Malmöpolisen har nu släppt sina egna filmklipp som bevisar att den påstådda galoppattacken aldrig ägt rum. Enligt Håkan Jarborg Eriksson, ansvarig för polisinsatsen, försökte lagens långa arm inte göra annat än ”sudda-sudda-sudda bort din sura min”.

I klippet ser vi tydligt hur motdemonstranterna, beväpnade med röda fanor, urartar (0:55 in i klippet), och hur polisen sedan sätter in sin (charm)offensiv. Just utanför bild stenas en ambulans.

Ni minns Zoe Quinn fortfarande, va? Ni trodde inte stormen bedarrat än, visst? Det har den inte. Den har tilltagit.

Phil Fish är en frispråkig indieutvecklare som bland annat är känd för att han gjort supercharmiga plattformsspelet Fez. Det, och för att han fått oändliga mängder skit av folk på nätet. Det gick så långt att han för ett par år sedan sa att han drog sig tillbaka från spelutvecklingen (det här var precis efter att han utannonserat uppföljaren till Fez). Han hade just kommit tillbaka till Twitter när hela den här Zoe Quinn-grejen briserade. Han tog Zoes/förnuftets parti och skrev ett gäng tweets i affekt. Bland annat ett där han menade att alla som slutshameade Zoe var våldtäktsmän.

Det skulle han inte ha gjort.

Doxxningen på Phil Fish hände någon gång i natt. Alla hans personuppgifter och lösenord fläktes ut på nätet. Hans telefonnummer, hans personnummer, login-uppgifterna till hans Paypal-konto. Allt. Och allt detta för att han försvarat en utsatt, kvinnlig spelutvecklare. Någon skrev att de gjorde det för att han är ”feminist och SJW”. Social justice warrior. PK-krigare, typ. Samtidigt skriver någon att Zoe Quinns pappa avslöjat att både han och hans dotter fått flera anonyma samtal sedan hennes uppgifter kommit ut.

De som gör det här vill att allting ska vara som det alltid varit. Inget ska ifrågasättas. Spelbranschen ska inte utvecklas – åtminstone inte på ett annat plan än det rent tekniska. För de här människorna är talet om ojämlikhet och representationsproblem ett direkt angrepp på spelen de älskar – och i förlängningen de själva. Alla som säger något annat är deras fiender.

Allt det här är naturligtvis långt bortom rimlighetens gränser. Ingen ska behöva vara rädd för att uttrycka sig – eller sitt stöd för någon annan – på internet. Spelutvecklarna som nu angrips är några av de som försöker pusha spelmediet framåt. Bana väg för nya berättelser. Nya spel. De gör det för att de älskar spel. Men hatet de får tillbaka vet inga gränser.

När Phil fått tillbaka kontrollen över sitt och sitt företags twitterkonto tidigare idag skrev han att vi alla skulle skämmas. Att alla med spelutvecklardrömmar skulle glömma dem. Han har sett framgången, men framgångens baksida är så enormt mycket större att han inte rekommenderar någon att följa sin dröm. Ingenting är värt det här. Twitterkontot är nu raderat. Phil har lagt ner sin spelutvecklarkarriär – och säljer sitt spel och företag för en spottstyver. Han orkar inte mer. Internetmobben vann.

Zoe och Phil är inte den enda som drabbas av det här. Också svenska indieutvecklare har under dagen fått sina sociala konton hackade. Det kan inte fortsätta så här. Det får inte göra det.

Det är dags att sätta ner foten nu. Att visa att måttet sedan länge är rågat. Jag hörde av mig till några av de svenska spelutvecklare jag respekterar och bad dem skicka hälsningar till Zoe, Phil och alla där ute.

These are messages from Swedish game developers showing their support for Zoe Quinn, Phil Fish and anyone else it may concern. Online bullying must come to an end. You are not alone.
Hälsningarna från dessa progressiva, vettiga spelutvecklare finns här nedan. Listan kommer att uppdateras allt eftersom fler kommer in.
Är du också spelutvecklare och vill skicka din hälsning, tveka inte att skicka citat/bild/filmklipp/osv till michael.gill@nojesguiden.se

Erik Svedäng, Game Developer (Blueberry Garden etc)

Naseer Alkhouri, QA Engineer på DICE
”Personligen vill jag reagera så här för jag fattar inte ens att det händer. Jag har alltid sagt att gamers är ett community, men för var gång sånt här händer känns det som att det är en klubb för innebördes beundran snarare.”

