Twitter är en plats där många världar kolliderar, briljant komik blandas ut med gripande nyheter från världen över och någonstans svär en rasist över PK-Sverige under hashtagen svpol. Det är på gott och ont en ger sig in i internets kanske tätaste djungel i jakten på antingn främlingsfientligt arsenal eller bara lite god populärkultur. Tur nog är endast det sistnämnda viktigast för mig och häromdagen fick jag uppleva vad som just gör Twitter fantastiskt. Det var när en amerikansk användare postade ett enigmatiskt liveklipp — med en sydkoreansk rappare — i jakten på låten som framfördes. För att bevisa vilka bedrifter internet kan åstakomma letade jag upp låten vid namnet YGGR av den asiatiska rapveteranen MC Meta från skivbolaget Illionaire Records.

När jag väl hade delat med mig av denna Future-esqua rap var jag redan fast i en storm av hänförda amerikaner och helt plötsligt bestod mina mentions endast av brinnande emojis. Det var en hysteri som tycks ha vilat under ytan när låtar från YG Entertainments — som förmodligen är mest kända för en viss Youtube-sensation — Masta Wu och färgstarka remixer av bland annat No Flex Zone fyllde mitt flöde. 

Det var dock en rappare som gjorde det starkaste intrycket — Keith Ape. Medan många andra endast framstod som diverse stora amerikanska namn översatta till koreanska så erbjuder Keith en okontroller – samt oförutsägbar stil lik OG Maco — minst lika inspirerat tillika originellt. Visst det går kanske endast att förstå några enstaka engelska ord i den annars koreanska texten, men pondusen i leveransen är inget annat än medryckande.

Influenserna är uppenbara men vad de sedan lyckas koka ihop där på andra sidan jorden är något eget vilket blir mest uppenbart på Keith Apes senaste singeln It G Ma. Musikvideon — som ni kan ta del av nedan — fungerar som en perfekt presentation av Sydkoreas just nu hetaste trapartist där barriärer inte tycks existera. Denna frånvaro verkar vara en ärlig jobbetik som går genom skivbolag Hi-Lites katalog likt en röd tråd, en samling låtar som illustrerar just hur mångsidig detta lands rapförmågor kan vara.

Under gårnatten skrev Complex:s systerblogg Pigeons & Planes om redan nämnda låtar vilket öppnar upp dessa killars musik för en helt ny publik. Dock ville sidans skribent främst lyfta fram hur de har kopierat sina amerikanska motsvarigheter. I vissa fall är jag redo att hålla med men vågar — måhända naivt — tro att Keith Ape har mer än så att erbjuda i framtiden. Den amerikanska subgenren cloud rap är just nu en del av den känslomässiga Drake-falangens ryggrad och detta fenomen — tidigare begränsat till YouTubes mer okända farvatten — har ändå funnit en hel del inspiration i just Asien, så få inte för er att detta är en symbios helt ur balans.

Med tanke på att en kille från Södermalm numera turnérar genom USA så kan detta mycket väl bli året då sydkoreansk trap blir en världsangelägenhet. Något säger mig då att Keith kommer vara mer än en – i många ögon – skral pseudo-OG Maco. För som Kohh säger på It G Ma så handlar detta om några jävla trendsättare och visst kan allt de allt rappa — från vad jag kan tolka.

Om jag skrev hela detta inlägg för att utmåla mig själv som en trendsättare? Kanske. Tack förresten till svenska producenten Lil Ocean som lyckades placera dessa rappare i rätt land då jag aldrig var en höjdare på geografi i skolan.

När det kommer till 2014 och rap så var det utan tvekan Atlantas år, vilket är häpnadsväckande då 2013 egentligen var det också och trenden tycks endast fortsätta när 2015 får sin början. Från gatulangande trap till neondränkta strippklubbshyllningar har en plattform vuxit fram där alla former av rapvänliga ljudbilder kan härja. De två som kanske hanterar denna mångsidiga lekplats bäst är den oförklarligt underskattade Rome Fortune och Vine-fenomenet OG Maco. Båda rönte framgångar under det gångna året och verkar inte tona ner på sina världsomvälvande ambitioner med deras nya — gemensamma ep — YEP.

