Festivalen föddes runt millenniumskiftet som en slags manifestation mot den dåvarande regimen i Serbien och skapade en plattform som möjliggjorde spridning av ocensurerad kritik. Elva år senare har många av de allra största hunnit uppträda på Petrovaradins fästning i Novi Sad inför totalt flera hundratusentals besökare (tror att man hade ca 250 000 festivalbesökare rekordåret). Att Exit Festival därför av många betraktas som Östeuropas bästa festival är inget som förvånar, än mindre att man åren 2007 och 2008 kunde titulera sig som hela Europas bästa festival. Vad som däremot är förvånansvärt är att jag ska dit. Och nu ska jag förklara varför.
Ser ni den här killen:
Han heter Marko. Han är serb. Han bor i Uppsala. Han är utbildad läkare.
Ser ni den här killen:
Det är jag. Jag heter Maksim. Jag är serb. Jag bor i Uppsala. Jag är inte utbildad jurist.
Någon gång i vintras blev jag full i Uppsala och – som vanligt – oskyldigt anklagad för att ha stulit någons jacka i samband med en utgång. Sedan fick jag veta att den här personen vars påstådda jacka hade blivit stulen, Marko, hade föreläst för mina vänner om hur patetisk och ouppfostrad jag var och att de skulle undvika att umgås med mig. Sen blev mina vänner vän med honom. Andra gången jag såg lögnaren var på en korridorsfest och han var inte sen med att poängtera för mig att jag var en tjuv. Tredje gången var inledningsvis en déjà vu av vårt andra möte, tills han fick i sig en minttu-shot för mycket och erkände att han hade fått allting om bakfoten. För att kompensera för sitt beteende bjöd han in mig till sin vingård i Novi Sad. Han skulle på Exit-festivalen och nu hade jag plötsligt blivit hans bästa vän och var minsann välkommen att slå följe. Eftersom jag inte är den som är den så befinner jag mig just nu i Serbien och ska om några timmar alltså möta upp ett entourage jag inte känner, för att bege mig mot en festival jag knappt vet någonting om, i ett land jag inte längre begriper mig på. Livet.
Att döma av hemsidan är det en salig blandning med allt från hårdrock, pop och hip hop till och minimalistisk techno, dubstep och electro. Som ett halvlångt och spretigt axplock kan nämnas bland annat: Arcade Fire, Beirut, Pulp, Bad Religion, Portishead, Nick Cave & Grinderman, House of Pain, Jamiroquai, M.I.A, Editors, Groove Armada, Fedde Le Grand, Joris Voorn, Tiga, Joachim Garraud, Den Haan, The Good Guys, Carl Craig, Anoraak, Underworld, Dj Sneak, Deadmau5, Steve Aoki, Caspa, The Hacker, Santigold, Paul Kalkbrenner, Digitalism, Marsheaux och Magnetic Man.
Jag har inte varit i Serbien sedan de efterlyste mig för landsförräderi på grund av vägran att infinna mig till militärtjänstgöringen. Nu är jag tillbaka efter att på ett hjärtbultande och osannolikt sätt kommit förbi passkontrollen på flygplatsen. Syns i Novi Sad!
För mer info om festivalen och ett fullständigt spelschema hänvisar jag till den officiella hemsidan.
//Maksim Milenkovic
Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.
Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.