Loke Wallmo, Game Developer
”Dear Internet Bullies, about the attacks on Zoe Quinn and Phil Fish. What you are doing are wrong, unethical and need to stop. Phil and Zoe – stay strong.”

Åsa Roos, Game developer

Tobias Andersson, Game Developer. Turborilla.
”Zoe and Phil, I envy you your courage in calling out bullshit. Keep strong, and get through this terrible ordeal with your creative hunger intact. The world will be better for it, for sure.”

Doru Apreotesei, Game Designer and Creative Lead. Goodgame Studios.
”Events like these remind me why I never read comments on the internet. Lest you take these people seriously, remember, these are the same idiots who accuse people of being ‘White Knights’ or ”Social Justice Warriors’ – and who 100 years ago probably would’ve called opponents of segregation and racism ‘Nigger-lovers’, and with a straight face at that. They are the Mel Gibsons of the games industry, and deserve to be treated as such.”

Emil Kraftling, Game Designer.
”Dear bullies, harassers and online thugs. You have misunderstood the purpose of Internet. It is in fact not a tool for you to participate in abusive, threatening and downright criminal behavior under the cover of anonymity, but a tool for sharing and expanding the collected knowledge of our civilization, multiplayer gaming and looking at funny cat pictures. Please don’t forfeit a fruitful future for gaming by assaulting its creative minds. In fact, please stop assaulting people, period.”

Robert Jonsson. Creator of the role-playing games Bortom: Lögnens slöja and Leviathan.
”Internet can be an efficient tool. It has given us a multitude of opportunities to express ourselves. However, it is also an efficient tool to spread hatred. People hide behind the anonymity of the screen and speak in a manner they would never do offline. I don’t want to assume that everyone who spreads hate against Quinn and Fish are douchebags. That is a depressing thought. Think before you write. Would you say those words to your mother or father? Criticize by all means, but do so with kindness. You can criticize something constructively, without the hate. Not only would you be heard, internet would also be a better place. We must stop how hate is propagated on the internet. Let’s act civilized and build a better community.

To Quinn and Fish I just want to say: stay strong and don’t let your passion die! The world is a better place because of it.”

Mikael Bergström, rpg maker.
”I’ve always been a gamer. That is, I’ve always played games. This kind of shit is why I pause before I call myself ‘gamer’. These bullies are not my people. I still love games, but a huge part of so-called gamer culture makes me sick to my stomach. This isn’t gamer culture. This is hate culture. Misogyny culture. Asshole culture.

I wish I could tell you to ‘stay strong’. But that would be superfluous. You’ve already stood strong. You shouldn’t have to stay stronger than you already have. But know that you are not alone.”

Jonas Gry Fjellström, Former developer at: Daydream, Ubisoft, Coldwood
”To Zoe and Phil, I hope you can find the power to convert this negative energy into something creative. For over 20 years I have been playing games online and seen the hate grow bigger and bigger… I envy your courage and efforts of confronting these trolls… You have my full support in trying to convert the gaming community into the world of love it should be.”

Martin Sahlin, Game Developer. Coldwood Interactive.

Simon Karlsson, Game Developer (A Song for Viggo)

Christer Edvardsson, scenario developer
”Stay strong everyone. You are not alone. You have our support.”

Nicklas Nygren, Game Developer (Knytt etc)

I avdelningen ”märkliga saker som spelar tv-spel” har vi, tydligen, kommit till guldfiskarna. Den här vändan handlar det om folk som ställt upp kameror som registrerar hur deras fiskar rör sig i sina akvarium. Fiskar som spelar Pokémon är kanske något som tyckte att det där när hela internet spelade samma Pokémon-spel var lite för uppstyrt. Men min favorit är nog ändå Fish plays Streetfighter.

Det är den guldfärgade Aquarius mot den svarta (förlåt, jag kan inget om fiskar) Robert the Bruce. Fiskarna har slagits i ett par dagar nu, och tydligen har Robert the Bruce varit i princip oslagbar sedan de bytte till Street fighter 2 Turbo. Jag har haft strömmen på i omgångar. Nu senast i en timme på förmiddagen. Under den timmen har inte ett enda slag utbytts. De står på precis lite mer än armlängds avstånd och vevar på.

