Framtidens klassåterträffar

10:10 2014-05-20

I år är det tio år sedan jag gick ut 9C på Sköle skola. Tio år sedan jag fick mitt ganska mediokra slutbetyg, tio år sedan jag var lite förtjust i en kille som kallades ”Junk” (?) och tio år sedan jag för sista gången klev ut ur de röda tegelhusen i Matfors.

I förra veckan var det dags för återträff. Alla från Sundsvall födda 1988 skulle samlas på Aveny och äta middag klassvis för att sedan ägna sig åt ”dans till dj” som det stod i inbjudan. För mig blev det ingen middag, men runt halv elva –snåret blev nyfikenheten på mina gamla skolkamrater svår att hantera, så jag smög mig in på efterfesten. Ur högtalarna pumpade Eifel 65 och en överförfriskad gammal gymnasiekompis snubblade förbi.

Jag var i himlen. Det var så otroligt kul att bara titta på alla. Se att; shit! det blev faktiskt folk av oss ändå! Trots att det såg tveksamt ut där ett tag när min tandställning fick agera strömledning under en fysiklektion.

På Aveny befann sig en enorm blandning av människor – en blandning jag sällan möter på mitt hippa, medietrendiga, vita medelklassområde på Södermalm i Stockholm. En blandning som berikar, vidgar trångsynthet och är underbar.

Under min högstadietid var det inget snack om det fria skolvalet. Även om det infördes redan 1992 så fungerade det som så att vi som bodde i byarna runt Matfors, gick på Sköle eller Matfors skola. I stan fanns ett par friskolor, men även där var närheten till skolan det som avgjorde var de allra flesta eleverna faktiskt hamnade.

Idag ser det inte riktigt ut så. Friskolorna är fler och valen kring vilken skola du faktiskt vill och kan gå i är många. Även om skolorna inte såklart själva titulerar sig som ”elitskolor” vet många av eleverna vilka skolor som har vilka stämplar.

Jag tänker ibland att det är en fin tanke det här med val. ”Den fria individen!” ”Alla kan välja!” Det är en fin tanke men tyvärr helt utan verklighetsförankring. För alla kan självklart inte välja. Valet är inte fritt i ett samhälle fullt av strukturer. I ett land där en nyanländ familj ska sätta sina barn i ett skolsystem de inte känner till. För föräldrar som inte har orken, tiden eller kunskapen är det omöjligt att välja bland skolköer eller uppmuntra till höga betyg och flitighet.

Den senaste PISA-undersökningen har väl inte undgått någon? Att den svenska skolan är på nedgång rent resultatmässigt. Men samma undersökning visade också att de som redan hade det dåligt, nu har fått det sämre. Klassklyftorna i Sverige ökar och kvar står politiker och skyltar om det vackra fria valet.

Jag tänker på min återträff och vad som egentligen är vackert. Blandningen. Att växa upp i en skola där olika bakgrunder möttes. Där det var långt ifrån perfekt, men där mina synsätt vidgades och en förståelse växte. Hade jag fått välja då hade jag förmodligen valt den skola med högst status, men i efterhand är jag så otroligt glad över att jag aldrig hade valet.

Kanske kommer framtidens klassåterträffar se annorlunda ut än den jag fick uppleva? Kanske kommer den i vissa fall innebära fina bilar, vackra miljöer och ”lyckade” karriärer och kanske kommer den i andra fall innebär mer tragiska livsöden.

Enligt prognoserna av den ökande segregeringen i Sverige är gissningen inte alls dum, och en utveckling som kommer fortsätta så länge vi bygger vårt samhälle på en naiv tanke om att människor har samma förutsättningar och möjligheter att ”välja” sin väg i livet.

 (Krönika också publicerad i ST )

32 kommentarer | “Framtidens klassåterträffar”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. Alina skriver:

    Så sjukt bra skrivet! Läser till lågstadielärare och jag spyr typ på det ”fria” skolvalet.

  2. jasse skriver:

    Oerhört bra skrivet! Bli rädd att tänka på vad som händer om det inte blir Regeringsskifte i höst.

