Bloodbath.

Få festivaler kan sätta band som Toto och Bloodbath under en och samma kväll. Men det är precis vad Sweden Rock gör, om och om igen.

På många vis skulle Toto kunna vara en ganska lättsam inledning på festivalen, deras hits kan mana upp till allsång knappt innan första riffet har slagits an. Och även om Toto självklart levererar sina erkända melodier med bravur och nostalgi, lyckas de ofta slita ut dem i jammiga passager som tycks underhålla bandet till betydligt högre grad än vad det gör mig. Det är alltid en fröjd att höra fenomenala musiker briljera, Toto agerar i elitklassen, men det rinner av mig utan att riktigt slå an någon känsla.

Moshpit under Exodus.

Det är självaste motsatsen till vad Bloodbath gör. Dödsmetall må behöva teknisk kompetens men musiken gräver upp en så jordig brutalitet att grusdimman runt 4Sound Stage blir rent av behaglig. Bandets tredje och brittiska vokalist Nick Holmes (Paradise Lost) har jämfört med bandets tidigare kakmonster (Peter Tägtgren och Mikael Åkerfeldt) en raspigt stramare röst, utan det där typiska Florida-djupet. Men med sin djävulsdyrkande uppsyn, iklädd lång rock och upp och nervänt kors storlek XL, besitter han ett minimalistiskt scenspråk som kraftigt kontrasterar till manglet och utgör en perfekt frontpersona.

Nattens höjdpunkt (och mycket möjligt hela festivalens) är dock Ghost. Linköpingsbandet som nyligen invigt den tredje installationen av Papa Emeritus, är ikväll självklara på den stora Rock Stage. Tro mig när jag säger att vi kommer vänja oss vid att se bandet på dessa stora scener i framtiden. Bandet visar med sin nya dekor och sina diaboliska masker ett självförtroende som osar storhet. Sättet hur de namnlösa gastarna för sig, höjer sina djävulsformade händer och lirar satanisk heavy metal är förföriskt övertalande. Inte ens när sextetten tar sig an nya osläppta låtar uppstår någon nervös tristess, verkens mörkt hitiga karaktär sätter sig omgående och känns som självklara redan första gången de når mina öron. Välkommen Papa nummer tre, du har en ljusbringande tid framför dig.

/Christoffer Bertzell