En fullkomlig redogörelse för hur lång jag var i april och hur lång jag är nu
NÄ
Men såhär då: jag kan ingenting om växter, men det är kul att kolla på när de blir större. Här är två sticklingar jag fick av min bästis i april:
Och här är de idag (samplanterade):
Det är ett mirakel!! Ljuva livet.
Mycket mer har jag inte att säga just nu, hörs!!
Erika
En underbar grej jag och Johnny J hittade i Berlin var, förutom turistiga drycker och koreansk bbq, en stad jag tydligen måste flytta till.
Ehm, jo, det finns tydligen en stad som heter samma sak som jag! Nästan! Staden heter som mitt smeknamn som ingen kallar mig förutom Jonny J Johnsson och jag själv ibland:
ERKNER!
Under vår vistelse i Berlin råkade vi se att ”Erkner” var en slutstation för tunnelbanan och det gjorde mig monumentalt lycklig!! Idag har jag inte haft så himla mycket att göra så jag har googlat Erkner lite för att undersöka om det verkligen är staden i mina drömmar. Vi kan börja såhär: de har en BRA slogan. Som många städer har.
Sloganen är skriven med det äldsta typsnittet i hela världen. Förutom det badar hela den här presentationsbilden i ett väldigt GAMMALT filter. Eller så är det en enormt gammal bild. Det ser iallafall ut som ett vykort man kunde hitta på en resebyrå för 56 år sedan. Vad betyder då ”Wie haste Dich verändert”?
Min gissning innan jag googlade (förstärkt av 3 års högstadietyska) var såhär: ”Vi kommer att förändra dig”
En sektig men också sexig(!!!!) slogan!!
Jag sökte på det på google translate mest för att få min perfekta gissning bekräftad.
Det är lite oklart fortfarande vad som menas. Men min engelska är också sämre än många andras, därför tänkte jag att det här säkert betyder något men jag är bara för dålig för att förstå. Testar på svenska istället:
Tydligen är jag för dålig på svenska också för att förstå vad Erkner vill mig och sina invånare. Man undrar också vad Erkner har att erbjuda förutom en oförståelig slogan.
jo, om man frågar Tripadvisor finns det flera härliga grejer att sysselsätta sig med:
Nr 1 på listan över grejer att göra i Erkner: ett museum. Hittills har en person varit där. Den personen älskade det.
Nr 2 på listan över grejer att göra i Erkner: en badplats där två personer varit. Ingen verkar ha varit helt nöjd.
Nr 3 på listan över grejer att göra i Erkner: åka därifrån via en bro (en person har gjort det vilket förmodligen betyder att det är 2 personer kvar i Erkner just nu).
En av de två omdömena skrivna om badplatsen ser ut såhär:
Och även vi som inte kan ett ord tyska förstår att det här är ett riktigt tråkigt omdöme. Vilket i förlängningen förmodligen betyder att det är Schimmel54 som åkt ifrån Erkner via bron och de andra två är kvar. En i museumet och en på (den tydligen fruktansvärda) stranden.
Men snart har Erkner en invånare till!! 2019 flyttar jag till Erkner. Detta är de tre bilderna som i huvudsak övertalade mig om att jag måste dit:
Bild nr 1:
Kolla detta fantastiska bibliotek!! Ingen verkar arbeta där? Först tänker man: fan va gött, då kan jag ju sno böcker! Sen inser man: men man kan ju sno böcker på vilket bibliotek som helst bara man lämnar tillbaka dem efter 2-3 veckor? Jag vill iallafall sätta mig på den här illa placerade stolen framför receptionen. Om någon Erknare (så heter invånarna förmodligen) kommer fram och frågar mig på tyska om nån bok säger jag Nein Danke och sen Vielen Dank för det är de två uttrycken jag kan på tyska. Kommer sedan sitta kvar där hela dagen, nöjd. Kanske går jag hem på kvällen, kanske inte! Ett äventyr för Erkner i Erkner.
