Det är alltså sommar. Då brukar många vilja tillaga sin mat utomhus över öppen eld. Det är en urgammal ritual som stärker banden i flocken, och det blir dessutom oftast gott sålänge man håller sig på rätt sida om flintasteksskiljelinjen.

Något ska man ju ha att servera vid sidan om den grillade huvudattraktionen. Jag kom att tänka på ett italienskt hittepå vid namn Insalada di Rinforzo (förstärkningssallad?! stärkande sallad?). Den kan man göra obscena mängder av och förvara i stora lifestyleiga burkar hela sommaren. En gång i tiden var det förstås ett sätt att ta till vara på alla grönsaker som dök upp i sköredtider så att man kunde mumsa i sig av dem även under vintern. Nu för tiden picklar vi mest för att det är gott och känns bra i själen.

Glad i hågen över att ha kommit ihåg denna gamla trotjänare gick jag till affären och valde ut några grönsaker. Blomkål, röd paprika och rödlök. Man kan ta lite vad som i grönsaksväg, så länge grönsaken i sig inte är för mjuk och blöt. Tänk krispigt. Jag gick hem, skar upp dessa i småbitar, blancherade dem ett par minuter innan jag dränkte de i lite isvatten (ok, nu ljög jag, jag tog bara vanligt kallt vatten. Isvatten är bäst men …man är väl ingen galning) och lät de sedan bada i en 1-2-3-lag (som helst görs på vitvinsvinäger istället för ättika, men man tar vad man har) med en nypa svartpeppar och ganska mycket olivolja. Idag åt jag min lilla sallad med lite getost bara.

Hoppas ni överlevde helgen. Sommaren är ingen lätt tid.
/Slaktarn