Här kan det gå från ljuvligt autotunade serenader till gastkramande trapbravader — allt med en tung subbas — på en millisekund med produktioner från några av Atlantas hetaste namn. Men i slutändan är det Rome och Macos obestridliga samt obekräknliga karisma som gör detta till årets första lyssning. På spåret Riot ställs frågan ”do you wanna be a champion” och dessa två tycks redan ha sitt svar klart. Ifall Atlanta kommer fortsätta att regera även detta år så kan vi nog räkna med att dessa två kommer agera frontmän inom kort.

Under de senaste veckorna har — numera — minimala smakprov från en neondränkt studio med Hennessy-skålande rappare dykt upp utöver internet. Det är under titeln The Rap Monument några av Amerikas just nu bästa rappare har gått ihop över ett beat av den storslaget sinnesvridna synthesset Hudson Mohawke — för ett hyperboliskt projekt på hela 42 minuter. Nu tänker ni säkerligen men palla och okej det är en minst sagt mastig lyssning. Vi snackar dock inte slentrianmässiga ljudbilder i rundgång från Mohawke utan en produktion schizofren och frenetisk tung som en lastbil i högsta fart nerför E4:an — här är det lika bra att absorbera kollisionen eller bli överkörd totalt.

Den mångsidiga blandning av rappare är även talande för att du faktiskt kan överleva detta. För hur stor är egentligen chansen att du kommer höra Raekwon och Young Thug på samma låt igen? Att New Yorks boom bap elitism möter Atlantas strippklubbsdoftande trap är endast något 2014 kan erbjuda. Utöver dem två finner vi här även namn som Killer Mike, Danny Brown, Kilo Kish och många fler. Se till att börja lyssna nu och häll gärna upp ett glas cognac för den kompletta upplevelsen de marknadsför så ohämmat i videon.

Pusha-T:s senaste — Kanye West-producerade — singel Lunch Money landade på internet förra månaden och delade rapfans i två läger. Vissa älskade den sedervanliga langarprosan från rapparen men hade svårt att acceptera den mer än vanligt urflippade produktionen från GOOD Musics chef. Sci-fi-samples är väl något av en raritet inom genren men en funkig basgång fann ändå några fans och en låt det snackas om är väl det bästa Pusha-T kan önska inför sitt kommande album King Push.

Och prata lär de fortsätta att göra för nu har — efter några komplikationer under natten — en musikvideo för redan nämnda låt lämnat Youtubes svarta hål och öppnat upp sig för hela världen. I detta stycke regisserat av Emil Nava blandas funnet filmmaterial ut med bilfärder fångade av VHS-kameror och en Pusha-T rappandes bland åskoväder. Det kan nästan liknas med en drogromantisk tolkning av Paranormal Activity när dansarna fångade av övervakningskamerorna börjar anamma en ögonvit koreografi bland viftande pistoler och moln av kokain. För en rappare vars lyrik har blivit synonymt med det vita pulvret känns den gastkramande men samtidigt lekfulla musikvideon mer än rätt för där den gamla Clipse-medlemmen just nu.

Fans av Kanye West fick sig en ordentlig kalldusch under natten till måndag när — vad som påstods vara — en läcka av nya singeln All Day dök upp på internet. Det visade sig dock snabbt var en välgjord sammansättning av diverse demoversioner som har spridits bland sociala medier de senaste månaderna och ett eko av tusentals nedslagna röster kunde höras i vinternatten. En frälsning var kommen men lämnade oss alldeles för tidigt, låter bekant eller hur?

Tur nog har en användare under namnet Jediswag från det dedikerade fanforumet Kanyetothe levererat lite plåster för stigman. Med pseudonymen i åtanke antar ni kanske att det handlar om ännu en parodi på senaste Star Wars-trailern men nej, jag tänker inte utsätt er för något sådnt. Här handlar det istället om en över två timmar lång konsertupplevelse bestående av skakigt kameraarbete från Yeezus-rapparens senaste turné. Det är kanske inte den högst efterlängtade dokumentären av Hype Williams som — likt allt annat Kanye-relaterat — ännu ska släppas inom en obestämd framtid, men det fascinerande jobbet bakom detta verk är värd en liten del av din tid.

Om inget annat är detta en chans att ta del av magnifika rants och lite skönt häng med självaste Jesus, vad mer kan någon begära från Kanye? Kanske att han beklättrar ett berg iklädd en diamantmask, vilket han faktiskt gör så vad väntar ni på?