Vattendelare och hjärtekrossare

20:15 26 Okt 2015

Hej, det är jag igen. Den lille narcissisten. Du kanske tror att rubriken refererar till mig själv, med tanke på bilden jag valt för att illustrera den här texten? Då har du fått allt om bakfoten. Jag vänder mig idag till er läsare för att tala om broccoli.

Broccolin är blomkålens järnrikare och mer klorofyllstinna kompis. Någonstans mittemellan dem finns romanesco, en utomjordiskt vacker fraktalformation som liknar ett lätt illamående blomkålshuvud, men smakar som utspädd broccoli. Nå, broccoli är ju en matmässig vattendelare – antingen älskar man den, eller så hatar man den. Så vad den individ som satt och avlade fram romanescon hade för agenda kan man ju verkligen fråga sig.

En som verkligen inte är förtjust i broccoli är den gamle amerikanske presidenten George H.W. Bush. Under sin mandattid bannlyste han broccoli i både Vita huset och på Air Force One. Media fick nys om det hela, och när han blev konfronterad med detta svarade han: ”I do not like broccoli. I haven’t liked it since I was a little kid, and my mother made me eat it. And I’m the president of the United States, and I am not going to eat any more broccoli.” 

Liksom alla sorters kål, möjligen undantaget rödkål, tjänar inte broccolin på att kokas för länge. Svaveldoften (aka pruttlukten, för den lite mer plumpt lagde) blir påträngande, och den knalligt gröna färgen blir murrigt brungrå. Gör inte broccolin den otjänsten. Hur skulle du själv känna dig om någon tvingade dig att bli sladdrigt mjuk och färglös? Det är sannerligen ingen kick för självförtroendet. Gör istället det bästa av denna situation, och var snabb med tillagningen. Hastigt wokad broccoli som får behålla sin krispighet är världsmästare på att suga i sig all woksås som du bjuder den på. Kokar du broccolin ska det ske som en om det vore en stormig romans. Snabbt och hett. När du tar upp den ur kastrullen kommer den ändå att krossa ditt hjärta genom att genast bli iskall. Det är tyvärr så kokt broccoli fungerar, det är bara att acceptera. När du nått acceptans kan det till och med kännas lite charmigt, om du till exempel pressar lite citronsaft över och spetsar alltsammans med lite av din mjukaste olivolja.

Allt detta broccoliprat har märkligt nog gjort mig sugen på öl. Vilket kommer lägligt, då jag just ska ge mig av för att dricka öl med en vän. Troligtvis kommer jag hitta på en ursäkt till varför jag är sen, för det är helt enkelt inte rimligt att vara sen för att man satt och tänkte på broccoli. Vattendelare som denna grönsak nu ändå är, gissar jag att ni som läser har en mängd olika varierande erfarenheter och känslor för detta gröna miniträd. Det vore kul att höra dessa, om ni känner er manade att dela med er.

På återseende
/Slaktarn

7 kommentarer | “Vattendelare och hjärtekrossare”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. Milla skriver:

    Fyll en skål med rå broccoli, skivad rödlök, kapris och soltorkade tomater/knaperstekt bacon (beroende på om du äter djur eller inte). Klicka i några stora skedar majonnäs och smaka upp med balsamicovinäger, citronsaft, salt och peppar. Det här är en sallad för chefgudar.

  2. T skriver:

    Alltid varit en broccolihatare, fram tills för ca 1 år sedan då jag åt den mest fantastiska broccolisoppan på en förskola (!) jag jobbade på. Sedan dess har jag lärt mig älska broccoli i alla dess former!

  3. bjoern skriver:

    Du är ju en ljuvlig person, dock inte lika ljuvlig som perfekt tillagad broccoli.

  4. Maricka skriver:

    Jag har hittat en nyförälskelse i ugnsgratinerad broccoli. Lättkokt tillsammans med blomkål, rakt ner i en ugnsform där en sörja av crème fraiche, västerbottensost, salt, peppar, pancetta och lite rostade valnötter breds över är en succé. Måhända att broccolin i detta sammanhang helt maskeras av fem andra smaker, ja – må så vara. Gott är det i alla fall.

    Annars känner jag mig som ballast numera när jag använder mig av hela broccolin, dvs även skaftet. Kokar lätt och drar över olivolja, citron OCH parmesan. Knaprar och känner mig miljövänlig och från tryne till knorr-klok. Tips!

  5. Maricka skriver:

    Jag har hittat en nyförälskelse i ugnsgratinerad broccoli. Lättkokt tillsammans med blomkål, rakt ner i en ugnsform där en sörja av crème fraiche, västerbottensost, salt, peppar, pancetta och lite rostade valnötter breds över är en succé. Måhända att broccolin i detta sammanhang helt maskeras av fem andra smaker, ja – må så vara. Gott är det i alla fall.

    Annars känner jag mig som ballast numera när jag använder mig av hela broccolin, dvs även skaftet. Kokar lätt och drar över olivolja, citron OCH parmesan. Knaprar och känner mig miljövänlig och från tryne till knorr-klok. Tips!

  6. Fanny skriver:

    Ångkokt broccoli med flingsalt och smör, MMMM! Mycket godare än kokt i en hel vattenkastrull. Och finns det verkligen de som inte äter stammen?!

  7. Maricka skriver:

    Fanny: visst är det underligt?! Kan så här i efterhand inte förstå vad jag höll på med, men faktum kvarstår: skar glatt av trädtopparna och hade inte EN tanke på stammen. Tjoff, rakt ner i soppåsen bara. Ja, sedan styrde ICA Buffés chefredaktör upp mig. Känns genant men what to do. //36 år gammal. I kid you not.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp

Andra bloggar

Mest läst på NG

Mest läst på NG
Tillbaka
Mer inlägg