På min födelsedag av alla dagar laddades denna extremt sjuka video upp på youtube. Det är den 18-åriga Dade County-rapparen Stitches med sin debutsång Brick In Yo Face. När jag först såg den på Southern Hopsitality häromdagen hade jag fan ingen aning om vad jag skulle tänka. Så känner jag idag också. Så känner även NG-bloggaren Svante enligt sin egen twitter igår. 

Det är alltså en blandning mellan Gunplay, Riff Raff och Mystikal typ. Stilmässigt är det inte jättelikt de kändare Dade County-rapparna Trick Daddy, Trina eller Rick Ross. Jag tänker mer på Alabamas C-Nile, dvs nån som vrålar som Mystikal men satsar lite mer på chock-aspekten än det musikaliska. Det finns nåt jag gillar pga jag gillar energi i musik, men mest känner jag WTF va e detta???? Hur ska jag hantera detta?

Jag är helt säker på att jag inte vet hur jag skulle hantera att umgås med Stitches.

Här är några rader:

”i got an ak47 on my face hoe,
so you know i dont shoot no pistols”
(rimmar alltså hoe med pistols)

”i make drug money fool i don’t need a rap check” 
Följt av adlben: ”NEVER”

I sången hotar Stitches mig som lyssnare typ. Han säger att han ska slänga en brick på mig och jag better pay up. En brick är altså ett tegelstensformat paket fyllt med knark, det är värt miljontals. Sången går ut på att Stitches slänger sådana på folk och sedan förväntar sig kontanter tillbaka.

Denna sång är alltså en snackis inom rapvärlden så VBDFR delger den så att ni inte ska förbli utanför loopen. Det här är en av de gånger jag pratar om en sång för att den är intressant snarare än chockbra (men vem vet den kanske fastnar).

UPPDATERING! Enligt denna intervjun ska han släppa massa material på Scott Storch-beats. Det hade jag inte väntat mig. Nu är jag chockad.

VARNING! Du måste vara minst 28 år för att se denna. VARNING:

Av: Hugo

Vad har hänt med den mannnen? Sist jag hörde nåt om honom skulle han få en reality-serie som såldes in med typ 1 man 10 baby mommas 11 children, och nu när jag googlade visar det sig att den ställdes in av tevebolaget. Detta är nåt Sanna kanske kanske inte vet mer om. Jag kom hursomhelst att tänka på hur mycket jag tyckte om en Shawty Lo-vers när jag var liten. Ok jag var inte liten men det känns typ som att jag fortfarande levde som tonåringen eller i villfarelsen att jag var en tonåring (gick över när jag fyllde 23 typ) när Shawty Lo var på tapeten senast.

Han hade alltid ett rykte om sig att inte vara en så bra rappare men en go producent. Detta var ju när det som skrevs om rap fortfarande var väldigt NYC-centrerat och Diplomats kanske fortfarande fanns så det breda narrativet inom hiphop-media var ännu att det finns max en bra rappare från södern som inte är Scarface (och de kunde variera). Shawty Lo var aktiv under åren detta höll på att ändras, viss media började skriva saker som att Rich Boy ju är bra som rappare ändå och i samband med att Pimp C kom ut ur finkan började UGK nämnas jämte typ Geto Boyz och 8Ball & MJG snarare än några randoms som va med på big pimpin. Men nästan alla som skrev saker skrev fortfarande attt Bun B var den intressanta rösten i UGK och Shawty Lo var ingen en kunde lyssna på utanför klubben.

Jag hade börjat lyssna på UGK nån gång medan Pimp C fortfarande var inlåst, och chockats över hur mycket Pimp C dominerade ljudbilden och hur ofta jag tänkte att denna <<Bun B-vers behöver jag aldrig höra igen ändå>>.  Jag mnns också tydligt exakt när jag insåg att jag gillade Shawty Lo som rappare. Här:
 

Jag kom för Sean P från Youngbloodz och Juney Boomdata som jag av nån anledning hajpade då. KE On The track dödade denna och det kändes som att den var gjord för Shawty Lo. Jag fattar nånstans om ni inte känner samma sak om ni lyssnar nu, men då ska ni tänka på att ni hör den här sången första gången 2014 (några av er) och det är helt helt annorlunda än att höra en sån här sång och en sån här vers 2009. Södern-soundet har normaliserat in sig i era hjärnor vare sig ni var med på det eller inte. Denna sången låter ju normal idag och Juney Boomdatas vers sticker ju inte ut så mycket, men 2009 var detta fortfarande inte ljud som normaliserat in sig i hjärnorna hos de som skrev om rap. 

Som jag minns det.

Dagens throwback-rappare är SHAWTY LO och här är en till sång:

Av: Hugo

Inför inspelning av avsnitt 62 ikväll med sitter jag och funderar på viken min favoritsång från Paaps mixape Riksgatan är. Är det Väst som vi spelade i podden? Är det den hoppfulla Det bra att? Jag får fundera vidare. 

Anledningen till att jag funderar på detta är ju alltså att Paap kommer vara med oss i studion ikväll. Lyssna live på radioskanstull.fm klockan 22 (senare idag pga Petters jobb) eller så får ni vänta till podden dyker upp i vår vanliga feed. Det ska bli ganska så spännande att få snacka med en av Sveriges mest spännande rappare om en säger. Jag kommer få bita mig i tungan för att inte bara ställa frågor som bara är intressanta för folk uppväxta längst ut på gröna linjen, typ vilken skola/vilka lärare/maltesholm, strandbadet eller lövsta osv. Hoppas vi snackar lite Hässelby-rap iaf. 

Nu när jag tänkt lite tror ändå att min favorit är den extremt tunga Salam, som vi också spelade i podden. Lyssna på hela tapet här och på Salam nedan.