Bild nr 2:
Här ser vi direkt att något gått fel! Två getter har rymt från sin hage och måste få hjälp! Av mig! Antingen måste de få hjälp med att komma tillbaka in i hagen eller så måste de få hjälp med att ta sig till tunnelbanestationen och åka hela vägen in till Berlin där LIVET sedan ska börja för dem. De ska ha magväska, höga jeans och commes de garcon-tröjor och njuta av tillvaron på sina små små kickbikes. Ett underbart liv väntar!!
Bild nr 3:
Jag vill sitta på den där jävla bänken med de där två varje dag?? En klok läsare lägger märke till att detta är de två första personerna vi sett på Erkner-bilderna, vilket måste betyda att den ena är personen som älskar muséet i Erkner (förmodligen personen i grön tröja) och den andra är personen som är ganska nöjd med badplatsen i Erkner (förmodligen personen med den sympatiska modedetaljen Benvärmare Mitt I Sommaren). Här har de sjukt nog lyckats hamna på samma bild. Jag råkar veta att byggnaden i bakgrunden ÄR själva muséet, vilket då borde betyda att den ena är ute och tar en liten rast efter att ha varit inne och kollat på konst i 45 dagar, och den andra har kommit förbi för att bajsa.
Båda ser ut att vara med i den svenska upplagan av det underbara tv-programmet Tro Hopp och Kärlek och om de inte redan är det så ska jag personligen spela in en ny säsong med dem. Förmodligen är de inte intresserade av varandra men det ska jag ändra på. Dagar, veckor, månader kommer passera och de kommer fortsätta att inte fatta tycke för varandra, hur romantiska dejter jag än ordnar för dem på den där bänken. Jag lovar dem dyrt och heligt att aldrig sluta filma förrän de blir kära, varpå de ingår i ett arrangerat äktenskap för att jag ska lämna dem ifred. Ironiskt nog fungerar äktenskapet så bra att de lever ihop resten av livet. De går förbi bänken varje dag och hälsar på mig, som sitter kvar eftersom jag blivit galen av kärleks-hybris och inte kan sluta bita på tånaglarna, vilket gör det svårt för mig att gå upprätt. Fantastiskt liv i Erkner för Erkner.
Det var allt jag hade att berätta om den här fantastiska staden
Alla bilder är tagna av mig själv (nej, de är snodda från google men ska det bli någon jävla rättegång angående det eller?? kontakta mig inte!!!)
Erika (Erkner)
Vad är det för jävla influencer-titel? Skämmes.
Jo men jag och J (ska jag börja skriva Johan som ”J” så att han blir svårare för er att spåra? Borde jag göra honom ännu mindre personlig i de här inläggen? ”Kille” kallar jag honom hädanefter, obestämd singular.) ja snälla, vi har varit i BERLIN iallafall. Sjukt på alla sätt!! Såhär var det ungefär:
Söndag
Anländer. Mår åt helvete eftersom vi är för dumma för att förstå oss på hur man åker grejer och tar sig fram. Åker fel 5 gånger innan vi åker rätt. Learning by doing.
Går upp för 110 trappsteg till vår airbnb-lägenhet. Blir nervösa i några minuter eftersom våran värd verkar LITE VÄL Berlin-ig och relaxed när han vill KASTA ner nyckeln från balkongen till oss (110 trappsteg var inget skämt alltså, han ville slunga ner en tung nyckeknippa 2 km ner på oss och då riskera slumpmässig persons liv). Mannen visar sig iallafall vara otroligt rar och go även om han tagit det märkvärdiga beslutet att endast lägga upp bilder på badrummet i airbnb-annonsen. Vi snackar NÄRBILDER på olika porslinsmöbler i badrummet bara. Mycket konstigt beteende. Varför vi bokade den lägenheten kan jag inte svara på. Det var väl en jävligt go toa på bilderna kanske.
