För typ fem dagar sen slog jag i mitt ena lår i garderobsdörrskanten. (Jag vet inte. Fråga inte.) Min första tanke var – eftersom jag är queen på att få stora jävliga blåmärken över hela kroppen utan att ha en aning om hur jag lyckas – detta måste jag komma ihåg.
Idag har jag, mycket riktigt, ett litet blåmärke på höger lår. Det som däremot gör mig förbannad är att jag har ett ännu större på vänster lår.
Alltså näe. Jag har ingen aning om vad jag gjort för att lyckas få ett mindre och ett mördarblåmärke på exakt samma ställe på båda låren. Jag blir fan provocerad. Nu får det vara nog. Jag avgår från livet. Kommer ge mig själv utegångsförbud snart. Skärp mig.
Är exakt likadan! Helt plötsligt är dom där och man har inte en jävla aning om vart dom kom från… blir alltid lika jävla sur. Fick ett av att jag satte mig ner på knä lite för hårt en gång
Hahah varför är kroppen så ömtålig?? För att vara en extremt klumpig människa som fortfarande undermedvetet tror att min kropp är kvar i femårs-åldern, tycker en ju att den borde lärt sig att tåla lite.
Stackare de kan inte vara lätt, får skaffa skydd till benen så du inte slår dig.
Benskydd nästa
Jag är inte besviken, jag är arg! För att du inte fick gå på melodifestivalens efterfest(?). Från att tidigare ha gillat Måns tycker jag nu att han är en stor svikare ;)
HAHA. Jag är på din sida. Sån himla dissare är han.
Jag har precis samma problem, jag får oxå alltid blåmärken utan att jag vet vad de kommer ifrån. Måste vara nån liten krabat som kommer och slår en på natten eller nåt, haha! ;)
Under en grej så mycket; fick du vara Måns +1 på melloefterfesten?