11:31 24 Maj 2015

Snubblade över det här fantastiska hopkoket av Clarissa och Jennifers samlade kommentarer om vegetarianism i matlagningsprogrammet Two fat ladies. Min favorit är när Jennifer på skämt ger Clarissa en kokbok med titeln ”meals without meat” i julklapp. Har du missat dessa kultkaraktärer så är det hög tid att hälla upp en liten sherry och skaffa de populärkulturpoängen, förslagsvis genom en vända på youtube.

12:32 23 Maj 2015

Glutenintolerans är jättevanligt. Och skitjobbigt för den som är drabbad. Sen finns det en massa dieter också som går ut på att undvika vete, men det är en annan historia. Förutom att det är trist att behöva plocka bort vete, korn och råg ur sin diet är det en ganska allvarlig historia som kan bli riktigt knepig på sikt om man struntar i att behandla.

En av mina bästa vänner är glutenintolerant. Jag tycker att det är tråkigt både för hennes del och för min egen del. För henne betyder det att hon inte kan dricka bärs (de flesta sorter) eller äta pizza och kanelbullar, och för mig betyder det att jag måste tänka på vad jag bjuder henne på för mat hela tiden. På grund av min egen egoistiska irritation över det senare har jag ibland roat mig med att mobba henne lite för hennes glutenintolerans. Det är småaktigt och futtigt av mig, men jag kan bara inte hålla mig. Ni kommer strax förstå varför.

Jag har under en tid filat på en musikal som jag tänkte skulle kunna heta A Gluten Free Society. Tänk er detta: Förkämparna för ett glutenfritt samhälle slåss mot veteälskare klädda i olika veterelaterade kostymer som pizzabitar, vetestrån och brödbitar. De kanske har stora veteruskor som de slåss med. Vad vet jag. Jag har satt ihop en liten moodboard för att ni ska få en klarare bild av hur det skulle kunna se ut.

Hittills har jag bara skrivit the main theme till musikalen. Jag önskar naturligtvis att ni skulle få höra melodin, men eftersom jag inte är någon sångfågel får ni nöja er med bara texten:

A gluten free society
is a better place for you and me
no more pizza, no more beer!
don’t want to see any wheat growing here!
Let us live! Let us live! A gluten free diet
Acceptance of intolerance, join our riot!
Gluten free society
a better place for you and me
Someday we will make you see
a better world for you and me

Tyvärr har jag inte kommit länge, men jag inbjuder er att bidra med fler textrader. Se det som lite av en audition. Appropå audition så har jag satt ihop en bild av lite olika kostymer som skulle kunna vara relevanta.

Vad tror ni? Kan det bli nåt?

Glutenfria hälsningar,
/Slaktarn

6:08 21 Maj 2015

Senaste tiden har jag genomgått ett slags marathon av sjukdomar. Är nu inne på krämpa nummer fyra på raken vilket innefattar en otrevlig förkylning kombinerat med en känsla av att ögonen ska ramla ur huvudet pga inflammation. Som ni förstår får det här mig att känna mig varken produktiv eller kreativ, vilket man skulle kunna säga är två grundförutsättningar när det gäller matlagning. Således har det inte gjorts många knop på den fronten. De knop som gjorts har varit mycket enformiga och har bestått av efterrättsliknande anrättningar.

En sak kan jag alltså dela med mig av. Det är en efterrätt jag återupptäckte för ett år sedan som innefattar den lite märkliga ingrediensen fruktkonserv. Ni minns de säkert, fruktkonserverna… Persikor i simmig sockerlag som serverades tillsammans med vispad grädde. Den underliga fritidsefterrätten fruktcoctail som alltid kom som tillbehör till en skopa big pack glass. Märkliga efterrätter som tillhör en svunnen tid. Dags att väcka fruktkonserven till liv med denna enkla komposition då.

Jag ger er: Vaniljglass med päron och mörk choklad.

1. Välj ut en burk vaniljglass som verkar svingod och bär hem den från affären.
2. Öppna en burk päron i lag och fiska upp en eller två päronhalvor. Placera de lite nonchalant i en skål tillsammans med glassen.
3. Smält mörk choklad (70 procentig brukar funka bäst) med en liten slatt grädde och häll över skapelsen. Ät upp alltsammans.

Nu ska jag återgå till mitt liv som invalidiserat förkylningsoffer. Adjö med er.
/Slaktarn

Inklämd mellan förskolans dag och internationella sköldpaddsdagen hittar vi inget mindre än picknickens dag. Och tänk, det är imorgon! Man kan ju fråga sig vad man ska med den här informationen till. Jag tänker att man skulle kunna använda den som hävstång för att få ändan ur vagnen och höra av sig till alla sina kompisar för att bjuda in dem på ett häng-i-park. Till exempel.


Detta är en fin målning som Heinrich Kuhn har gjort. Den heter Picnic on a hill.

Jag är själv väldigt förtjust i detta med picknick. Att äta ute i naturen, sitta på en filt och allt det där. Fast nej, egentligen är jag mer intresserad av paketerandet av maten, de fiffiga lösningarna och sånna där gamla hederliga picknickkorgar folk var kittade med förr innan man satte i system att improvisationssno pappersmuggar från seven eleven istället för att ta med särskilda picknicklämpade champagneglas. Nej, ordentligt ska det vara. En annan sak som bör undvikas (i alla fall denna dag) är saker i stil med färdiga portionssallader eller take away-förpackningar med sushi. Det är inte picknickmat. Hela grejen med picknicken är att plocka upp saker från olika förpackningar och burkar. Blanda. Att frångå denna regel är en synd ungefär i den nivå min vän begick när hon tog med sig en burk färdigskalade kräftstjärtar i saltlake till en kräftskiva. Ve och fasa.