  3. Anna skriver:

    Jag brukar hålla med dig i typ allt men gör det inte här. Så länge vi har en bostadssegregation så hade ett ”ofritt” skolval vart minst lika segregerat? Jag ser det som så att så länge bostadssegregationen finns, finns också segregationen i skolan. Nu har ungdomarna iallafall en chans till att ta sig runt i olika skolor i olika städer. OBS detta är inte för att ”sätta dit dig” eller något, bara en annan åsikt :)) kram

  4. HanaPee skriver:

    ANNA: Men istället för att förlika sig med att vi har en bostadssegration, är väl det också ett problem att ta tag i? I en värld utan strukturer, i en värld där alla människor kunde göra väl avvägda val tycker jag också att alla elever och dess föräldrar kunde välja det som var bäst för dem. Det stora problemet, som jag tar upp i min text, handlar ju om att det fria skolvalet inte ger ett fritt val, istället slår det tillbaka på de som har det sämst. Precis som diverse undersökningar dessvärre har pekat på.

    Kram!

  5. JoFo skriver:

    Bra skrivet Hanna! Jobbar själv på en friskola och märker dagligen hur det fria valet inte alltid är det bästa för vare sig elev eller lärare. Många elever/föräldrar använder det fria valet som en flykt från din gamla skola vilket jag tror leder till att eleven är i svårigheter minst dubbelt så lång tid, istället för att stanna kvar och reda ut svårigheterna. Självklart finns det fördelar för vissa elever med fritt skolval, men som så ofta annars, inte för de elever som verkligen behöver det.

  6. Sofie skriver:

    Bra skrivet! Det ultimata skulle ju vara om bostadsområdena inte heller var så segregerade som idag… Jobbade som lärarvikarie ett tag och fick åka runt till olika grundskolor i Stockholm och det var ju enorma skillnader mellan skolor i exempelvis i Danderyd och på dom i Vårberg. Även om det fria valet inte skulle existera skulle det nog fortfarande vara rätt uppdelat i skolorna pga bostadssegrigationen, eller vad tror du? På Söder skulle det nog inte bli någon vidare blandning då majoriteten är medelklass och i Hagsätra skulle eleverna till störst del bestå av de som har det lite sämre ställt.. Tycker det är en svår, men extremt VIKTIG fråga!

  7. Alva skriver:

    Jag gick högstadiet på en friskola (engelska skolan) och det var det bästa jag gjort. Självklart så ser jag problematin i ett fritt skolval och i teorin så håller jag med. Bara det att i min högstadieklass gick elever från olika delar av staden med vitt skillda sociala bakgrunder. I de kommunala skolorna var klyftorna större och gick man i en skola i en fin stadsdel gick man självklart med andra barn från samma fina stadsdel och vise versa. Folk hamnade på engelska skolan av olika anledningar som inte alls hade med geografi att göra. Vi hade jätteroliga år och fick en bättre utbildning med bättre lärara och högre slutbetyg än de andra. Som sagt, jag förstår verkligen hur det skulle se ut om fler och mer nischade friskolor skulle ploppa upp. Men jag är extremt nöjd med mina friskoleår.

  8. HIHI skriver:

    Hm jag vet inte om jag håller med. Kan finnas många anledningar att en vill byta skola och umgängeskrets. Mobbning t.ex. eller kriminalitet t.o.m.

  9. Elin skriver:

    Men åh. Det fria skolvalet är ju fantastiskt, det är ju det som ger alla elever, oavsett bakgrund eller upptagningsområde, möjligheten att välja samma skola. Utan det fria skolvalet hamnar ex barnen i det fattiga miljonprogramområdet i samma skola utan möjlighet att välja sig bort, utan det fria skolvalet hamnar den ensamma eleven i samma klass med samma gamla kompisar utan möjlighet att byta och utan det fria skolvalet hade jag behövt gå i min kommuns fantastiskt nedgångna riktigt dåliga skola, med samma personer jag känt sedan dagis. Tack vare det fria skolvalet fick jag möjligheten att välja en annan (kommunal) skola i en annan kommun som passade mig och mina intressen mer. Inget elitistiskt i det, det var fullt av elever från alla möjliga bakgrunder och vi alla hade olika ambitioner men att jag fick möjligheten att komma bort från det jag avskydde kommer jag alltid vara det fria skolvalet evigt tacksam för.

  10. Natasha skriver:

    Jag brukar sällan kommentera inlägg, dels för att jag inte är särskilt bra på att uttrycka mig i skrift men också för att det är så otroligt läskigt att skriva saker på internet (kan uppfattas så himla fel). Men idag kände jag mig nästintill tvungen att dela med mig.

