Okej, här kommer ytterligare ett modevecks-relaterat inlägg, men jag har ju missat så mycket från Casa Feber. Louis Vuittons föredetta chefsdesigner Marc Jacobs gjorde sin absolut sista kollektion för modehuset förra säsongen (SS14) och avgick sedan efter 14 år vid LV-tronen. I onsdags fick vi se arvtagaren Nicolas Ghesquières första kollektion för Louis Vuitton, och den såg ut såhär:

Louis Vuitton A/W14

Nicolas Ghesquière satt tidigare och kingade ut den på Balenciaga-tronen, vilket han hemskt gärna hade fått fortsätta att göra, för det här var definitivt inte tronen-beteende. Ghesquière är känd för sitt originella designspråk och sin fingertoppskänsla samt passion för att experimentera med form och volym. Det här var inte en bra kollektion och ABSOLUT inte innovativt. Det här ser lite ut som att modellerna har stampat in i närmsta Second Hand affär och plockat ut lite tuffa vintageplagg. Visst, det är fint- men jag hade hoppats på så mycket mer. Jag hoppas att det var så att han bara inte vågade ta ut svängarna såhär vid oskuldskollektionen (att han var helt nervös och rådjursartad) och att det nästa kollektion blir en riktigt rutinerad LV-king-kollektion vi får se.

Sidenote:

Inga kommentarer.

En annan visning från Paris modevecka som fick mig att sitta och gapa och se dum ut med lite dregel i mungipan- Chanels A/W14 visning, titta bara titta:

Jag vet att jag är sjukt nördig men jag blev så exalterad när jag såg visningen att jag inte riktigt visste vart jag skulle ta vägen (jag råkade klicka ner fönstret och var tvungen att börja om med blogginlägget- två gånger). Karl Lagerfeld har alltså gjort en visning där han tänk och illustrerat hela världen som en enda megastore, och jag är såld. Jag älskar allt, verkligen älskar allt. Det är så genialiskt och fantastiskt tilltalande, köpte allt (mentalt). Jag har sjukt svårt för Karl Lagerfeld, tycker att han är modebranschens ärketönt, men alltså- denna visning gör till och med en ärketönt ascool i min värld. Själva kollektionen är excentrisk, dregel-snygg och intelligent. Utöver alla grymma plagg, dör jag lite av accessoarerna och alla detaljer runt omkring. Visningen erbjöd Chanelhörlurar, shoppingkorgar av Chanelkedjor, á la Chanel-tweed-solglasögon, tweedsneakers och tweedhår. Det var en visning fylld med alla de klassiska attribut som en associerar med Chanel, men gjort på ett helt nytt sätt, jag vill inte säga modernare- bara roligare och intelligentare än någonsin tidigare. Att sätta på modellerna endast sneakers och designa hörlurar som de lite casual hade runt halsen gjorde verkligen den där illustrerade shoppingrundan till verklighet, fast en så mycket roligare verklighet.

Vaknade till liv idag efter en oändlig feberpsykos. Har desperat försökt att bli en fungerande människa igen- vilket en enklast blir genom att äta sjukt mycket glass, och sedan dregla lite ner i glasspaketet över visningar från Paris modevecka som avslutades igår. Här kommer några visningar som verkligen satte fart på salivet.

Kenzo A/W14

Dries Van Noten A/W14

Balmain A/W14

I veckan lanserades Crockers omtalade vårkampanj. Filmen ”Whatever” som visar upp hur förvandlingen av Erika Linder sker (bakom kulisserna) har nu släppts på Youtube. I filmen får vi tydligt se hur hon går in i de olika rollerna som tjej och som kille.

Jag tycker att filmen rent estetiskt är rätt töntig (vilket egentligen är helt oviktigt) för den är viktig, väldigt viktig. För att trycka ytterligare på vad det är kampanjen gör som är SÅ viktigt, är att den visar upp hur själva konstruktionen av kön sker. Vi får i filmen se hur Erika (av det kvinnliga könet) kan ikläda sig det manliga könet och passera som man lika naturligt som kvinna. Filmen visar pedagogiskt upp hur hon går in i de olika rollerna, hur hon tydligt ändrar kroppsspråk när hon byter emellan könen. I filmen blir det uppenbart hur hon verkligen skådespelar och går in i två olika roller. Sen visst- kan en tycka att det är tråkigt att det fortfarande är stereotypa könsroller som visas upp. Men det känns rätt onödigt att uppröra sig över i detta fall- för kampanjen och filmen trycker på hur vi med yttre medel konstruerar kön, och då kanske till och med en stereotyp uppvisning av kön krävs?

Jag klickade omkring på min favvosajt Style.com idag och hittade någonting hemskt hemskt HEMSKT viktigt, nämligen The In Cloud- The Fashion Universe Ranked in Real Time. Hör och häpna: en kan med endast ett litet klick hålla koll på vem som är creddigast i branschen. Jag klickade självklart vidare in på ”the fanatics who take it all in from the front row”. Tänk att vi kan få hålla koll på hur het Jessica Alba är just nu och hur stackars Pharrell Williams kanske (äntligen) har börjat åldras? Style.com har ju VERKLIGEN allt nu, sidan har ingen hejd.