TRASIG LÄNK

Någon skulle kanske hävda att fiskarna bevakar sina positioner. Någon annan skulle kanske hävda att det är fiskar, de har inte en enda jävla aning. Jag såg just en som hävdade att Robert såg ut att simma med magen uppåt. Direkt efter följde tio stycken ”RIP Robert” utbrott i chatten. Det är ju ändå 3000 pers som sitter och kollar liksom. Själv kan jag inte låta bli att fundera över om det finns någon slags utomjordiska overlords som gjort exakt samma sak med oss människor. Varje gång jag går in i köket drar jag av en uppercut i något superavancerat alienspel. Svindlande.

I inlägget jag skrev om när Twitch spelade Pokémon drog jag den där gamla tusen apor-referensen. Som jag ser det är den här twitch-trendens slutgiltiga mål att prova just den tesen. Frågan är bara vilken spel tusen apor skulle spela för maximal effekt?

Exakt hur snabbt skulle internet kunna förstöra ett liv? Ganska ofta tänker jag på hur fantastiskt internet faktiskt är. Vad det gjort för att underlätta mitt liv. Hur mänsklighetens samlade kunskap är inom räckhåll för alla med en internetuppkoppling. Typ. Star Trek-utopin kan väl inte vara långt borta nu? Men så ser jag hur snabbt trollarméerna mobiliseras på internets skuggsidor och tänker att vi inte är värdiga det här. Hur smarta våra telefoner än är, är vi fortfarande bara lågt stående, reflexmässiga djur.

Det händer ju allt som oftast, det här. Men vissa saker stannar kvar lite extra. Som när Anita Sarkeesian kickstartade en serie videoklipp där hon grundligt förklarade vad som var fel i spelkulturens kvinnosyn (bland annat) – och genast blev översköljd av hot om död, våldtäkt och allt däremellan. Jag träffade henne för ett par år sedan, som en av två stycken i Sverige som faktiskt fick intervjua henne. Det märktes tydligt hur hon härdats av det här. Hur försiktighets- och antihackningsåtgärderna liksom blivit en del av hennes vardag.

Den senaste att råka ut för internetmobben är en indieutvecklare som heter Zoe Quinn. Quinn är en ung indieutvecklare som ofta gör sin röst hörd och som skapar spel som Depression Quest, om verkliga och påtagliga ämnen. Hon är ganska mycket som vem som helst. Åtminstone tills för ett par dagar sedan. Då blev hon allmänt villebråd.

Allt började med att hennes ex-pojkvän la upp ett långt meddelande, med chattloggar, där han berättade hur Quinn under lång tid varit otrogen mot honom. Med flera olika män. Män både från spelbranschen och från spelmedia. Ex-pojkvännen valde att lägga upp det här på 4chan.

Högafflarna åkte fram långt innan någon hade ifrågasatt om det här var riktigt. Eller om det ens var en sak internet borde vara med och läsa/lösa.

Vid det här laget diskuterade hela internet Zoe Quinns förmodade sexliv. Till exempel om hur hon varit otrogen med fem olika män. Om hur hon alltid ville ha sex utan kondom med sin pojkvän. Om hur hon hade sex med sin pojkvän, utan kondom, dagen efter hon sugit av sin chef. Många av personerna sägs också ha haft i uppdrag att recensera hennes spel – och de som skriver detta menar alltså att Quinn i princip haft sex i utbyte mot bra betyg på sitt spel.

Men, som så ofta så stannade det inte där. Internets blodhundar hade börjat gräva, och det fanns ingen anledning att sluta när de nu vittrat blod. Misstag Quinn gjort tidigare drogs upp, konspirationsteorier drogs upp i ljuset igen. Det handlade om Quinn som person lika mycket som om hennes yrkesliv och -gärning.

Det sägs att Quinn själv försökt motverka mobben. Att hon använt sig av upphovsrättsliga knep för att ta ner Youtube-klipp som misskrediterat henne. Allt det här har så klart gjort den yttrandefrihet/fri fildelning/etc framför allt-chantande mobben ännu argare.

