Och på den åttonde dagen det tjugonde året återuppstod hon med mer energi och inspiration än på mycket länge. Den vi alla väntat på. Den störste av de alla. Jesus enda verkliga motsvarighet.
Jag pratar om mig! Jag! Hanna! Jag är tillbaka! Har NÅN saknat mig? Hallå? Vad är det jag hör? Bara ett svar i form av eko? Eko eko ko ko ooo o o o o?
HALLÅ jag har köpt en iPhone 11 PRO. Inte en max för den klarade min kalvhand inte av att hålla i? Så obehagligt stor? Men den näst bästa blev det och kameran är verkligen kanon. Nu kan ni se hur torra läppar jag faktiskt har.
Fy fan måste köpa ett CERAT som det så fint heter.
Och nu kan ni också se hur skitig vår matta blir vid minsta strumpa som nuddar den.
Krispig bild, right?! Vidvinkelperspektivet är också kul men jag blir nästan yr av det så lägger inte upp nån sån bild här för att skona er.
Så vad pågår i livet då? Jo:
1. Kom hem till Stockholm i måndags 2. Har sågat ner och eldat upp vår gran 3. Spelat in en rörlig grej för ett samarbete jag ska göra om två veckor 4. Spelat The Sims 5. Varit på kontoret och bla lunchat med stora journalisten Frasse (som jag delar kontor med):
Så ovanligt att se honom utan en fatöl framför sig? Blir orolig :-(
Jag hade för övrigt ett mentalt break down igår. Orkar knappt prata om det men det handlade om stora livsfrågor och jag skrekgrät när jag tänkte på mitt liv och framtid. Sen somna jag. Och vaknade med noll förståelse för mitt utbrott?
Idag har jag fått iväg tre trevliga mejl för roliga projekt och klockan tre ska jag gå hem och spela sims igen.
Hanna har varit hemma hos sina föräldrar och jagat ett spöke som ätit upp hundmaten. Martin avslöjar något HÄPNADSVÄCKANDE kring sitt och Josefins oroliga beteende. Det snackas vikten av att rensa, ändra sitt förhållande till prylar och män som inte märker attt de blir omhändertagna. GOD FORTSÄTTNING!
Ni hittar den som vanligt där poddar finns.
Är du väninna med en katt, hatar att se folk i ögonen och bär byxor av kåda? Tryck play nedan:
Fredag idag men skulle lika gärna kunna va tisdag. Aldrig nånsin flyter dagarna ihop såpass mycket som under julledigheten. Man blir också så jävla chockad av hur LÅNG den är? Eller ja iaf för oss som tar ledigt varenda klämdag…..
Första passet var mjukt, snällt och så jävla välbehövligt. Hittade små muskler i ryggen jag inte använt på säkert ett år. Det är sånt yoga gör för mig, koncentrerad lyxträning. Och så grät jag på slutet när hon sa namaste och pratade om alla runt om på jorden som gör yogan ihop.
Fint!!!!
Förutom yogan har jag också börjat sticka(!) blev inspirerad av antons mamma och syrra som stickar, så jag köpte ett garn och gör en grej till en bebis. Det är en present så ska inte säga för mycket om vilken bebis eller vad det blir.
Ja långt har jag ju inte kommit. Har också fått kramp i fingrarna, men det är ju så jävla rogivande!!!
Yoga och stickning alltså.
Nä hörrni, nu behöver vi en helg på spy bar snart.
Vi gjorde det hörrni! Vi är på andra sidan. 2020 och för er som fortfarande skriver årsdatum i ett jobb/skola väntar nu en månad av att behöva sudda när ni skrivit 201…. ”fan det är ju 2020!” kommer ni gorma.
På nyårsafton va vi i ett stort fint hus här i Tegefjäll och drack skumpa, åt gött och blev rädda av raketer. Eller iaf jag. FATTAR inte varför jag är så rädd för raketer? Vill liksom ”gå in” för det känns som om de ska hamna i huvudet på mig :-) måste va nåt förträngt barndomstrauma.
Jag har inte åkt skidor sen jag kom till Åre. Jag vill knappt prata om det för jag skäms. Men så är det. Jag står för att jag inte orkar eller vill. Istället har jag………
Ja hörrni. Jag har inte gjort ett SKIT. Och vet ni? DET har gjort mig gott.
I morrn kör vi iaf första passet av Yoga with adrienes nya 30-dagarsutmaning, visst då?
