FREDAG!!! Jag har hittat tillbaka till skoltänket.  Jag behöver inte jobba helg. Jag fattar varför fredagar är nice. Det bästa med 9-17-jobb är fredagarna.

Idag ska vi ha femkamp i radion. LOL. Älskar det. Ska utmana min radiokollega Athena Afshari (som är med i Tampodden, förresten!) i blivande OS-grenar som två varv runt gården, ägg på sked och grodhopp. Sen har jag bara fem dagar kvar på P3. Fem! Tio timmars sändning, innan vi är uppe i totalt 100 timmar den här sommaren! HUR SJUKT! Det är helt galet. Ska bli sååå skönt att vara ledig i tre veckor sen.

Firar näst sista fredagen med att åka ner till Göteborg direkt efter sändning. Detta händer ju:

Jag pratar på Way Out West!!!! Festivalen har någon ny scen i år, Wow Talks, och jag ska hålla ett brandtal klockan 18:45. Tio minuter långt. Vet inte vad jag ska prata om än. Antagligen mens. Får plita ihop något på tåget.

Minns ni förresten mig för typ tre år sedan? När jag inte kunde göra en vlogg utan att ha ett ordagrant manus? Nu sitter jag här, ett dygn innan jag ska brandtala på en fecken festivalscen, och rycker på axlarna och tänker att det löser sig. Jag vet inte om jag blivit mer trygg och erfaren, eller bara mer korkad.

Nu behöver jag fortsätta förbereda lite radio, men ses vi på bästkusten eller?

Gomorron blöggy!

Aaaargghh. Det tar emot lite varje gång jag skriver blöggy. Det är något väldigt cringeworthy med att kalla sin blogg och dess läsare för ”blöggy”, men har verkligen inget bättre ord för det. Cringear ännu hårdare av gummiplommon. Tänker på sexleksaker varje gång. Dagens i-landsproblem.

Idag gick jag upp en timma tidigare än vanligt. Oj oj, tänker ni, morgonpigg! Nä. Fett morgontrött. Fett bortskämd frilansig som jobbar fasta arbetstider. Men Sara – min finaste och bästa kollega på bokförlaget som rest runt med mig på massa föreläsningar och varit en jäkla klippa när det kommer till att få boken att gå så bra som den gjort – fyller år och bjöd på LYXFRUKOST.

Det kändes otroligt Stockholmskt, på något sätt. Såhär såg det ut:

Tog bara en bild. Ser nu att tre personer blinkar och den fjärde är på väg att göra detsamma. Är detta mitt öde? Är det såhär livet är som amatörbloggare? Jag ger upp.

Det var väldigt mysigt i alla fall! Tack för frukosten, Sara. Nu ska jag ringa mamma, som också fyller år, och sen bff-Sonja, som också fyller år. Sen ska jag klappa mig på axeln och säga grattis på namnsdagen, mig själv. Tack, mig själv.

Hello blög. How u doin.

Tänk att jag bara har en och en halv vecka kvar i P3. VA. Hur är det ens möjligt? Hur kan jag ha tjötat i radio i nio veckor redan?

Så, som ett naturligt resultat av totalt 86 timmars livesänd radio, varav ungefär 43 timmar har varit musik, har jag utvecklat ett högst finkänsligt öra för vad som är bra radiomusik. Och definitivt vad som är dålig. Men jag föredrar att vara optimistisk.

Spontanlista på mina bästa låtar som går i P3 just nu, utan inbördes ordning:

1.  Rule You – Alva. Alva är min gud från och med den här sommaren. Älskar bombastisk kärleksmusik. 
2.  Perfect Strangers – Jonas Blue & JP Cooper. Tropical house, somrigt, popigt, lite housigt. Går i P3 hela tiden men jag har inte tröttnat än.
3.  False Alarm – Matoma & Becky Hill. Kanske min favoritlåt just nu!! Älskar pianot, älskar Becky Hill’s röst. Också tropical house.
4.  Heatwave – Robin Schulz & Matoma feat. Akon. Avslappnat untis untis som är jättemysigt att lyssna på när man till exempel kokar kaffe eller går till bussen.
5.  Treat You Better – Shawn Mendez. Sittdansar varje gång denna spelas i radion när jag sänder.
6.  Sexual – NEIKED. CATCHY SHIT! Tyckte den var konstig första gången jag hörde den men har helt övergett de tankarna.
7.  Nästan där – Ana Diaz. Förväntans-eufori-pop. Skitbra.
8.  Love is blind  – Låpsley. Min bästa myslåt as we speak. Ser mig själv sitta i soffan och dricka te och lyssna på denna. Vet inte varför. Har inte suttit i soffan och druckit te och lyssnat på denna.
9.  Din tid kommer – Otto Knows Remix – Håkan Hellström. När jag är 55 kommer jag se tillbaka på sommaren 2016 och minnas den där gången då en house-DJ gjorde en remix på en creddig indiepopare och jag faktiskt tyckte om det.
10.  The Ocean – Mike Perry & Shy Martin. Den här låten ÄR Clara Henry i P3. Den spelas hela tiden (HELA. TIDEN) och jag har snackat över introt så jäkla många gånger och det låter lika fint varje gång.