Av: Hugo

Först och främst, det som uttrycks i titeln är verkligen INTE en kontroversiell åsikt om en lyssnar på musiken. P-Lo från The Invasion har släppt genibeat efter genibeat i ungefär lika många år som DJ Mustard har släppt genibeat efter genibeat. Skillnaden är att väl att DJ Mustard har lite fler radiohits och P-Lo är ca 1000 gånger mer omtyckbar/gullig. Skillanden ligger också i att P-Lo kommer från den miljö som uppfann det sound som dominerat kalifornisk musik de senaste åren och DJ Mustard är en helt vanlig person som på ett lite längre geografiskt avstånd formats och influerats av bay areas kreativitet.

Diskrepansen mellan hemorten för de kaliforniska artister som slår igenom stort, och hemorten för de artister som är kreativt ansvariga för den musikaliska innovation som lett till Kalifornien nuvarande framfart inom musiken är traditionsenlig. Det kanske är ett helt normalt storebror/lillebror-förhållande mellan LA och Bay Area, vem vet.

Jag har ofta tänkt att just innovationskraften och kreativiteten både ligger till grund för den fantastiska musik och det drivande engagemang som verkar finnas i Bay Area, och även är anledningen till att det nästan utan undantag alltid är artister från andra ställens om kapitaliserar på Bay Areas uppfinningar. Väldigt icke-fakta-grundade tankar här OBS, men de kommer från t ex:

När bay area hade en hype på gång med hyphy gjorde tonåringarna redan post-hyphy, eller fruity pebble punk rock/based som de kallade det. The Pack hade en hit med soundet i Vans, och resten av kidsen levde ut i hur nyskapande de var snarare än att försöka hänga på de äldre gardets framgångar med hyphyn. Mistah FAB som var en hyphy-yngling var alltså ca 25 när hyphy var som störst. Den blivande HBK-medlemmen Jay Ant var nog inte mer än 15 när han blev känd lokalt som rappande och producerande medlem The Packs systergrupp Diligentz.

När det sound som i stort sätt låter likadant som den musik DJ Mustard nu turnerar världen med väl spreds utanför Bay Area i form av jerkin hade den huvudansvarige innovatören Young L redan börjat göra nån flummusik om matematiker och sånt, och Jay Ant håller på med nåt liknande kreativt. Innovatörerna hade redan gått vidare.

Några bay area tweens (tweens vid fruity pebble punk rockens guldår ca 2007) som numera kallar sig bl a Iamsu och Sage The Gemini fortsatte dock följa post-hyphy-rälsspåren Jay Ant och Young Ls lagt ut. Så småningom bildade tweensen den allsvenska fotbollsklubben HBK och produktionsgänget The Invasion. De lyckades knyta till sig gamlingen Jay Ant och med P-Lo i spetsen producerar The Invasion numera beats som rent musikaliskt utan tvekan är minst lika intressanta som LA-killarna DJ Mustard och Leauge of Starz. Men det är i LA skivbolagen har hittat de största hitsen hittills.

I avsnitt 59 diskuterar vi det lilla missnöje bay area-artisterna traditionsenligt känner för att LA-producenten DJ Mustard utan att direkt bidra till utvecklingen kapitaliserar på buktens sound. De är med grund i denna diskussion jag nu känner att nån måste lyfta frågan och göra jämförelsen:

P-Lo > DJ Mustard

Om inte annat så för att jag hejar på P-Lo pga hejar på lillebror Bay Area, det är deras tur nu!! Och det där med att P-Lo är extremt omtyckbar.

Längre upp hör ni den P-Lo producerade What You Bout med gästerna Wiz, P-Lo och Berner (ska berätta om vitingen Berner en annan dag) från Iamsus kommande skiva. Jag kommer inte sätta ihop några jämförande mixar eller whatever pga ni som lyssnar på ny musik har ju hört minst 20 sånger producerade av båda lägrerna och om icke så räcker det att veta att båda gör genibeats.

Av: Hugo

Jag har haft ett öga på Josh Gates sen han släppte Talk A Lil Shit (som vi spelade i podden en gång) med Kevin Gates under slutet av 2011. Det var en av de första Kevin Gates-sångerna från efter att han kommit ut ur finkan några månader tidigare som var en faktisk ny sång, och inte bara en nyinspelning av hits från 2008-2009. Så jag var peppad på den, försöker jag säga. Tyvärr tycker jag inte att Josh Gates nånsin blev bättre än på det beatet och min efterfrågan på nya Louisiana-rappare på Baton Rouge-låtande beats har täcks rätt väl sedan dess.

Trots att jag inte förväntar mig guld av Josh Gates har jag haft denna sång Trap Bounce under uppsyns sen den kom för några veckor sedan. Med under uppsyn menar jag att jag favoritade DJ Ya Boy Earls tweet till OTG (Open The Gates) nya tape (presenterat av Earl) men ej lyssnat ännu. Nu lyssnade jag och det är jag glad för.

Sånt mysigt vanlit Baton Rouge-beat med starka influenser av Atlanta. Lil Lody hade kunnat gjort denna typ. Helt rimlig bruksrap och jag börjar långsamt röra mig med musiken, och lagom till att Josh Gates börjar rappar typ halvvägs är jag helt med på detta. När de börjar frusta över beatet frustar jag med. Är detta sån bruksrap du snackade om att du gillar just nu Sanna (i avsnitt 61 av vår pod som kom idag). 

Detta är på inget sätt fantastiskt, men asså jag älskar det just nu denna minut och i eftermiddag kommer jag leta upp tapet i livemixtpaes-appen pga detta. Även att Kevin Gates är med på några sånger. Ni kan ju streama det direkt är istället om ni så vill:
 

Av: Hugo