M: Hur fick du upp ögonen för träning/igång träningsglädjen? Har du något tips på hur en kan lära sig börja gilla/bibehålla det kravlöst/oproblematiskt? Själv vill jag gärna komma igång (dels pga utseendeskäl, svårt att komma ifrån, men också för att en ju faktiskt mår bra av att röra sig!). Vilka träningsformer gillar du bäst?
HEJ M!
Tack för frågan, ska nu försöka svara på den utan att låta som en sån där jobbig träningsfrälst. Däremot så har jag ju insett hur mycket träningen berikar mitt liv. För mig handlar det just nu om enkelhet och närhet till träningen. Från att ha jobbat med inspelningar och konstiga långa arbetstider många dagar i veckan så hamnade jag i en längre period som efterbearbetningsredaktör = kontorstider i tv-huset.
Och där finns ett gym. Det var så min numera längsta träningsperiod började hända.
Det gör att jag kan få rutin i det jag gör och att träningen bara går per automatik. Det är helt sjukt faktiskt, att jag nu efter en månad av att ha tränat flera gånger i veckan knappt tänker ”oj va jobbigt” utan det bara …sker.
För det måste ske. Och jag vill att det ska ske.
För mig handlar det mycket om motivationen att göra något för bara mig själv. För att mitt psyke och kropp ska må bra. Och att visa för både psyke och kropp att jag klarar det. Att jag inte behöver vara i ett fack som ”otränad” person. Utan att jag behöver träningen.
Den senaste veckan när jag haft världens pms och mycket ångest så har jag kommit på mig att längta till gymmet.
Så vad gör jag där då?
Jo, jag springer först 30 minuter, men nu när mitt knä krånglat så kör jag crosstrainern 20 min. Sen kör jag en runda där jag kör igenom hela underkroppen och magen typ (kanske räknas till underkroppen) med plankan, situps, benböj och kissande hunden. Alltid x 3. Ibland armar. Ibland lite maskiner. Brukar skriva i mina anteckningar på mobilen innan vad jag ska göra så att jag håller det och har nån slags planering.
Jag gillar verkligen att träna med min kropp, kanske inte ger lika mycket som att träna med vikter – men det får mig att liksom vara nära mig själv på något märkligt sätt.
Sen har jag kört lite pass i form av yoga och spinning. Det känns prestigelöst och skönt, men älskar att träna själv.
Och så tabata förstås. Har kört två olika pass från Youtube flera gånger. Kan göra det en kväll hemma. En helgmorgon eller ja, när som helst. Allt du behöver är en yta 1×2 m och en yogamatta (finns billiga på typ stadium). Sök på ”tabata” på youtube. Det på 28 min tycker jag är asbra.
Och så mitt bästa motivationstips:
Jag försöker hela tiden att inte se min träning som något avancerat eller kravfyllt, allt jag behöver är att få MIN kropp att svettas och kämpa lite. Det räcker. Det gör den gott och jag behöver det. Om jag bara orkar göra den liiiite svettig en dag så är det alltid bättre än ingenting. Resultaten är just nu oviktiga, men visst jag ska inte ljuga att jag lyckogrät när jag märkte att jag nästan kan göra en armhävning nu.
Nästan.
Puss och kram och lycka till