Använder aldrig Spotify MEN kände att när jag kommit tillbaka från vaycay i september, börjar lalla runt som frilans igen och saknar fasta arbetstider, då ska jag lyssna på alla låtar vi spelade i radion och MINNAS. Så jag gjorde en spellista. Kolla här:

Tack förresten, för alla kommentarer på näst senaste inlägget!! Ni är bäst. Har skrivit en liten lista och satt upp på väggen bredvid min dator, med saker jag vill skriva om för att få igång den lelle bloggen igen. Nu ska jag förbereda sändningen imorgon. Ohoj.

HALLÅ BLÖGGY!

Igår publicerade jag en ny vlogg. Har ni hunnit se den?

Alltså trodde verkligen 100% att den här videon skulle suga att göra. Trodde jag skulle sitta framför datorn och skämmas sönder över korkade saker som mitt 17-åriga jag sa. Men det blev rätt kul istället. Fick en sån jäkla käftsmäll. Så sjukt att allt började för snart fem år sen. Fatta allt som hänt sen dess!!! Cray-cray. Blir så existentiell. Livet, va.

Alltså bloggen! Vilken jäkla jäkel har jag varit på att inte skriva här! Va! Herregud! Är helt i chock!

Okej. Här kommer ett sånt inlägg som alla hatar, en ursäkt till varför jag är dålig på att blogga och tigg efter inspirationshjälp. Ni som ogillar sånt här lika mycket som jag gör: förlåt. Vi hörs i ett vettigare inlägg.

BLÄ. Känner mig 100% kreativt utpumpad. Satt med gitarren igårkväll och kom på att jag glömt bort hur man tar ett E-moll. Ett jävla E-moll. Två fingrar precis bredvid varann på gitarren. Men det var helt borta. Börjar märka av att jag jobbat med heltidskreativitet sedan juni, och dessutom gjort youtube vid sidan av. Inte för att det är tråkigt någonstans – jag fecken älskar att sända liveradio!!! – men jag har haft svårt att ens göra youtubevideos. Har känt mig så tråkig. Och fantasilös. Och bara… ja. Slut i skallen. Och så har jag kommit på att jag har en jäkla blogg också, och bara fått totalpanne och inte ens velat öppna WordPress.

Nu är det dock bara två veckor kvar av radio. 19 augusti är sista sändningsdag och sen har jag tre veckors semester (<333) (i Stockholm, Grekland och Göteborg). Och jag vill ju inte sluta blogga! Ni bloggläsare är bäst. Ni har hängt med så länge. Ni ger mig så mycket. Plus att skrivande är så himla förlösande. Att blogga är det skönaste som finns, när en kommit in i det. Så jag behöver komma in i det igen!! Snälla, hjälp mig med det!

Vad vill ni läsa om här? Vad gillar ni att jag skriver om?

Köpte ju en ny vloggkamera häromveckan. Den tar sjukt bra bilder. Typ som denna (som jag inte ens har kreativitet nog att redigera ugh):

Första selfien med nya kameran. LOL. Skoja. Typ trettiotredje. Vem tar ens en bra selfie på första försöket?

Vill ni se fler bilder? Fler vanliga vardagsinlägg? Roligare vardagsinlägg? Listor? Krönikor? Selfies? Vloggar? Bob? Vad inspirerar er? (Drömmen är ju att blogga så att andra känner att de också vill blogga. Sandra Beijer var i Clara Henry i P3 förra veckan och när hon åkt kände jag att det enda jag ville var att fota min frukost och dagens outfits och skriva om dem.)

Klottra ner nån liten kommentar så ska jag sammanställa allt till en mental lista och dra tummen ur röven asap. Puss och kram. Ni är bäst.