Quinn började ifrågasättas som feminist. Någon menade att hon aktivt förstört för kvinnosaksinitiativ för att ge sig själv mer uppmärksamhet, sätta sig själv i godare dager. Någon skriver att hon släpar feminismen i smutsen. En annan ser skitsnacket som ett sätt att motiverar sin egen ignorans: ”det är sådana här saker som gör att jag inte tänker bli vän med en feminist”.

Och det slutar inte där.

4Chan, reddit och internets alla avskrädeshögar kan liksom inte sluta. Quinn blev doxxad, vilket är internetslang för att alla hennes personuppgifter gjordes offentliga. Inklusive adress och telefonnummer. Någon försöker uppmärksamma folk på det orimliga i det här – och direkt skriver tio nya forumanvändare att det faktiskt är Quinn själv som lagt upp (felaktiga) telefonnummer för att verkligheten ska tycka mer synd om henne.

Konspirationsteorierna är nästan lika många som teoretikerna själva. Som små unika snöflingor av renaste jävla galenskap. Flera hävdar att Quinn själv ska vara en av de som anonymt sprider skitsnack om sig själv – för att casha in på något slags sympatipoäng senare. Samma personer hävdar att Anita Sarkeesian gjort exakt samma sak. Och blivit stenrik på det.

Moddarna på flera forum har försökt stävja det här. Tagit bort galna kommentarer, låst trådar och bannat användare. Men varje gång det händer kommer en tio gånger så hård reaktion.

Och det slutar inte där.

Någon gräver upp nakenbilder på Quinn. Det finns ingen hejd på hur lyckliga internets maskar är, ju djupare de lyckas gräva sig ner i en privatpersons tvättkorg. Ju smutsigare desto bättre, oavsett sanningsgrad eller rimlighet.

Quinn själv har uttalat sig kort om saken. Hon vägrar att nämna något om det som hänt mellan henne och hennes expojkvän. Eftersom ingen annan än de inblandade har något att göra med den saken. Men viktigast av allt: hon försöker att förklara att ingens kropp och liv är allmän egendom.

Den arga mobben hävdar att det här handlar om etik, om hur det är ett bevis för hur rutten spelmedia är. Men i själva verket är det bara en nutida häxjakt. Som inte har något som helst att göra med spel, journalistik eller ens kändisskvaller. Det här är bara en ursäkt för en grupp reflexmässiga djur att sätta efter det senaste köttbenet.

Trots att det borde vara den enklaste sak i hela världen att förstå så måste vi påminna varandra om det här gång på gång. Det är inte okej att göra så här. Och att du sitter vid en datorskärm, eller är full med dina polare, är ingen som helst ursäkt.

Det är sånt här som får mig att tappa hoppet. Om internet. Om mänskligheten.

Actionfigurer och tv-spel. Lägg därtill en serietidningar och du har den heliga treenigheten av skräpkultur som jag vigt mitt altare för. Dennis Wedin och Jonatan Söderström, Dennaton, verkar ha fått nys om det här. Inte nog med att de gjort ett av mina absoluta favoritspel de senaste åren, Hotline Miami, nu har de också knutit till sig en leksaksmakare. Tanken är att New York-baserade Erick Scarecrow ska göra en actionfigur av huvudkaraktären i Hotline Miami, Jacket.

Som det ser ut har Erick Scarecrow gjort ett ganska bra jobb med figuren. Den är visserligen en lång bit ifrån att vara toppklass, men jag misstänker att Scarecrow är en ganska liten leksaksproducent. Vad jag vet är det här den första artikulerade figuren Scarecrow gör. Men lek med tanken att 3A/Threezero eller DAM Toys fått göra det här istället… Det är ju samtidigt lite coolt att en mindre aktör får det här uppdraget också. Utbytbara huvuden är ett måste med tanke på hur stor roll djurmaskerna har i spelet. Jag gillar skorna, dock. Och den där särskilt limiterade 200-dollarsfiguren ser trevlig ut.

Kickstartern ber om 60 000 dollar, och har redan dragit in över 42 000 – så det lär ju inte vara något snack om att den blir fundad. Ett roligt initiativ som jag gärna ser upprepas och utvecklas!

Här hittar du kickstartern.