Det är så sorgligt egentligen att alla bilder på den här bloggen består av mat, dryck och annat som är relaterat till kalorier. Aldrig några härliga kollage på typ…. kompisar och sånt. Ni ser mig aldrig fotad i motljus en lördag av en vimmelfotograf från Nattstad.se med en paraplydrink i handen, och det är jag glad för. Alla andra ba ”Åhhh bästa helgen asså, tack alla, ni vet vilka ni är;)”. och lite nattklubbsbilder Jag ska också börja skriva så! Statusuppdatera på Facebook och hela grejen. 

Typ ”Helt sjukt helg GUUUUUD, tack så sjukt mycket alla haha, ni vet vilka ni är, ni är de bästa chipspåsarna man kan ha i hela världen!”

Ni vet hur det är. Man står där i köket och ska fixa frukost och ser att det bara finns aslite kvar av yoghurten, så man tar den största kniven man ser och sprättar upp hela förpackningen för att kunna äta/slicka upp det sista med en sked. Som en pensionär. Det är smart ju? Det är typ frukostmotsvarigheten till att bli dumpad och äta Ben & Jerrys direkt ur burken och gråta. Det slutar med att man sitter där med ansiktet begravet i en ofrivillig ansiktsmask av vaniljyoghurt och ser dum ut, men det kommer ju aldrig Instagram att få veta…. 

Jag var en av dem som aldrig hade en moped att göra coola tricks med när jag var 15. Det har jag dock tagit igen nu med att stegra jättemycket med dammsugarens bakhjul när jag städar lägenheten. Ni vet sådär som man gör med motorcyklar och mopeder.

Jag tror att det är ungefär samma sorts kick, och så låter dammsugaren ashögt så att folk i omgivningen kan höra och tänka ”wow”. Och så slösar det inte lika mycket på miljön samtidigt som lägenheten blir ren. Alla vinner på det. 

Tänk dig att du gör en macka med leverpastej… En minut senare så kommer du på att du vill ha en till leverpastejmacka men inte orkar bre den…Det är exakt vid såna tillfällen man önskar att det fanns en copy pastej-knapp…

Först så tänkte jag vara lite sådär syrligt cool och twittra ”Ingen vill veta hur många kanelbullar du har ätit idag”, men sen så ertappade jag mig själv med att faktiskt vilja veta det… Att bringa klarhet i om jag är själv med att äta tio stycken, eller om vi faktiskt är flera? Det finns två sorts människor. De som älskar att berätta hur de äter sin kanelbulle, och de som hatar att lyssna på dem som berättar om hur de vill äta sin kanelbulle. Själv så tillhör jag den första gruppen, men har tyvärr inte kunnat kommunicera med någon annan idag eftersom munnen varit fylld med jäst och florsocker.  

Annars då? Jo jag har ju namnsdag idag. Har suttit fastkedjad hela dagen vid telefonen och väntat på uppskattande samtal. 21.27 så ringde äntligen mormor.