Mat som lämpar sig för picknick:
– Saker på spett
– Saker som inte smakar vidrigt när de är kalla
– Kladdiga saker inrullade i mindre kladdiga saker

Mat bör undvikas:
– Krabba
– Fondue
– Helstekta djur (i och för sig populärt på medeltiden, men ni vet ju att de inte var riktigt kloka heller)

Jag tänker inte lämna er i kylan utan ett enda recept. Här kommer ett litet gäng enkla anrättningar som gör dig och dina medpicknickare till lyckligare och mättare människor.

1. Sallad på haricot verts och persikor

Trimma dina gröna bönor så att de ser fina ut och koka de i saltat vatten i två minuter. De ska fortfarande vara krispiga. Töm ut i ett durkslag och spola med iskallt vatten. Hetta upp en stekpanna med lite olivolja i. Svetta tunt skivad gul lök tills den är aningen karamelliserad. Lägg till skivor av persika och en handfull hackad färsk oregano och stek vidare i några minuter. Under tiden tar du fram en stor skål och vispar ihop en dressing bestående av olivolja, balsamvinäger, flingsalt och nymald svartpeppar. Lägg till lök, persikor och bönor och gegga runt, förslagsvis med händerna. För över till lämplig picknickbehållare och strö lite extra oregano över. Jag skulle nog ha lite rostade hasselnötter på också, men alla är ju olika.

2. Pimm’s med jordgubbar och limeblad

Brittisk klassiker! Med en twist! Värdighet: Äntligen inom räckhåll. Detta blandas lättast i en kanna, men ska man iväg på picknick kan det vara klokt att blanda alltsammans i en petflaska eller iknande och ta med jordgubbarna separat. Så kan man blanda de båda direkt i glasen. Smart, ellerhur. Okej, så här gör du: Blanda fem dl Ginger Ale med fem dl Pimm’s (finns på systembolaget). Tillsät två matskedar balsamvinäger och moffa ner sisådär tre limeblad (de frysta är bäst, finns i asiatiska livs). Skiva jordgubbar och förvara i separat behållare eller ännu hellre blanda ner i vätskan om behållaren tillåter. Skål.

3. Coleslaw på sparris och mynta

Kanske en simpel sallad att äta med gaffel, eller en sallad att trycka ner i en baguette? I vilket fall: Ta fram din bästa osthyvel och hyvla ett gäng gröna sparrisar på längden så att du får tunna strimlor. Gör samma med några morötter. Skiva en handfull rädisor tunt och hacka ner några vårlökar. Gör en dressing på lika mycket rödvinsvinäger som olivolja samt flingsalt och nymald svartpeppar. Blanda alltsammans med en stor knippe finhackad mynta. Om man känner sig på ett lite mer fettigt humör föreslår jag en fet blobb majonäs också.

Andra recept att ta i beaktning: Mexikansk majs, kryddigt ris med lax, valfri folköl.

Med förhoppning om att ni tar till vara på morgondagens möjligheter till umgänge och naturupplevelser sätter jag nu punkt.
/Slaktarn

11:18 19 Maj 2015
Det lilla livet. Det kantas av exempel på att ha viljan men inte finessen. Man bär på så mycket våndor och önskningar men allt man önskar går inte i uppfyllelse. Allt man gör blir helt enkelt inte bra hur mycket man än vill. Det går förstås att få till det ändå, man kan göra saker okej. Gott men inte snyggt. Utförligt men inte spännande. Lättsamt men inte roligt. Om man vill nöja sig med att vara en medelmåtta alltså. Ganska ofta får man agera medelmåtta i brist på olika faktorer. Det kan ju vara brist på inspiration, pengar, seratonin, verktyg, ork, intresse. Drömscenariot är att ha allt det där. Inte ibland, för ja, ibland har man allt, utan nej jag vill ha det JÄMT. Att alltid känna endorfinerna storma och pengarna flöda tyst mellan bankkontot och kortterminalen, vara pigg, intressant och intresserad. För att inte tala om snygg. Inspirerad.

Jag använder ofta uttrycket “har viljan men inte finessen” om människor vars mat inte riktigt når fram. De flesta har ju några paradrätter som alltid funkar Pålitliga uppskattade rätter som man kan krypa ihop hos och vara trygg med. Men att ha viljan men inte finessen handlar om mer. En person som har viljan men inte finessen försöker ändå, jobbar hårt på att leverera, inte rädd för att prova “något nytt”. Med det obligatoriska resultatet att man känner, njä, kanske borde du lagat tryggmat istället. Kanske var det lite för mycket med de korslagda grässtråna och gelatinöverdosen i efterrätten. Njä.

 
Det är något rörande över att ha viljan men inte finessen. Jag känner ömhet och tillit till dessa personer. Jag uppskattar människor som jobbar hårt, oavsett resultatet. Kanske är det viktigt att komma ihåg. Kanske skulle det hjälpa en att inte känna sig som en medelmåtta när ekvationen inte löser sig. När man har pengar men inte inspiration, eller ork men inga verktyg.