Det är första gången Sónar anordnas i Köpenhamn, inne i det blå Koncerthuset på Amager. En något mindre osympatisk byggnad än Waterfront i Stockholm, där det kändes som om någon stängt in tusen hipsters i en konferensanläggning.

Här är det färre hipsters, mer genomarbetad arkitektur, och betydligt mindre genusmedveten lineup än i Stockholm. Bokningarna är övervägande män, med namn som Jon Hopkins, Metronomy och Trentemøller som de större akterna.

Den danska trion Future 3 består av tre musiker vid ett mixerbord. Extremt nördig, men snygg och snäll electro på en av de nedre scenerna. Det är de som är de bästa, eftersom de består av kubformade rum med extremt högt i tak, där ljuset liksom studsar mot väggarna. Huvudakterna har istället bokats till ovanvåningens öppna planlösning, där stämningen är mindre intim och ljudet sämre. Men där finns barerna.
 

Courtesy är en av de coolare bokningarna, med sin kaxiga rymdtechno, med det är alltid lite vanskligt att boka dj:s till festivaler, särskilt tidigt under kvällen. Få dansar, många står och tittar på dj-setet som om det vore en vanligt konsert. Ändå är hon hundra gånger bättre än Metronomys ganska strömlinjeformade radioelectropop som plötsligt känns alldeles för tam i Sónarsammanhang, där publiken brukar vara väl inläst på de mer obskyra akterna.

Till slut är det tid för Jon Hopkins. Han har snygga visuals, med bland annat den skejtande killen från Open Eye Signal-videon, och är ett tekniskt underverk. Det gör att det faktiskt blir rätt kul att se honom spela, även om han låter aningen mer Ibiza än på skiva. Han spelar i exakt sextio minuter och verkar vara glad över uppståndelsen, trots att det står en manskör av fulla danskar och brölar under de få minuter han tvingas pausa på grund av teknikstrul.

Att det på grund av säkerhetsrestriktioner är obligatoriskt att hänga in både jacka och väska är först irriterande, men mot slutet av kvällen är det väldigt skönt att inte behöva trängas med ryggsäckar på konsertgolven. Hela arrangemanget känns väldigt strukturerat och städat, och att det utanför entrédörren luktar gräs och pølser är bara väldigt danskt.

/Sara Berg