Klockan 12 idag smäller det! Kawa och vänner drar igång det spelmaraton som kommit att kallas ”Spelskapet”. 24 timmar datorspel med Kawa Zolfagary – till förmån för tjej- och kvinnojourer. Och det blir typ lika många olika spel som det är timmar på dygnet. Eller vad sägs om bredden i det här: från klassisk långbensactoion i Goof Troop till truckerslacking i Euro Truck Simulator – och där emellan kommer till exempel ett härligt skräckblock och en hel del indie.

Kawa har skvallrat om att en hel del kändisar kommer att dyka upp – antingen i analog eller digital form. Det ryktas till exempel om P3 Spels Angelica Norgren, Stanley Parables William Pugh och kanske… nej, det vet jag inte om jag får avslöja än.

Du ser strömmen antingen på Spelskapet-sidan eller på Twitch. Kom ihåg att regga dig på Twitch så ses vi i chatten! Pepp!

Lustigaste spelrelaterade nyheten att ramla ut ur den där Stockholmsveckan modell ”politisk” ni kallar ”Almedalsveckan” stod nog ändå Kristdemokraterna för. Det var en FZ-läsare som tipsade om att Göran Hägglund gick upp på scenen till tonerna av Battlefield 1942. FZ-Tompa fick tag på KD:s pressekreterare som meddelande att de som jobbat med talet valt musiken eftersom den var ”cool”.

Om en bortser från de märkliga associationer introt väcker samtidigt som en from politruk predikar kärnfamiljens värderingar finns här också en annan dimension. För som den uppmärksamme redan noterad står ju KD för ”kills/deaths” och är ett mått på hur många du har ihjäl per liv du själv blir av med. ”Kill/deathmokraterna” ligger dessutom väldigt mycket bättre i munnen.

Vad tänker du på när du hör begreppet ”e-sport”? Tänker du Internetcaféer, Jolt cola och Counter-strike? Grymt, men du sitter kvar i det tidiga 00-talet. Kanske Dreamhack, Starcraft 2 och Sydkorea? Ja, nu börjar det brännas. Men risken är överhängande att du, som Nöjesguiden-läsare, inte har den blekaste aning om vilken nivå e-sport ligger på år 2014.

Låt mig ge dig ett exempel.

För knappt ett par veckor sedan satt 12 500 personer och tittade på DOTA 2-turneringen ESL One i Commerzbank Arena i Frankfurt. En fotbollsarena som nu såg fem mot fem proffs-e-atleter göra upp om en prispott på sammanlagt 150 000 dollar. Enkelt uttryckt är DOTA 2 är ett lagspel där tomtar och troll kör herren på täppan, typ. Det är också uppföljaren till det där spelet som Basshunter spelar när han sitter på venten.

Låter det galet? Håll i dig, det kommer mer.

Om tio dagar drar The International 4 igång. I centrala Seattle har tävlingsarrangörerna bokat gamla basketstadion Key Arena för att låta världseliten i DOTA 2 göra upp. Publikbiljetterna tog slut på några få minuter. Regerande mästarna, Alliance, kommer från Sverige – precis som många andra av de absoluta toppspelarna. Prispotten är uppe i drygt 10 miljoner dollar. De som vinner får nästan 50% av hela prispotten. Alltså typ 4,7 miljoner dollar.

Det är så lätt att tänka ”större än så här blir det inte”. Men det räcker med att nypa sig i armen och tänka på vilken explosionsartad utveckling e-sporten haft under de senaste åren för att inse att så faktiskt inte alls är fallet. Det finns ingenting som säger att det inte kommer bli större än så här.

Jag älskar e-sport, oavsett om det sker på stora arenor med enorma prissummor eller på något avlägset hörn på internet, i någon korpliga. Men jag måste ändå erkänna att jag är lite extra pirrig inför The International 4. Jag ska nämligen åka dit och täcka eventet för Aftonbladet. Och det ska bli så sjukt roligt.

Fotbolls-VM är snart över. Jag vet inte riktigt vad ni känner för saken, men för egen del känns det sjukt jobbigt. Att tänka sig en vardag utan en avspark att se fram emot. Kvällar som inte helt ställs in på grund av ännu en förlängning samt straffavgörande. Det kommer bli tomt.

Som så ofta annars finns lösningen att finna bland tv-spelen. Jag har skrivit ett par texter på temat fotboll/spel, samt fotbollspel, som kanske kan hjälpa personer i samma sits. Texterna har publicerats på FZ.se.

I den här texten lät jag FIFA- samt Pro Evolution Soccer-spelen spela igenom kvartsfinalerna (jag spelade alltså inte, utan tittade bara på när de datorstyrda lagen gjorde upp mot varandra). Med blandad framgång, bör tilläggas. Jag håller för tillfället på med en liknande text om semifinalerna.

Men mer relevant för den som känner att fotbollssuget kommer bli för stort från och med nästa vecka: en topplista över tidernas bästa fotbollsspel.

Så här såg listan ut:
10. Intellivision Soccer (1979)
9. Virtua Striker 2 (1997)
8. New Star Soccer 4 (2008)
7. Super Mario Strikers (2005)
6. ISS Pro 98 (1998)
5. Kick Off 2 (1990)
4. World Cup 98 (1998)
3. Sensible World of Soccer (1994)
2. FIFA 10 (2009)
1. Pro Evolution Soccer (2005)

Läs motiveringarna här.

Först: tack för alla kondoleanser. Min förlorade DayZ-karaktär kommer aldrig tillbaka (även om jag in i det sista hoppades att spelet skulle bugga tillbaka henne), så det känns bra att veta att jag i alla fall har ert stöd.

Jag har nu påbörjat ett nytt liv i postapokalyptiska Chernarus. Världen rullar på, också efter att mänskligheten reducerats till en sorglig samling ruggiga överlevare. För bara några veckor sedan uppdaterades DayZ med ett någorlunda rikt djurliv, som spelarna kan jaga. Igår träffade vi på vår första hjort. Eftersom vi alla tre var nyspawnade hade vi dock inte lyckats hitta något skjutvapen. Men vi bestämde oss för att inte låta det hindra oss. Jag och Mattias sprang efter det mäktiga djuret med en jordhacka och en brandsläckare (brandsläckaren är fortfarande ett av de mer kraftfulla närstridsvapnen i spelet). Efter en lång jakt till fots bestämde sig Patrick, till vänster på bilden, att joina in med sin machete – trots att han tyckte att det kändes farligt.

Ungefär två sekunder efter att den här bilden togs råkade Mattias sätta hackan i ryggen på Patrick, som dog direkt.

Livet har sin gilla gång i Chernarus.