Säger förmodligen något klokt på balkongen
Sover i 4 timmar eftersom Johan (J) (Kille) äntligen fått ta del av den febriga förkylning jag dalade ner i efter att jag skrivit mitt kyla-ner-sig-inlägg på bloggen. (Är det tacken??)
Iallafall fumlar vi oss ner för trapporna fortfarande sovandes runt 20 på kvällen. Äter på ett väldigt TYSKT ställe mitt i turiststråken, ”Oderquelle” som serverar maten i stora BALJOR. Överfyllda baljor med mat. Dricker till detta EN öl och EN Berliner Weisse. En dryck jag trodde var socialt acceptabel att dricka tills jag läste på en cool Berlin-blogg att det är en ”turistigt vidrig drink” haha men jag ÄR väl för helvete en vidrig turist? Solen har stekt sönder mitt ansikte hela dagen, jag är flådd och törstig, låt mig dricka en jävla dricka?? Jag vill slå ett slag för den här underbara turistiga öl…cider..mashupen… Smakar lite surt och sött. Perfekt. (bra recension av dryck?)
Går sedan hem längs en fin gata.
Väl hemma inser vi att vi bor 5 meter ifrån Berghain. Den konstiga klubblokalen där ingen släpps in och där det tydligen är ”världens sjukaste fest” enligt… folk. Förstår givetvis att vi inte kommer bli insläppta eftersom vi ser ut som bambi 1 och 2 klädmässigt och ansiktsmässigt men går iallafall förbi utanför. Blir erbjudna 60 olika sorters knark på tyska under 2 minuter. Blir osäkra och smärtsamt självmedvetna och går hem.
Måndag
Äter galettes till frukost på ett lite för hippt ställe. Alla i personalen är 30åriga coola killar med ryggsäck som bara åker runt på skateboard fram och tillbaka på trottoaren. Man blir liksom nervös för att 1. kommer någon skada sig? 2. när får vi vår mat? Jobbar ni ens här? Måste jag åka skateboard?
Tydligen händer inte så mycket mer under dagen för detta verkar vara en solnedgångsbild? Jaha ja
Jo och sen äter vi på Kimchi Princess som vår galna men underbara airbnb-gubbe tipsat om. Här försöker jag ta en bild på måltiden vilket snabbt visade sig vara omöjligt eftersom detta är ett så coolt ställe att de har bytt ut alla vanliga lampor mot laser. Allt runtom oss badar i ett skarpt rött sken. Det är otroligt romantiskt att stirra in i johans (killens) röddassiga ögon och inte veta om de ser ut som cocktailbär på grund av febern eller ljuset eller den starka kimchin. Det är iallafall tokagott. Äter och ler. Går hem.
Tisdag
Har inga minnen från den här dagen förutom att vi genomlider den 36(inte ett skämt)gradiga hettan genom att gå in på Museum Island. Killen, J, Johnny Bravo är historieintresserad och jag är fan ett vrak i alla temperaturer över 25 grader så jag minns det bara som att jag gick runt och stod på olika ställen. Stod ett tag. Gick en bit. Stod ett tag. Skymtade en text, en sten, en gammal matta, ett valv. Själen svimmade men kroppen höll sig vansinnigt nog på fötterna. Har inga bilder att visa härifrån eftersom jag befann mig i Dantes inferno hela dagen.
Tog iallafall tag i det fruktansvärda måendet efteråt och tog hem pizza. Somnade.
Det var dem dagarna det!!! Berlin får 7/7 poäng.
Nästa inlägg: Min killes personnummer och bankuppgifter.
Hörs!
Ursäkta bloggen men jag är fullt upptagen med:
och att ligga och långsamt smälta bort i värmen.
Här kommer mina bästa kyltips:
Grilla INTE, fimpa INTE i skogen/på marken eller vad som helst som kan fatta eld. Akta om du har plastflaskor/glas i fönstret i direkt solljus, det kan börja brinna (sjukt nog). Och var snäll och ta hand om alla gamla och unga och djur som mår pissets piss nu.
