Igår när jag gick runt i mataffären på jakt efter något att stoppa i munnen till middag hittade jag något oväntat i den där sektionen av butiken där texmexgrejer knuffas med teriyakisås. Det är roliga matimportfirman Risberg som har gjort livet mer spännande tack vare denna produkt.

Okej. Yuzu alltså. Vad är det, och vad ska det vara bra för? Jag hade aldrig testat denna i Sverige mycket skygga citrusfrukt, och efter att ha sett det både här och där i recept men aldrig i butik var min nyfikenhet nästan outhärdlig att stå ut med. När jag till slut äntligen fick chansen var det något av ett antiklimax, på grund av mina oresonligt upptrissade förväntningar. Yuzu är bara en liten syrlig gul frukt. En skrynklig sådan dessutom. Men det är en annorlunda citrusfrukt, och det räcker långt för att behandlad som frukt-royalty! Skalet på yuzun är det mest attraktiva, men även saften är åtråvärd. Smaken kan egentligen mest beskrivas som en blandning av lika delar grapefrukt och lime, med lite tallbarr i. Får du inte tag på yuzu kan du faktiskt ersätta den med just detta (tallbarren kan du ju skippa om du inte tycker om att gå i skogen).

Eller så går du bara till någon form av välsorterad butik och köper ett paket yuzusaft, för nu har Risberg import välsignat pöbeln med det. Hurra!

/Slaktarn

En jävulskt regnig kväll för ett par veckor sedan var jag på cocktailbaren Salon 39 i Köpenhamn. Jag har en vän som jobbar bakom baren där. Hon heter Amanda, och är relativt ny i bartenderyrket, men har redan stort förtroende från de gamla rävarna på stället.

 

Hon må vara den verkliga stjärnan i den här texten, men nu ska vi fokusera på en av drinkarna hon matade oss med. 

 

– Ni fick en drink med ett inte speciellt politiskt korrekt namn, en så kallad Mulata, berättar Amanda när jag pressar henne på info i facebookchatten några dagar senare. Det är inte Salon 39s påfund, men vi gör den på vårt eget vis. Man kan säga att det är en twist på en klassisk daquiri, som ju traditionellt består av ljus rom, socker och färsk limejuice. Mulata gör vi med mörk overproof-rom, sockersirap, limejuice och en hemgjord kaffelikör som innehåller tequila, kastanjelikör, vanilj, körsbärsjuice, massor med espresso och choklad. Innan servering doppas glaset halvt i en socker-, salt- och kaffemix.

 

 

När man tar ett sipp av den här drinken känner man ungefär såhär, i den här ordningen:

1. Surt

2. Chokladig arom som fyller gomen

3. Fruktiga smaker av citrus och körsbär

4. Bittert av kaffe

5. Spritighet

 

Det är helt enkelt ett jädra äventyr för smaklökarna, och ett mycket positivt sådant. Men det var inte helt självklart för mig när jag fick höra om smakkombinationerna. Kaffe och lime är verkligen ingen gammal beprövad kombo, utan något som i alla fall jag blir fundersam över, framförallt för att det känns som att man kommer drabbas av magsyrechocken från helvetet. Det gör man också, om man är lagd åt det hållet, men magsyra åsido är den här drinken bra mycket lenare än man kan tro. Kanske på grund av Salon 39s hemgjorda kaffelikör, som bara i sig är en uppvisning i (herregud, jag kommer att använda det här ordet om mat för andra gången på väldigt kort tid nu) sexighet (!) och djup. Slafsar man bara ihop lite espresso, limejuice och rom blir det nog inte riktigt samma mjuka övergångar mellan extremerna. 

 

På temat kaffe och lime: när jag var på språkresa i södra England i mina yngre tonnår träffade jag en spanjor som hette Guillermo. Han bjöd på sprite och vodka ur en träningsflaska i grå plast. En lite mognare version av Guillermo finner man i en dryck som bär samma namn, som har rötter i Brasilien (tror jag i alla fall, rätta mig om jag har fel), och även den bjuder på lime. Den knåpas ihop genom att hälla en eller två shots espresso över ett par skivor lime och en stor iskub. 

 

 

Kontenta: 

1. Lime och kaffe, inte så omaka par som man kan tro.

2. Besök Salon 39 när du tittar förbi Köpenhamn nästa gång.

 

/Slaktarn

 

Börjar veckan med FANTASTISKT glada nyheter: Picard öppnar snart i Malmö!

 

Picard öppnade sin första butik i Sverige år 2013, och sydsverige har sedan dess med rynkade ögonbryn sett hur kedjan brett ut sig i olika städer norröver. Den 18r december är det i alla fall dags. Adressen blir Spångatan 3, alltså mittemot Triangeln.

 

– Picard har vunnit enorm uppskattning i Sverige. Det är roligt att se hur kunderna provar sig fram bland sortimentet, från våra färdiga aperitifer och förrätter till våra franska specialiteter och efterrätter, säger Josephine Ringdal, som är produktion och marknadschef på kedjan i ett pressmeddelande.

 

Som ni märker är jag en riktig Picard-lover. Innan kedjan kom till Sverige brukade jag när jag befann mig i Paris fascinerad vandra runt i Picardbutiker och stirra ner i frysdiskarna. När de sedan öppnade i min hemstad visste glädjen inga gränser. Vill ni ha en picardprodukttopplista? Det kan ordnas. Med tillhörande instruktioner till användning.

 

Frysmatspeppade hälsningar,

/Slaktarn

Under min tid som konstskolestudent pratade vi mycket om att ”dekonstruera”. Vi dekonstruerade känslor, plywoodskivor, Otto Dix-målningar, självporträtt. Nu för tiden dekonstrueras det sparsamt. Men, någon gång då och då händer det ändå, och oftast när det gäller mat. Det kan låta lite pretentiöst och kocklingoaktigt, men egentligen handlar det bara kort och gott om att återuppfinna maträtter genom att plocka isär dem och se på vardera ingrediens med nya ögon. Ibland blir det skit, ibland blir det bättre än utgångsläget. Att dekonstruera något är inte svårare än att bryta ned objektet i sina beståndsdelar och pussla ihop dem på ett nytt sätt.

Igår ville jag äta sushi till middag. Jag visste dock att mitt middagssällskap av goda skäl är ganska kinkig med fisken, och den fisk som hamnar i ens take away låda med sushi är lite svår att verifiera ursprung på. Alternativet var alltså att laga sushi hemma. Vilket… inte var ett alternativ.

Lösning: Bryta ner sushin i sina respektive delar, servera i ny form. Samma smaker, andra former. Se bild, om du inte tror mig.

/Slaktarn

PS. Jag vill passa på att göra en disclaimer för den ganska fula bilden. Jag är sannerligen ingen fotograf. Ibland orkar jag inte ens lägga upp maten snyggt. Love me or leave me, något annat finns inte på menyn.