Hallå hallå

Hur mås det? Haha fan vad man hatade alla som skrev så på msn, ”hur mås det?” eller ”hej söt”. Gud, dejtade på riktigt en kille som ALLTID skrev ”hej söt” när jag var typ 15.

I alla fall. I torsdags var jag ju på svinkul event på Berns med Åre session och Nöjesguiden. Tänkte att jag skulle rapportera det genom några bilder. Vi kollar:

17.10 Sminkade mig på jobbet. Hade tyvärr smörjt in mig i en brun-utan-sol som verkade 5 h senare? Detta resulterade i att jag var otroligt bus-färgad. Men sminket blev ändå rätt bra. Läppstiftpenna från Bobbi Brown och mascara från Lancome.

21.00 Körde ett mkt kul skidspel på Bernsterassen. Hade dock ALLDELES för raka ben, tänk att det där är genomgående i all skidåkning jag tar mig för – irl eller digitalt – spelar ingen roll. Vi var förresten på Boqueria innan, men där fotade jag inget.

21.30 Pekade fuck you åt Emelie Kagart :-( Vet inte varför, ville väl kaxa, men hon verkar ta det bra. Var förresten svinkallt i  bara t-shirt, men hade så ful tjocktröja, så fick bita ihop.

22.00 Jonathan Johansson spelade och var så jävla bra? Lyssnar ju EN DEL på honom, men är liksom inte det största fanet. Fram till nu. Riktigt bra!!!! KUL!

00:30 Frös och fick låna rock+mössa av Amandas polare Henrik som var jättekul? Vi lekte att jag var en blind ordningsvakt som blev radiostyrd. Oj, man kanske skulle ha varit där. Eller bara riktigt packad, vilket jag tyvärr blev.

Sen åkte jag hem, men glömde min telefon i Henriks jacka och hade panik i taxin, men sen fick jag låna snälla taxichaufförens mobil och kunde möta upp och få telefonen. PJUH.

(länk till spellistan)

– GE MIG ETT A! M! Ö! B! O! R! 
– VAD BLIR DET?
– AMÖBOR!

Hej amöbor,

Igår kväll hade jag sån sjukt ”omhändertagande dag” med mig själv. Min pappa har ju varit här pga han skulle operera sin tå. Låter fjuttigt, men det var ganska anavcerat med nedsövning, spikar och skit. Nu är det i alla fall fixat och efter att ha assisterat honom lite (sjuk känsla att ”ta hand” om förälder???) fick jag ta hand om mig själv 8-)

Hängav mig helt åt den 40-åriga batikkvinnan som bor i mig.

Jag gjorde ett 40 minuter långt yogapass med bara mig själv för första gången, jag hittade på eget ”flow” (lol) med rörelser jag kom på efterhand. Kände mig så otroligt zen efter ett tag. Avslutade kvällen med ett glas rödvin samtidigt som jag ODLADE. Har typ odlat från frön en gång förut så vettefan hur det här blev – men nu är tomater, chili, koriander och basilika satt i jorden.

Mmmm.

Ikväll ska jag dricka bärs på förfesten för Åre Session som ”vi” på Nöjesguiden är med och ordnar. Kom! Här kan man anmäla sig.

HAR DU?
Folköl i kylen: Ja! Var ju tvungne att köpa igår då farsan skulle sova hos oss, obligatorisk pappadricka känns det som?!
Något husdjur: Nej har en allergisk sambo #backahanna
Någon favoriträtt: Äter allt? Utom pepparrotliknande grejer OCH pepparrot då.
Puder på dig: Nej inte använt puder sen 2007 och ev på tv-inspelningar *tar på mig solglasögonen*
Några framtidsplaner: Nej hahahahaha skoja, men har ångest över det nu, snart vaknar man upp och är död
Någon sjukdom: Hoppas inte men tack för oron
Gymkort: Ja på svt’s 70-talsgym
Några MVG:n: Oj är den här listan för 13-åringar, synd :-(
Något beroende: Kärlek och yoga #namaste
Fikat idag: Nej?! Glömt. Blir väl 4 ballerina på vägen hem
Nagellack: Nej, naken idag
Någon vän som bor i ett annat land: Rihanna

