Det är en småkylig vykortsidyll jag anländer till på fredagen, men det är betydligt varmare stämningsmässigt. Jag hinner knappt klampa över sågspånshavet in på campingen innan en främling erbjuder mig en kall öl. ”Gagnef är som Söder fast alla är mycket mer avslappnade”, sa en vän till mig en gång. Och visst, ingen kan förneka parallellerna. Jag går förbi Lång-Kalle som spelar skivor i ett bås, köper dricka i ett stånd med skylten ”Åsögatan 166”, funderar på om Stutterheim sponsrar festivalen. Hinner reflektera över att det här förmodligen är den enda utomhusfestivalen i Sverige där lika många dricker cava ur medtagna cavaplastglas som öl. Sedan slår klockan ett och det är dags för dagens konserthöjdpunkt – Sabina Ddumba.

Temperaturen har sjunkit till tio grader men när 21-åringen från Fisksätra tar sin första ton värmer det bättre än den medtagna vinterjackan. Med Dalaälven i bakgrunden, björkar och faluröda stugor är det inte omöjligt att det här är Sveriges vackraste scen. När Effortless börjar är jag övertygad – det är landets vackraste scen och Sabina borde alltid stå på den.

Så vad görs på Skankaloss just nu?

Den här centralt placerade spånbollen blev precis klar. Det tog fem dagar att göra den.

Man kan röka pipa och klättra i träd.

Eller dansa på bryggan.

Eller göra svinstora såpbubblor, som vår NG-medarbetare på bilden.

/ Nathalie Borgman Peters