters studentliv. Jag menar inte att ALLA som är studenter tycker om exakt samma saker och lever på samma sätt. Självklart så finns det skillnader mellan olika kretsar, men det studentliv som skildras i ”Studentens lyckliga dagar” är inget liv jag skulle vilja leva. Jag får alltid en klump i magen varje gång jag ska hem till Gävle och byter tåg i Uppsala.
Denna krönika publicerades även i Arbetarbladet 2 maj. Alla utkomna avsnitt av Studentens lyckliga dagar går att se här.
