Ibland är jag orolig för att du inte ska förstå, som när din tro på dig själv tryter, när ditt tvivel är stort och när dina demoner skriker högst, vill jag att du ska FATTARÅ! Jag vill att du ska se hur jag ser på dig! Hur du i mina ögon är du alltid den mest kloka, förstående, roliga, snälla och klarsynta person jag någonsin mött. När din ångest bajsar på dig tänker jag på hur du skulle må om du fick låna mina ögon och låta dem vila på dig själv ett slag. Jag vet inte om det bara handlar om nästan ett decennium av kärlek till dig, eller bara förälskad blindhet – men i mina ögon är du aldrig fel. Du är bara byggd av en massa rätt, tillochmed när du trampar snett. Trots snart ett decennium av kärlek till dig har pumpats ut, är det fortfarande du du du du du. En känsla som ständigt fylls på, till och med i de mest kritiska ögonblicken. Kanske kommer du aldrig förstå. Aldrig kommer du att se dig utifrån mig, aldrig kommer du känna dig så högt uppe som jag känner för dig. Men om en bråkdel finns i dig, så tror jag att det räcker för att du ska må bra. Och att bara få vara nära dig kommer alltid räcka för mig. Älskade fina bästa du du du du du.