    Jag växte upp i en segregerad förort där jag med ensamstående föräldrar och två syskon bara var en i mängden, där det ena livsödet alltid var värre än det andra. Det naturliga valet var ju självklart att börja i den skolan som låg närmast. Men min mamma hade denna principfasta önskan om att jag skulle lära mig engelska och ville därför att jag skulle börja i en engelsktalande skola. Skolan låg i ett mer välbärgat område och att pendla i ca en timme varje dag blev en del av min vardag.

    Utöver det faktumet att utbildningen höll en helt annan standard på min nya skola (vilket givetvis suger; alla skolor bör bidra med samma förutsättningar till bra utbildning) var det faktiskt nyttigt för mig att träffa barn vars föräldrar hade en utbildning, ett arbete och intressen utöver det. Som olikt min mamma faktiskt levde och inte överlevde, föräldrar som inte ständigt var trötta, föräldrar som mer än gärna hjälpte till på utflykter, föräldrar som jag aldrig skulle mött om jag inte bytt skola. För samma visa rådde i alla hushållen där jag bodde, vi var alla tömda på ambitioner och vilja. Och vi, barnen som bodde där, vi ville inget mer för vi trodde inte att vi kunde mer, att det fanns något mer utöver den ledsna betongen, för vi hade aldrig sett något annat. Att utveckla ett självförtroende eller ett politiskt intresse var aldrig ett alternativ i den ”lokala” skolan. Att byta skola innebar kapital, inte ekonomiskt, utan socialt.

    Det fria skolvalet är inte en hållbar lösning utan ett (uselt) verktyg för att handskas med den riktiga problematiken. Istället för att ta bort det fria skolvalet måste vi därför se till att så att alla skolor lever upp till samma standard oberoende av vem eleverna är och *självfallet få bort bostadssegregationen*.

    Med det sagt vill jag bara tillägga att jag är helt övertygad om att jag skulle rösta rött i höst om jag var 18+. Men samtidigt kan jag inte låta bli att vara så jävla tacksam över det fria skolvalet, den hjälpte mig att undgå segregation.

  11. Anna skriver:

    Jo, absolut, jag förlikar mig verkligen inte i att bostadssegregationen finns, utan tvärt om. Jag tycker bara att det snarare är i bostadssegregationen som problemformuleringen bör ligga i, inte i det fria skolvalet. För att istället bli inrutad i en ”problemskola” i ett ”problemområde” så kan en elev välja en annan skola (håller dock med dig till viss del att det inte alltid är så lätt som att välja, men jag tycker att chansen bör finnas). Jag hade däremot tyckt att skolpengen borde vara högre för dessa elever som ofta går i dessa ”problemskolor” och som oftast behöver mer resurser än vad jag, som vit medelklassunge med svenska som modersmål, behöver. För självklart behöver en nyanländ mer resurser än ett barn som kan flytande svenska, från en stabil social bakgrund. Fler resurser bör pumpas ut till skolor som har mer behov för det, men det blir ju såklart på bekostnad av de andra eleverna på de skolor med ”högre status”. Synd för dem, men det hade ju jämnat ut skillnaderna och exempelvis gett de skolor med större problem en chans att anställa fler specialpedagoger och överhuvudtaget gett en chans till en god verksamhet där det verkligen behövs som mest.
    Och för att undvika missförstånd så menar jag med ”problemskolor/områden” ställen som verkligen behöver mer resurser för att kunna ge en bra och trygg skolgång. Menar absolut inget nedvärderande i det, utan bara att resurserna bör fördelas mer utifrån barnens förutsättningar, vilka ofta är olika beroende på om man bor i Örgryte eller Biskop (Göteborg).

  12. Mindre politik tack skriver:

    All respekt för din åsikt och kan hålla med till viss del. Dock undrar jag varför det måste vara så mycket politik i Nöjesguiden. Vilken sida ska man besöka om man vill läsa om musik, film, konst, vad som händer i stan etc utan att bli överöst med politisk propaganda (som i 99 fall av 100 har en tydlig vänsteragenda).

