Alabamas TC Gambino släppte ju två mycket behagliga låtar för ett tag sen. Ni minns kanske att jag bloggade om Wanna i april och kring jul kom nån jävligt go remix till Mexicano. Nu är han tillbaka med en nästan lika behaglig sång! När jag fick den på mailen igår hade den 15 views men pga inte orkade blogga då får ni kolla på den strax efter att den passerat 200-views-gränsen.

Detta är alltså riktigt behaglig bruksrap att ha i bakgrunden imdo. Producerat av Bossman från Slow Motion Soundz. Bonus nedan är Mexicano, pga så jävla behaglig.

/hugo

Young L är som exakt alla vet den kreativt ansvarige bakom de senaste årens största och mest framgångsrika sound inom rap. Tyvärr övergav han ju soundet nåt/några år innan gemene man fick nys om det och gav det namnet DJ Mustard-soundet. En del av er känner kanske till honom ändå pga mini-framgångarna med Loud Pockets för nåt år sen. Och alla de där konstiga skivorna som är de enda skivorna från genren annan musik (aka ej rap eller sång på beats) som jag lyssnat påde senaste åren, de var ändå rätt populära. 

När Young L skapade detta sound kanske han gjorde det för att dölja att ingen av medlemmarna i The Pack just då var så där enormt vassa röster, för med facit i hand känns det tydligt efter upprepad påpekan av The Martorialist: detta sound är en enda stor utjämnare av sångkvalitet. Det Martorialist menar är att typ alla låter bra på detta sound, det spelar ingen som helst roll om du som rappare faktiskt ÄR jättebra eller om du är bara typ en videokonstnär med lite hippa kläder, du kommer kunna göra en hit med ett ratchet-beat. Om det inte är en hit är det ändå en helt klart duglig sång. Jag hade ju aldrig lyssnat gång på gång på sånger av Lil Debbie om hon försökte låta som typ Gucci Mane.

För Young L är ju inte en enorm vokalist, men han kan fanimig ändå göra enorma låtar. Lyssna på helgens 100z:

/Hugo

Det finns inget som egentligen sticker ut med denna sång, inget är enormt bra men allt är tillräckligt bra. Kanske lite bättre än tillräckligt bra. Det känns helt klart bra att lyssna på den här, den är inte revolutionerande bara. Bra röst, bra energi i beatet, bra enkel refräng.

Inget sticker ut förutom att Jonz rappar på norska kanske. Men det är ju VBDFR-lyssnare vana vid vid det här laget. Kolla på videon till Svarte pengar in, Hvite Penger Ut.

Kan inget om Jonz men hoppas genast på att få höra mer ändå. En dejlig rappare på ett norskt beat brukar ju trots allt vara succé!

/Hugo

På tisdag hör ni hela Ivorys album RGJA i choppad och saktad version premiäras här på VBDFR-bloggen. Jag har fått smyglyssna på den här skivan under veckan. Alltså så mycket bra saker som händer i svensk rap nu. Kolla videointervjun av Hasan på PSL där denna premiärades nyss. Såväl Ivory som hjärnan bakom projektet Trappadon och de andra chopparna Onda och Soul Division intervjuas.

Precis som inför släppet av RGJA är det Ger Oss Av som är det första smakprovet denna gång. Choppat av Onda. Lyssna här:

/Hugo

När jag först hörde Snootie Wild och K Camps Made Me så var det som slog mig mest att den var sämre än Snooties mindre populära sång Stackin It Flippin It som kom typ samtidigt. Sen dess har Made Me vuxit på mig allt mer och mitt gillande kulminerade nog alldeles nyss.

Videon har alltså kommit så jag tog en titt. Jag hörde sången igen första gången på nån vecka. Asså Snooties första vers är ju så jävla jävla fet. Han får sin röst att låta som en röst + 2-3 instrument kanske pga hans melodinkänsla. Och han har sin Memphis-dialekt. Han gör den grejen att han rappar så att vissa ord inte hörs mot slutet av meningarna, typ allt som ska rimma på me (som från made me). Asså det är inte samma sak som att inte säga sista ordet för att lyssnaren ska tänka det ändå, detta är inget rim-knep på det sättet utan nog mer så han pratar liksom. Jag har för mig att jag hört Jaqe göra den grejen lite på svenska, vissa ord får lite mindre plats ljudmässigt liksom utan att det låter annat än extremt fett.

Även att denna video är mkt snygg visuellt och Snootie Wild kör cool stil:

/hugo