Beskriv året med tre ord.
Fritt, utmanande och pånyttfödelse(?)
Gjorde du något 2019 som du aldrig gjort förut?
Joooo jag friade till Anton (han sa ja), jag pluggade engelska i Toronto, blev kär i en dvärgpudel, skrev en dramaserie, startade eget produktionsbolag, roadtrippade till Champagne, hade loppis och blev gudmor.
Karriärmässig höjdpunkt.
När tv-kanalen hörde av sig om att dramaserien jag och Jojje skrivit på… känn? (nåja) gick vidare av massa bidrag!!!!!!! Och så alla roliga projekt jag fick möjlighet att göra på eget bolag förstås.
När vad du som lyckligast?
På båten med Anton, bullar och kaffe. Lösa korsord i solen efter ett dopp medan han är runt och mekar. Var också väldigt väldigt lycklig när jag och Jojje va roomies och pluggade engelska två veckor i Toronto.
Va också rätt lycklig ensam hemma i soffan tbfh.
Och så när alla mina kompisar fött sina 8493200 st friska barn. Då kunde man andas ut lite.
När sög 2019 röv?
Sensommaren och hösten va rätt jobbig. Hade ingen rutin, va extremt ångestfylld och visste inte vad jag skulle göra för nåt med mIttT sÅ KalLaDe LiV. Sen skaffade jag kontorsplats och det blev bättre.
Men ja, det mest sugiga var förstås när Linnéa fick cancer i våras. Tiden liksom stannade och jag tror jag aldrig varit så fruktansvärt ledsen och orolig för någon annan. (Desto lyckligare att få rå om henne, Johan och Florens).
Låt som kommer påminna dig om året? Världens bästa låt som jag fick dille på feb-dec och har lyssnat på minst en gång per dag. SÅNT KRAFTDJUR.
Vad tittade du på?
Bland annat: Vänner s01-10, Workin moms, Pose, Sweet bitter, Derry girls, After life, Younger, Tales of the city, GoT, KUWTK, This is us, Master of none, Marvelous mrs maisel, The morning show, The Crown och sist men bäst: FLEABAG oj oj oj.
Reste du nånstans bra?
Jag och Anton hade ju vår bästa resa nånsin då vi bilade ner till Champagne. Vill grina då jag tänker på hur trevligt vi hade det. Tror det la stenen till att vi eventuellt aldrig kommer göra slut? Eller ok om man räknar bort min panik i fitt-staden Hannover där det va 30 grader, spöregn, hög trafik och ingen AC……. då var förhållandet skört igen.
Kom någon ny in i ditt liv?
Förutom alla 94030294+ barn som mina vänner födde så träffade jag ju …Isabelle! Detta genom att jag tog in henne som regissör i ett projekt och så sa det bara KLICK ni vet hur det gör mellan två tjejer som blir kompiskära.
Önskar du att du hade gjort mer/mindre av nåt?
Mer: Förlåt, får man svara träna här? Speciellt på hösten när jag mådde dåligt. Jag skulle försökt vara utomhus och promenerat? Men tror helt ärligt jag har mått för piss emellanåt och hur jävla lätt är det att ”få röven ur” så att säga. DOCK glad för att jag sprang en hel del i somras och våras.
Mindre: Det vanliga, oroat mig. Snälla Hanna Maria Persson nu har du oroat dig för allt sen du var sex år gammal? Kan du inte bara lita på att du är där du ska vara och att känslor kommer och går? Precis som molnen på himlen.
Trevligt minne från året. Min 31-årsmiddag! ÖJ va kul jag hade. Att få fixa sig och i lägenheten, laga mat och dona. Och så alla man tycker om på en och samma plats. Egentligen har jag haft väldigt många roliga utekvällar i år? Desto sämre minnen av bakisdagar uuääähähhhhhhh ryser.
Förhoppningar om 2020.
Aaaahhhhhhh
Rädd att jinxa år på det sättet. Men. Låt oss hoppas att det händer MYCKET. Jag har det nämligen på känn. Det är ett förändringarnas år. Och framförallt: låt mig och alla jag älskar få må bra. Och att jag uppskattar varje sekund som kommer till mig. Nu. Nu. Och nu. Tack för all tid jag fått och fortsätter få.
Och tack för er som delat året med mig. Älskar er som läser och interagerar med mig på daglig basis – på riktigt!