  13. Mindre politik tack skriver:

    Om jag nu ändå ska kommentera sakfrågan så skulle ett tvingande skolval omöjliggöra för ambitiösa elever på stökiga skolor att söka sig på annat håll…

  14. Lovisa skriver:

    Håller med så otroligt mycket!!! Jag har också en tanke om att den här frågan kan tolkas på olika sätt beroende på var i landet man bor. Jag kommer från en rätt liten stad från början (bor i Stockholm nu) där jag kan säga att ett ”ofritt” skolval skulle minska segregationen i skolorna beroende på att ”de fina” och ”de fula” (många citationstecken här nu…) bostadsområdena inte ligger ihopklumpade. I mindre städer kan upptagningsområdet för en skola liksom vara flera mil, och oddsen för att bara medelklassungar skulle bo där är rätt liten. På det sättet så får de flesta skolor en rätt bra mix av barn från alla samhällsklasser, det är i alla fall min erfarenhet. MEN, jag kan förstå att samma sak inte gäller i större städer då fler människor bor där och att man på så sätt lättare får segregerade skolor pga att bostadssegregationen är ett större problem. Eller snarare kanske att de uppdelade områdena är större så att underlaget för en skola finns. I mindre städer är som sagt upptagningsområdena mycket större. Kände att det här blev en rätt virrig kommentar, men hoppas att budskapet kom fram :)

  15. Mohamad skriver:

    Hej, gick inte du på en av Sundsvalls främsta och mest utmärkande elitskolor?
    Du har under hela din blogg-tid aldrig skrivit något ont om friskolan du gick på, du har alltid talat för Skvadern. Skvadern är en friskola, och ett fritt val som du gjorde. Alltså, du hade ”kanske” hade valt en friskola om du gick i grundskolan men beslutade dig för att gå i en friskola på gymnasiet.

    HANAPEE SVARAR: Hej! Vad bra att du skriver om detta. Ja, jag älskade Skvadern. Hade tre fantastiska år där och det ÄR verkligen en utmärkande friskola. Och vet du? Det är precis en av anledningarna varför jag skriver den här texten. Det är sån jävla extrem superskillnad mellan skolor och skolor, och de ”sämre” och till och med ”sämsta” skolorna, vilka tror du hamnar där? De med höga betyg? De som behöver minst hjälp? De med minst behov? De med engagerade föräldrar? Nej, i de ”sämre” skolorna hamnar de elever som redan har det tufft. Det pågår en obehaglig utrensning mellan elever och det är fruktansvärt. Alla skolor måste satsas på, de kommunala skolorna måste få in en blandning av elever så att inte skolorna blir uppdelade i elit vs. dåligt, och på så sätt lockar de även engagerade lärare. En enorm satsning ska göras på kommunala skolan så att ALLA kan få gå på en Skvadernskola. Kram!

  16. Petra skriver:

    Vet inte om jag är för eller emot fritt skolval, efter att ha läst andra kommentarer och funderat lite så tänker jag väl nästan att man kan ta bort det fria skolvalet efter att man lyckats få bort bostadssegregationen, vilket kan bli riktigt svårt. Men tänker inte gå in på det för det jag egentligen ville kommentera var det där med PISA, att de som har det svårt har fått det sämre. ALLA har blivit sämre är vad jag har läst, även de högpresterande, vilket syns även på chalmers. En sjukt bra lärare jag hade förra året hade testat att ge årets nyantagna en diagnos eller tenta från 1992 och hon sa i en intervju att resultatet var skrämmande. Vi har alltså blivit sämre generellt sett och något är uppenbarligen fel men det känns inte som att allt kan skyllas på det fria skolvalet tycker jag.

  17. Klara skriver:

    Vad fint skrivet :)

    Jag gick i en högstadieskola i en liten ort där alla kände alla. Jag var mobbad under högstadiet. Många i min klass skolkade från skolan, struntade i läxorna och saboterade för oss andra som ville lära oss saker. Detta ledde till att många av dessa halkade efter i skolan. Detta i sin tur gjorde att många av våra lärare fick stanna upp i sin undervisning och upprepa lektioner, läxor och liknande, pga att många halkade efter. För oss andra, eller ja, jag kan ju bara tala för mig själv, sabbade det här väldigt mycket. Jag var tvungen att ”vänta in” mina klasskamrater, vilket gjorde att jag inte kunde lära mig i den takt jag ville och som passade mig. Detta ledde till att jag var väldigt understimulerad och att jag kände att jag inte lärde mig någonting. Det kändes som att alla som på eget bevåg sket i skolan fick massor av extrahjälp och stöd, medans jag som var ett läs-huvud och väldigt ambitiös inte fick något stöd i min utveckling. Jag hade så gärna velat ha någon extragrupp (eller helst av allt en ny klass hehe) eller något där jag kunde få studera i min takt och lära mig på mitt sätt. Men det skedde inte, utan allt anpassades till de som struntade i skolan och som mobbade andra.

