Ja jag spårade ur i helgen. Jag installerade Sims 3 och sen så var det tyvärr kört. Jag har suttit och designat läppar hela kvällen och koordinerat olika sorters outfits och byggt en herrgård i New England-stil. Tröttnar aldrig. Har officiellt inget liv längre, men det var väl kanske inte någon nyhet. 

Älskade The Sims 2 så mycket när jag var mindre. Hade typ alla expansionspaket och så skapade jag massa gaypar som jag aldrig visade för någon annan. Det var typ mitt enda kärleksliv under hela högstadiet. Nawww. Eller vadå ”under hela högstadiet”, det är fortfarande i princip mitt enda kärleksliv. 

Men det är säkert bara en fas jag går igenom. Det här Sims-spelandet alltså. Precis som jag hade en fas när jag köpte Kelloggs Frosties, Play Station 2 och köpte Tom och Jerry-kex för någon månad sen. Gud vad min identitetskris börjar bli dyr om jag hela tiden ska komma på nya saker att återuppleva som jag gillade när jag var tolv. 

Ja nu är det helg igen, och jag googlade på ”gratisaktiviteter i Stockholm” och det roligaste jag hittade var ”Gissa psalmen som spelas!” i någon kyrka långt långt borta. Det låter ju inte direkt som någonting man garvar läppen av sig för. Kyrkbänkar är ju så hårda och jag har iallafall aldrig hört att någon har uppträtt med någon psalm i X Factor, så jag tror att jag måste avstå från det.

Apropå X Factor så skulle jag absolut kunna tänka mig att typ tälta utanför artisternas hotell i Stockholm och typ hoppa fram ur någon buske när de ska in i receptionen och bara ”BUUUU JAG ÄR ERT STÖRSTA FAN!!!!!”. Eller kanske typ rulla ihop mig själv till en fet boll och gömma mig i minibaren på något av deras hotellrum och hoppas på att bli uppäten nästa gång de blir sugna på något fett och sött (jag alltså). Jag vill också vara professionell groupie någon gång och stå där längst fram i publikhavet med något hemgjort plakat och vråla tills jag får träningsvärk i gommen. 

Ja idag blev jag klippt. Har aldrig haft sådär stylat och högt hår innan, så jag funderar på om jag kanske borde ha haft hårvax i skägget också för att ge det lite mer stadga och piffa upp det lite grann? Typ börja balsamera det när jag är i duschen och börja använda torrschampo när jag är på språng för att skämma bort det lite grann. 

Annars så vill man ju bara säga till frisören ”Duuu snälla kan du kittla mig lite på näsan, det kliar!!!”  när man sitter där i frisörstolen och allt man vill är att det ska sluta klia, men det skulle ju bli jättestelt. Men men. 

Låg som vanligt i sängen imorse och lyssnade på min kurrande mage. Det var ungefär då jag kom på att jag borde ge ut en dubbel-CD fylld med massa hits som min mages olika sorters ljud har komponerat och sedan blivit remixat så att det blir sådär Chris Brown-aktigt och passar perfekt för dansgolvet. Man kan säga att jag är kroppens alldeles egna lilla DJ som skapar musik av alla olika ljud som sipprar ut. 

Det var därför jag väste ”I’m gonna make you a star!!!” till magen för någon timme sen. Vem vet, jag borde kanske göra som Gunilla Persson och skicka in ett litet smakprov till MTV och hoppas på att de gillar den. 

Ibland så undrar jag varför min syslöjdslärare inte skrattade när jag sa ”Ursäkta vad blir mitt beTYG?” och betonade ”tyg” extra mycket så att hon skulle förstå mitt hysteriska skämt? Det kanske inte är så konstigt att jag bara fick ett svagt G nu när jag tänker efter. Jag tyckte att det var kul iallafall.

Minns att jag gjorde en skitful tröja/grytlapp (ingen visste riktigt vad det var för något som jag höll på med så jag sa att det var en hybrid man kunde använda till vad man ville, ett litet konstprojekt där betraktaren fick bestämma vad det var för något). Tyvärr så var det ingen som trodde på den förklaringen, men jag antar att mitt mästerverk var för svårt för mellanstadiet. 

Fast jag lärde mig aldrig att trä tråden på symaskinen trots att jag hade syslöjd i typ fem år……… Inte så mycket Project Runway över mig, men men. Jag klarade mig ändå.