Fredag igår och dagen-före-dagen. Som sig bör drog vi ner mot stan för att ”ta tempen” (vidrigt uttryck).

Planen var ursprungligen att bege oss till Hong Kongs enda (?) alternativa livescen, Hidden Agenda. Där skulle vi se det Pekingbaserade bandet DaBang. Dessvärre visade det sig att punk och diktatur inte alltid passar som handen i handsken. Vid 23-tiden tyckte myndigheterna helt sonika att det var dags att stänga ner och klippte strömmen. Och då hade vi inte ens hunnit dit.

Här har vi honom, James Dean i Hong Kongs utkanter. Besviken och arg.

Efter denna ytterst tråkiga fadäs tvingades vi onekligen byta plan. Från genuin, alternativ, Hong Kong-kultur till hotellterrasser i finansdistriktets innersta kärna. Kvoten europeiska, vita, medelålders män gick från ungefär 0 till 95 %. 

Antal personer i området som skulle till Clockenflap: 0.

Utsikt: Magisk.

Här yttrar han av oklar anledning de nu bevingade orden ”Hong Kong är stort, men inte för oss” i ett ögonblick av total avsaknad av verklighetsuppfattning.

Efter ett tag kände vi dock av en aningen obekväm känsla i luften. Både personal och övriga besökare tyckte det var olämpligt att dela utsikt med två svenska killar i jeansjacka och stuprörsjeans. I sanningens namn ganska ömsesidigt. Vi fattade varje fall vinken och lämnade kostymer, cocktailklänningar och champagne bakom oss. 

Ute på gatan stötte vi på detta yrväder. Hon skulle inte bara på Clockenflap utan visste också precis allt om Hong Kong och dess nattliga äventyr.  

I brist på övriga alternativ lätt vi henne bestämma resten av kvällen. Hon tog oss på en längre promenad genom Hong Kongs mörka bakgator. Efter djungelliknande och pissdoftande gränder visade hon oss till en till en källardörr med tre vita X. Det var inte en bordell utan världens bästa hiphopklubb.

Antal personer i området som skulle till Clockenflap: Alla vi pratade med.

Utsikt: Obefintlig.

Nattlig vandring genom Hong Kong. Betongdjungeln möter djungel.

På XXX hittade vi en Air France-inspirerad vägg.

Alltså en kväll där vi vandrade genom hela spektrat av vad som är Hong Kong. Censur, pengar och gråa gränder.

Dagens lärdom: Hong Kong upplevs bäst efter solnedgång. Då ser man inte det gråa, bara det neona.

/ Karl Eklund och James Dean