Vi hörs
Erkan
UPPDATERING: LÅTEN ÄR MED I HIPPHIPPS ”melodikrysset” säsong 2 avsnitt 2. Men jag låter ändå inlägget vara kvar.
Jag hade ett bekymmer som jag fläkte ut på instagram-stories igår. Det här nästan outhärdligt smärtsamma; att höra en låt och inte veta var man hört den innan. Samma känsla upplever jag när jag kollar på en film och känner igen en skådespelare men kan inte komma på var jag sett personen innan. Jag är förutom tondöv ansiktsblind och har VÄLDIGA bekymmer med att veta vem som är vem på tv. En gång såg jag en hel film med två huvudpersoner och jag trodde att de två personerna var en och samma person. Jag var riktigt förvirrad tills scenen där de två huvudpersonerna möttes. Då stängde jag av.
Det aktuella problemet uppkom när jag drog igenom hela Hoola Bandoola Bands musikutbud på Spotify. Jag fastnade i albumet ”fri information” från 1975. Introt till låten ”Victor Jara” var för mig alldeles för bekant, med tanke på att jag (vad jag vet) aldrig hört låten innan.
Såhär låter den:
Efter att ha frågat min mest musikvetande vän Simon Simpa Simpalainen, som svarat att han fått samma känsla av låten men inte kunde placera den, la jag ut frågan på instagram. Svaren var MÅNGA!! Och alla lika felaktiga.
Förslag 1:
fel
Förslag 2:
tokfel
Förslag 3:
(fel)
Förslag 4:
(fel)
Förslag 5:
inte rätt
Förslag 6:
(hahaha RIKTIGT fel)
Sen släppte vi olika introlåtar och fortsatte till DATASPELSTEMAN: (Förslag 7:)
(tyvärr fel)
Sen var resten av förslagen lite mer generella:
Förslag 8: HippHipp (att låten är med i någon av sketcherna ”melodikrysset”)
Förslag 9: Låten är med någonstans i filmen ”Tillsammans”
Förslag 10: Filmen om Björn Afzelius
Förslag 11: En serie om en pojke i ett land i Sydamerika
Och de förslag som inte gick att kolla upp förblev helt enkelt bara.. inte bekräftade. Inte mådde jag bättre för att vi alla tydligen sitter i samma båt (den båt där ingen kan komma på var låten kommer ifrån) (nu hade jag hållt på med det här i 2 timmar) så mail började skrivas..
Till Anders och Måns:
Till SVT (i hopp om att det var en serie som sänts där). Ps jag vet inte varför jag mailade dem från en ANNAN mail… Ville kanske inte bli spårad.. Man vet aldrig 
Till Mikael själv:
Gick hem för dagen. Berättade allting för Johan som återigen (förmodligen) funderade över hur det egentligen kommit sig att han flyttat ihop med en så besvärlig person.
Tänkte sedan på detta hela kvällen. Somnade med låten på huvudet. Vaknade.
Ett mail i inkorgen.
Paus för quiz:
VILKA av följande är mest pålitliga att maila, oavsett vilken fråga man har, själsliga bekymmer eller faktakoll?
Svar: 1. Micke-kingen
Jag hade då med ganska stor säkerhet fel, men utifrån det här jag felaktigt fått för mig har vi nu lärt oss två saker:
Man kan ALLTID maila Mikael Wiehe om man undrar något!! Han är på MAILJOUR 24 timmar om dygnet och svarar trevligt och sakligt. Han är INTE en sån självupptagen artist som skiter i sina fans (som man ändå har en tanke om att många är). Han är en OPTIMAL person. Så ödmjuk. Sjunger så himla skånskt. Otrolig.
Svt svarade faktiskt också:
Ett VARMT härligt förklarande mail. Tacksamt.
Okej så TRE saker har vi lärt oss av min besvärlighet och det jag fick för mig som visade sig vara fel:
Det var allt för den här gången……
Ha det riktigt fint tycker jag
Erika
|
|
