1:11 8 Jan 2016

Hallå, som man säger i Tyskland! Ja, jag har nämligen varit i Tyskland. *snygg övergång*

Jag har gjort massa saker, tänker att jag ska bli restaurangguide? Blir så inspirerad när jag läser andras bloggar här på Nöjesguiden och de tipsar om massa grejer och ställen, så jag vill också göra det för jag har faktiskt riktigt bra smak.

Men idag tänkte jag bara skriva om Tropical Islands som jag tillbringade ungefär ett dygn på. Jag lägger in lite Instagramprints också då det blir en mer direkt upplevelse!

Nojesguiden_betyg

Kort info: Tropical Islands är Europas största äventyrsbad, det ligger utanför Berlin och idén är att skapa illusionen av att man är på en turistort i ett tropiskt land. Allt är inuti en stor hangar som man förr byggde zeppelinare i.

Jag har aldrig haft råd att resa till nåt varmt land för att sola och bada och jag har alltid haft en väldigt stark längtan efter att göra det. Kanske kommer det ske nån gång men så länge tänkte jag att jag kunde åka till denna “fejkturistort”, känns som ett bra och miljövänligt substitut. Kan nu i efterhand inte fatta att jag trodde det skulle bli som på en riktig tropisk ö? Jag är så naiv ibland. Trodde att det skulle se ut som på bilderna:

csm_IMG_7576___2560x1600_8f550f09dd

Och det gjorde det väl, men det fanns INGEN SOL!!! Så det såg snarare ut såhär:

145221940730838

Jag skojar inte!!! Det såg ut som ett vanligt badhus i typ Linköping!!! Ni vet när man träffar nån IRL som man bara sett på bild på internet och man tänker herregud, ljussättningen är verkligen allt… Så var det. Det var också lika kallt som i ett vanligt badhus, ni vet så man inte orkar bada för man förfryser fingrarna. Eller, det kanske var lite varmare men långt ifrån HETTA! Jag hade förväntat mig HETTA!!! Jag fryser 24 timmar om dygnet och känner att det är väldigt svårt att tolorera att man ska frysa även i “paradiset”! Vad är då livet värt!

Just kylan hade poeten Malte Persson varnat mig för. Andra kändisar som varit här: killen i The Knife, Liv Strömqvist. Det var väldigt svårt att tänka sig dem där, det gick åt mycket tid åt att försöka göra det.

Screenshot_2016-01-07-22-23-55

Det var sjukt för vi kom dit ungefär kl 16 och kl 17 blev det natt i ”världen”?

Screenshot_2016-01-07-22-24-09

Jag var så besviken på allt, ville typ gråta… När jag berättade detta för min kompis sen sa hon: ”Jag vet ingen som kan bli så besviken som du”. Vi gick i alla fall och la oss i vårt tält som dock var en glad överraskning, det låg i djungeln.

Screenshot_2016-01-07-22-24-24

IMG_5805 (1)

Lakanen var helt vita och madrasserna var härliga så man slapp allt som är dåligt med tält och fick bara det bra :) Utanför hörde man havets brus och fågelkvitter. Det bästa var att när vi vaknade så hade Jakob i sömnen fått en uppenbarelse, en tropisk gud som kom med sändebud. Trevligt!! Han var som en ny människa eller som att han hade tagit droger. Vi firade med att gå och äta asvidrig mat på restaruangen Palm Bar.

Screenshot_2016-01-07-22-24-32

Klientelet var typ tjocka, vita tyskar och jättekrävande barn och alla beter sig som att dom är på en varm plats på riktigt, typ blundar upp mot “solen” (taket) och äter på svinäckliga restauranger med den här auran: nu är det lyx :) Inte för att va klassföraktande men…

Jag minns när jag själv var ett sånt litet barn som sprang omkring på Skara Sommarland och jag äcklas.

Kan inte förklara hur äcklig maten och drinkarna var, det var ett lidande att intaga det (eller är det nu man ska använda ordet inmundiga?).

Ingen har respekt för någon annan, ingen “ser” någon annan utan alla går på som djur i en hage.

Screenshot_2016-01-07-22-23-41

Det är meningen att man ska tro att en Buddhastaty och typ sambamusik har nåt gemensamt, allt som är ett kitschigt koncentrat av “andra kulturer” ska liksom va lika med avkoppling, undra varför det är så? Kanske har nånting med att drömma sig bort att göra, slippa verkligheten och samtidigt känna sig trygg. Och kanske att ju billigare saker man gör desto mer måste man bekräfta sin identitet som ”ciliviliserad västerlänning”?

Screenshot_2016-01-07-22-25-21

Sommar och sol och vi har kort kort och kjol och vi vill ha dig, Markoolio!!!

Blev inte precis solbränd.. :(

Screenshot_2016-01-08-00-13-42

Dagen innan hade vi varit på ett DDR-museum så jag tänkte mycket på DDR och det kanske blev naturligt att tänka att vad händer om vi skapar en stat inuti en kupol på den tyska landsbygden? En tropisk stat, ett ”paradis”? Genom såna här armband håller staten koll på vad man handlar:

Screenshot_2016-01-07-22-24-41 Screenshot_2016-01-07-22-25-35

Det var härligt när vi trodde att vi skulle behöva checka ut kl 13 nästa dag men de menade kl 13 nästa natt. <3 Jag gick och blippade till mig lite mer glass och drinkar, glömde att man måste betala vid utgången.

