Det här är en minidokumentär på 15 minuter, men jag önskar att den vore lite längre. Den handlar om Eri som är uppväxt i mormonkyrkan i USA och som vid födelsen fick namnet Eddie. 

”When it comes down to it the only thing I can believe in is the relationship between me and God. If something happens, and I was wrong… Then that’s OK, couse at least I made that decision myself” 

Underbara Clara skriver att hon vill börja julhetsa lite smått nu när det är november och allt, och jag känner bara att ja, varför inte?

För mig vore det verkligen på sin plats att börja med julplanerande redan nu. Jag funderar till och med på att ta det ett steg längre, jag funderar på att skita i julen 2014 och i stället satsa stenhårt på julen 2015. Jag tycker nämligen att november är lite väl sent. Två månader krymper lätt till två timmar och rätt som det är sitter man där och försöker kompensera uteblivna planer med en absurd mängd tomtebloss.

Och jag tänker att så länge man inte bakbinder sina medmänniskor och tvingar dem att lyssna på Little drummer boy med Carola så spelar det ingen roll vilken jul man börjar planera den 1 november. Det är ens egna mysiga lilla magsårsbusiness.

Kollar man riktigt noga i den här påsen bakom symaskinen så finns där ett litet paket. Jag hade tänkt ge det paketet vilken dag som helst men nu är jag osäker. Julen 2015 kanske passar bättre.

Halloween är en rätt ny högtid (i Sverige) och den började etablera sig när jag var vadå, typ 20 år? Så nej jag firar det inte. Här är en lista på varför (för er som är intresserade). 

• ”Bus eller godis”, nej tack, jag är alldeles för gammal för sån skit. Dessutom är det otrevligt att hota folk.
• Jag undviker helst plastiga butterixförklädnader med auran av polyamid och cancerogena ämnen.
• Jag uppskattar mkt sällan festande och ”fyllespex” då det är aktiviteter som jag ju helst undviker.
• Alla plastgrejer och lågkvalitetativa sk skämtartiklar som går på batterier. Tex en gummimeduza som sjunger ”I can see clearly now” :(  Havet kommer att förgiftas och valarna kommer att flyta upp på land. 
• Hela högtiden osar av amerikansk ockultism.
• Och den är en estetisk katastrof.

Alla halloweenfester jag nånsin varit på.

Men till alla er som firar vill jag hälsa en happy halloween. 

Det är ganska svårt och avancerat att sopsortera hemma hos sig själv så att sopsortera hos nån annan brukar vara en mardröm.

Det är inte bara det att det är svårt att förstå hur saker ska slängas, folk har alltid ha byggt upp så himla genomtänkta system. 

Och medan de nöjt förklarar hur himla ”lätt” och ”logiskt” deras system är så står man där sen med sin lilla plastförpackning och känner sig helt sinnesförvirrad. 

Det slutar med att man stoppar skräpet i fickorna, fyller väskan, fyller en påse som man gömmer under jackan och sen smugglar ut när man går.

Ni skulle se hunden just nu… det syns inte på bilden men hon är helt sned i pälsen.

Ett av barnen har varit framme med saxen och ”klippt bort elaka tovor” så just nu ser hon ut som en teddybjörn som har legat på vinden sen Lasse Berghagen var fyra år. 

Jag börjar fundera på när vi ska lämna tillbaka den här hunden egentligen. Jag har inte haft någon kontakt med hennes rättmätiga ägare sen i augusti. Jag hoppas att de vill ha tillbaka henne? Men först tror jag att vi måste jämna till hennes frizz lite.

Om vi jämnför med barn så brukar man ju inte raka halva skallen på barnet som man är barnvakt åt. Jag tror att man är en ganska dålig barnvakt om man gör så.