Lördag kväll. Efterfest.
Target: Stefan Koro.
Orsak: Vill ta en bild och kramas lite och visa att jag kanske skämtar om hans fluffiga frisyr i nationell TV men verkligen no hard feelings.
Kl. 00:46. Producent-Elin och jag står i lokalen efterfesten äger rum i. Har precis skakat hand på att inleda jakten på Koro. Oscar Zia dyker upp. Oscar, har du sett Stefan Koro?
Nähä, jag tolkar det som ett nej. Jakten fortsätter. Jag spanar ut över folkhavet. Var är Koro?
Kl. 01:12. Möter Outtriggers sångare Simon Peyron i baren. Simon, har du sett Stefan Koro?
Ett nej där också. Nedrans. Med påfyllda glas tränger vi oss genom folkhopen. Ingen Koro någonstans.
Kl. 02:34. Springer in i min favorit-efterfest-kompis Thobias Thorwid. Thobias! Var är Stefan Koro?
Thobias vet inte. Jag och Elin börjar tappa hopp. Modet sviker. Vi bestämmer oss för att söka igenom lokalen ännu noggrannare. Jakten på Koro kan inte sluta så här.
Kl. 02:46. Jag stelnar till. Vem står framför mig, om inte Koros bandkollega, State of Drama-Sebastian Halifax?! Jag rusar fram. Nu är vi nära. Sebastian! Var är Stefan Koro?!
Sebastian vet inte. Men även han verkar hitta något jättespännande på min kind.
Besvikelsen är maximal. Festen slutar om lite drygt en timma och vår target är ännu inte lokaliserad. Jag går och sörjer med webbredaktionen och Thobias Thorwids solfjäder.
Nu är det sent. Jag och Elin hänger med våra huvuden. Vi har gått en hel kväll och inte sett skymten av Stefan Koros väna lockar.
Eller? Plötsligt ser jag något i andra änden av lokalen. Jag ser ett hårsvall som når lite högre än alla andras. Ett hårsvall lite krulligare än alla andras. Lite bättre än alla andras.
Med kameran som ett spädbarn i famnen rusar jag fram innan håret hinner försvinna. Jag armbågar mig igenom folkhopen och utstöter ett litet skrik av glädje när jag ser vem som uppenbarar sig framför mig. Stefan Koro.
STEFAN KORO ÄR FUNNEN!
Mission accomplished. Sedan sov jag skitgott.
Skrattade mig igenom hela inlägget! Clara, du min vän är speciell. Tack för att du fick mig skratta!
så dödsavis <33333333
Kyssen av Oscar, hahah!
Haha jag är släkt med Stefan!
Hahaha då fina bilder och allt! Ser sjukt kul ut!
Vem skulle INTE ha gett clara en kyss på kinden om en fick chansen??! :D
Nej nu är jag avis för att Oscar Zia kysste dig på kinden haha! >:D
Jaha men det var ju skönt att läsa att du kunde sova gott i alla fall Clara. För det var ju verkligen du som var offret i detta drama. Hur tror du jag sov? Efter att ha fått min frisyr utskrattat av hela svenska folket? Det enda i mitt liv (förutom mina biceps) som jag dittills var lite stålt över? Jag kan meddela att jag grät mej själv till sömns den natten. Det sitter faktiskt ett hjärta innanför krullet.
Synd att sanningen är den att du nöjde dej med att bara ta en bild på efterfesten och faktiskt aldrig berättade att du skojade och att du egentligen diggade mitt hår. Detta fick jag nu istället läsa här på din blogg nästan en vecka senare. Eller ska jag kanske skriva nästan en vecka försent. Hade jag fått reda på att allt bara var ett skämt redan på efterfesten hade jag kanske nämligen behållt frisyren. Nu gick jag och klippte av mej allt hår dagen efter, eftersom jag inte ville riskera att bli ännu mer utskrattad när jag och frisyren visade oss ute på gatorna i Borås efter deltävlingen. Och ingen kram fick jag av dej heller.
Herreguuuuuuuuuuuuud!!!!! Jag vill också få en liten puss av Oskar!!!!