    Detta var en av anledningarna till att jag sökte till en friskola sen i gymnasiet, Kunskapsgymnasiet, som låg i en annan stad. Man kan säga mycket om friskolor i allmänhet och Kunskapsgymnasiet i synnerhet, – men för mig var det som en räddande ängel, som ett balsam för själen, som en livboj i etern. Om jag hade varit tvingad att gå i den gymnasieskolan som låg närmast hade jag gått med alla de personer som hade mobbat mig. Kunskapsgymnasiet lät mig träffa nya vänner, samt studera på ett helt nytt sätt, – jag fick lägga upp tiden på det sätt jag ville och själv välja hur snabbt eller långsamt jag ville studera något. När jag pratade med mina vänner på olika kommunala gymnasieskolor upplevde jag att de inte fick studera i sin takt eller på det sätt som passade dem.
    Det finns mycket negativt med friskolor, det är jag medveten om. Att alla lärare inte har adekvat utbildning, att vinsten går tillbaka till de som äger skolan och inte till eleverna och att skolor får stämplar på sig som gör att vissa personer inte vill söka till dem. Men jag vill personligen slå ett slag för något positivt med iallafall den friskola jag gick på. Där fick man studera i den takt och på det sätt som passade en själv bäst, man lärde sig att tänka kritiskt och ifrågasätta. Man fick stöd både om man hade det svårt, men även om man var ambitiös och låg före alla andra, – stöd att utvecklas. I den friskolan jag gick på såg man varje person som en unik individ med ett eget sätt att lära, vilket var ljusår från hur man såg elever på min tidigare skola och på många av mina vänners skolor. Därför är jag väldigt glad att jag kunde välja en friskola i gymnasiet :) Det gav mig så otroligt mycket mer än min orts kommunala gymnasieskola skulle ha gjort.

  18. Andrea skriver:

    Nej! Måste säga emot dig här pga egna erfarenheter. Jag går i trean på gymnasiet och trivs helt fantastiskt bra. Jag har valt skolan helt själv och min skola anses (inte bara av mig men om du ser till statistik) som en av de bästa (vi snackar fortfarande resultat här). På denna skolan har jag utvecklats så otroligt mycket, både kunskapsmässigt och socialt. När jag ser tillbaka på högstadiet vill jag bara SPY. Jag mår på riktigt så himla dåligt av att tänka på min högstadietid, den får mig att på dåligt och har påverkat mig mycket, tyvärr inte positivt. Denna skolan valde jag inte själv och jag hade inte möjlighet att byta heller. VARFÖR ska man inte gå gå i en skola där man passar in?

  19. Anna skriver:

    Ni som snackar om gymnasiet; nog för att valet till gymnasiet är fritt, men det är inte det fria valet som åsyftas när folk pratar kritiskt om det fria skolvalet. Mig veterligen kommer gymnasievalet att fortsätta vara fritt eftersom det är en frivillig skolform, så det är inte det som debatten handlar om.

    Naturligtvis är även bostadssegregationen en stor bov i detta drama, men det stora problemet som jag ser det med det fria skolvalet är att det dränerar de ”dåliga” skolorna på ”bra elever”, vilket gör de dåliga skolorna ännu sämre, och de bra skolorna ännu bättre. Det är vetenskapligt bevisat att om det finns ett antal duktiga och drivna elever i en klass så hjälper de till att lyfta lärandet för hela gruppen. Denna draghjälp försvinner ju om alla de eleverna flyttar till fina friskolan inne i stan. Och samtidigt har jag stor förståelse för de elever som inte vill vara draghjälp, utan som hellre vill utvecklas maximalt själva. Problemet är ju att vi har en skola där man tydligen måste välja. Alla elever bör kunna utvecklas maximalt i den lokala skolan! Oavsett socioekonomisk standard i området, så ska alla barn ha rätt till utbildning utifrån sina förutsättningar. Både de som behöver extra stöd och hjälp OCH de som behöver större utmaningar. Den stora anledningen till att vi inte har en sån skola stavas tyvärr pengar!