VEM?
Avskyr du: Han som publicerar klipp på facebook när han sitter och skriker på skånska i en bil?
Delar du mest minnen med: Morsan och farsan kanske??? Minns ju iofs inte de 3 första åren, så kanske Anton.
Längtar du mest efter: Morsan
Stör du dig på: ALLA tbh??? Måste söka hjälp för det snart tror jag
Gosar du med: Anton och Parisa
Lagar mat: I mitt förhållande eller vadå? Jag på vardagarna, Anton på helgerna. Sån jävla genusfälla!!!!
Diskar: MASKIN’

VILKEN?
Tidning läser du: Aftonbladet……………………… men lyssnar ju på radio? Ibland.
Buss åker du oftast: Kulturarbetarbussen 76:an
Årstid föredrar du: Försommarn, med allt det göttigaste kvar mmmm
Stad är du uppväxt i: Sundsvall – norrlands huvudstad

VAD?
Gör du nu: Stresskriver ett körschema parallellt med denna lista
Gör dig till en bra människa: Att jag på riktigt bryr mig om andra
Gör dig till en dålig människa: Att jag i grunden mest av allt bara vill må bra själv?
Vill du arbeta med: Göra tv!
Är roligast just nu: Att göra tv… och yoga!
Har du på dig nu: Hörredu fräck-nosen där ;-)))) Utsvängda byxor och collagetröja, precis samma som jag hade år 1997 dvs.
Äger du för skor: Mest sneakers i 50 olika utformanden, hatar ”krångliga” skor, värsta är ju typ boots med massa spännen uuuuuhhhhh
Har du för storlek i skor: 37,5
Ska du göra nu: Assistera min pappa som har OPERERAT TÅN här i Stockholm, kanske låter som en ”lustig” operation, men den var rätt avancerad och jag KÄNNER verkligen för honom? Gu kan nästan grina när jag tänker på att han är skrupplig nu

Det här med jeans och byxor överlag har alltid varit en ”känslig” fråga för mig. FÖRSTÅR problemet med att snacka om sånt här när man är smal och har *idealet* på sin sida, men om vi bortser från strukturen som hatar tjocka så var jag väl helt enkelt drabbad av strukturen som hatar tjejer oavsett hur vi ser ut.

Jag tyckte länge att jag var alldeles för smal. Framförallt tyckte jag att mina BEN var det. Och ibland sa folk det till mig också. Typ ”OJ vad smala ben du har” etc. Det här resulterade i att jag gick i långkalsonger (ibland TRIPPLA) från september till maj varje år. Och på sommarn hade jag oftast tights. Ingen fick se mina ben eftersom jag var så himla rädd att någon skulle tycka de va lika smala och konstiga som jag gjorde – och ännu värre: att de skulle kommentera dem.

När jag handlade jeans fick jag alltid sy in dem i benen för att de skulle passa i magen. När jag väl hittade ett par jeans/byxor som jag kunde ha (alltid suuuuperstretchiga) blev jag alltid så otroligt förundrad och förstod inte hur jeans kunde göras för mina missanpassade missfoster-ben?!?!

Det här hängde kvar länge. Långt in i mitt förhållande med Anton till och med. Jag minns långa diskussioner vi haft där han fått LOVA mig att mina ben ser ”normala” ut.

Så kom plötsligt en dag för några veckor sen då jag hittar ett par Levis 501:or helt utan stretch i en butik, prövar en storlek, kan ha dem och köper dem. Utan att känna någon större lycka alls. Känner mer bara att det är kul att ha ännu ett ”tjusigt” klädesplagg i min ägo.

Det här med jeans och byxor som upptog stor del av min hjärnkapacitet i flera år och som jag drömde om skulle passa – betyder plötsligt ingenting?! Det är bara byxor. Passar de inte så köper jag dem inte, passar de så köper jag dem. Och är det varmt är jag utan och spatserar i SHORTS. Eller KJOL(!!!!).

Tänk va! Att man kunde vara så grundlurad av samhället att man trodde att:

1. Det var fel på ens ben
2. Att lyckan satt i att kunna ha vilka byxor man ville och känna sig snygg i shorts

Jag är TYVÄRR inte lyckligare nu (tror jag? grät ju igår?) jag är bara lite svalare på sommarn och tänker helt enkelt inte på mina ben nästan någon gång.

Däremot funderar jag mycket på en rejäl rynka jag fått i pannan…. fan, om jag bara fick bort den skulle jag nog vara riktigt lycklig….