The sjukling of Oden Street says hello

Jag tog en promenad tidigare idag. Bara jättekort runt kvarteret, för att få lite luft och påbörja min årliga avel av fräknar, men passade på att smita in om ica och köpa godis.

Bara det att jag inte är en godismänniska. Jag tror att jag är det, för jag får det där sötsuget och känner MMMH en liten godispåse nu yes pliz, men jag är ändå ingen godismänniska. Kan äta tre-fyra godisbitar och sen blir det äckligt. Jag är en chipsmänniska. Och för fem minuter sedan hade jag närmast chips-abstinens.

Det var fruktansvärt. Tungan krullade sig och magen knorrade efter chips. Pringles, lättsaltade, ugnsbakade, salt and vinegar – vad som helst. Varför är ingen hemma och kan köpa chips till denna sjukling?!?!

Men då, under the most crucial moment, slog det mig: vi fick chips i våra gamla goodiebags från Finest Awards. SPRANG TILL SKAFFERIET.

Nu ska jag äta chips och se film. Hejdå.