  20. Tanya skriver:

    Alva: jag gick också på Engelska Skolan. Har pluggat på internationella och/eller två-språkiga skolor nästan hela mitt liv och ångrar det inte alls. Internationella friskolor är oftast mer heterogena än andra skolor med barn från olika världsdelar och olika bakgrund. Skaffar jag barn i framtiden hoppas jag att dessa skolor finns kvar så att de får lära känna olika typer av människor samt får en bra internationell utbildning.

  21. Tanya skriver:

    Tillägg: jag håller alltså med Alva i denna fråga :)

    Dessutom gick jag på en svensk kommunal skola i två år och var mobbad (tom misshandlad) av de andra barnen nästan varje dag utanför att jag är mörk att lärarna gjorde ngt (det var tydligen mitt ansvar att hitta ngt gemensamt med mina mobbare så att de skulle sluta slå mig). Hade det fria skolvalet tagits bort hade jag inte bara hamnat på en väldigt homogen skola (med skitdålig utbildning dessutom), jag hade fortsatt bli mobbad o slagen genom hela min skolgång. Visst är det viktigt att alla skolor erbjuder bra utbildning i en trygg miljö men det borde ändå vara jag som väljer var jag vill plugga.

  22. Hanna skriver:

    Tycker det är bra att du skriver detta. För även om det som i kommentarerna finns vissa lyckliga som ”sluppit undan” sin förutsagda klassindelning pga skolval, visar forskningen att folk i allmänhet väljer skola efter klass, inte efter resultat eller intresse. Jag skulle säga att detta är en av de största faktorerna till att vi har ett allt mer ojämlikt samhälle. Hänvisar gärna till http://www.svtplay.se/video/2040485/avsnitt-16

  23. Tanya skriver:

    Gah! Jävla autocorrect, hoppas att folk förstår vad jag försökte skriva i mina kommentarer :)

  24. Mella - stolt medlem i PK-maffian skriver:

    Så bra! Master HP for president!

  25. Linda skriver:

    Bra skrivet Hanna! Håller verkligen med dig.

  26. svartafransar skriver:

    fyfan vilket bra text!<3

  27. Kim skriver:

    Jättebra skrivet Hanna!

    och till er som pratar om gymnasiet så har ni missförstått. Gymnasievalet har alltid varit fritt och det är inte det som debatteras nu, Gymnasiet är en frivillig skolgång och man har alltid kunnat välja olika program på olika skolor.

  28. lisa skriver:

    Väldigt bra text. Jag förstår vad du menar och allting kan förstås problematiseras. Men jag gillar det du säger. I min hemstad finns det två gymnasieskolor. En med mer natur & teknik, och den andra med media, estet och samhäll. Jag gick media. Vår skola var mycket roligare. Muhahaha.

  29. Vee skriver:

    NATASHA: Tack för att du redan skrivit vad jag skulle skriva.

  30. frida skriver:

    får en liten tår i öga ja’! bra skrivet hanna. jag är också himla glad att jag inte hade möjligheten att välja nån ‘elitskola’ när det begav sig.

  31. jahaja skriver:

    Avskaffa fria skolvalet är att bota symptomen, inte sjukdomen. Och sjukdomen är inte bostadssegregationen heller grundorsaken. Grundorsaken kan sammanfattas i två ord: odugliga föräldrar.

    ”Orken att välja skola” måste vara den sämsta ursäkten någonsin. Det är inte direkt ett heltidsjobb att sortera bort de sämsta skolorna och hitta en helt ok skola. Har man inte den förmågan bör man inte bli förälder.

    Vi har en skev syn på föräldraansvar i Sverige idag. Föräldrar kan göra nästan vad som helst och barnen har inga som helst möjligheter att ställa krav på sina föräldrar på rimliga uppväxtvillkor. Gör det straffbart att inte ta sig tid för sina barn. Det kommer garanterat drabba vuxna i underklassen mer än medelklassen, men å andra sidan, om ni inget gör drabbar det underklassens BARN istället.

    Dröm om ett klasslöst utopia men så länge får man se till att göra det bästa av situationen som den ser ut idag.

  32. Julia A skriver:

    Såg dig inte på efterfesten, synd! Det var ju ingen (zero!) i din klass som gick på middagen, så på vårt klassfoto från Sköle är det bara klass A och B :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp

Senaste kommentarer

Håll dig uppdaterad!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Mest läst på NG

Mest läst på NG
Tillbaka
Mer inlägg