Screenshot_2016-01-07-22-25-49

Att tänka på om du vill åka hit: ta tåget mot Cottbusser från nån regionaltågstation i Berlin. Hoppa av vid stationen Brand / Tropical Islands. Köp biljett i automat och om du inte vet när du ska åka hem, ta med kontanter så du kan köpa biljett på tåget på hemvägen. De tar nämligen inte kort på tåget och det finns ingen biljettautomat på den tyska landsbygden. Väl på stationen väntar en grön buss som tar dig till Tropical Island gratis, du kommer fatta. Det är som i en reklamfilm. På vägen hämtar de upp massa barnfamiljer som bor i husvagnar för de tillbringar typ veckor på Tropical Islands. SMUGGLA IN SÅ MKT MAT OCH ALKOHOL DU BARA KAN. Vet inte ens om det är förbjudet, de kollar inte väskor och i Tyskland är ju allt lagligt. Du kommer ångra om du inte gör det iaf för jag lovar, du vill inte köpa pulvercurrysås och jätteräkor med skolmatsris för 12 euro och iskallt rödvin som smakar blutsaft. Åk dit en solig dag eftersom det påverkar värmen inomhus. Ta med ”badskor” (om du har några haha?) och kläder som passar till stranden. Oroa dig inte för packningen, allt som inte är somrigt kan man låsa in i ett skåp som man enkelt öppnar med sitt armband. Bo i tält en natt om du ändå ska dit, tältet var typ halva upplevelsen. Lycka till!!!!!

Mvh Desert Rose

Screenshot_2016-01-08-00-28-29
Tropical Islands Summa Summarum: 

Äventyrlig potential palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB

Poetisk potential  palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB

Kulinarisk potential palm-tree-md

Romantisk pontential palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB

Festpotential palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB

Kändispotential palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB

Göra dokumentärfilms-potential palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB palm-clip-art-niXB97GiB

2:44 7 Jan 2016

jag_alskar_kritiker_poster-r5625b27e7f144758a8fb79d573a98093_wvu_8byvr_324

Anna: Okej nu har jag läst den där checkpoint 2015 om poesi i HD/Sydsvenskan (“Låt oss ha en sal ihop” av Ann Lingebrandt). Detta är chatten om den

 

Elis: bra

Jag kan chatta

Om en timme eller nåt

E på jobbet

 

Anna: Okej! Säg bara till. Jag åker tåg men kan offra mig att chatta på mobilen

Vi borde recensera beatles på bloggen nu när de finns på Spotify

 

Elis: Ja gillar att du e så klickorienterad

det är som att du har en kompass, som pekar mot klick

hur går tågresan?

nu äntligen sitter jag med en skål gröna oliver

och ett glas vatten framför datan

 

Anna: Jag tycker det är chockerande hur mycket man kan upprepa vad andra redan sagt och få det att låta som man kommer med nåt nytt (ang artikeln)

 

Elis: ja, jo. det kanske ligger i årssammanfattningars natur men absolut

 

Anna: Sen får hon inte direkt böckerna att låta spännande, hennes slutkläm att svensk poesi lever känns falsk även fast den kanske är sann

 

Elis: ja och urvalet är ju lite märkligt eller. hanna riisager visst, absolut, fet bok av “ung poet” från dockhaveri som inte fick så mycket uppmärksamhet, men sen några av de andra som droppas?? lite lol

 

Anna: Jo men hon framför ju ”sin egna åsikt” och det är väl inte årssammanfattande

Jag har inte så mycket att säga om de som nämndes men mer om vad hon inte nämnde, alltså om hon nu va på jakt efter några ”unga” så kunde hon ju läst några ungas poesi

 

Elis: ja exakt

 

Anna: Istället för att ”nä det finns ingen ung poesi tyvärr..”

 

Elis: ”För att få upp någon slags volym i min överblick får jag räkna med alla poeter födda på sjuttiotalet (litterär ungdom brukar ju i och för sig vara ett töjbart begrepp)”

 

Anna: Hon gjorde ju det misstaget hon anklagade andra för i början av texten

 

Elis:mmm

exakt

 

Anna: Typ den antologin du va med i? Tydlighet osv? (Det fanns flera vi och någon bad om tydlighet)

Varför tar man inte upp den

 

Elis: ja asså så många 90-talister en googling bort

 

Anna: Ganska viktig för svensk poesi 2015

 

Elis: theodor hildeman togner, alla afv press-böckerna, oei-antologin, blå blixt-antologin…

 

Anna: Exakt

Varför inte kolla vad floret publicerat för poesi 2015

 

Elis: jag fattar ju att man inte skriver om pdf-böcker från fame factory eller ett av sveriges största förlag men det är ju bara googla ditt namn så kommer allt det upp och ditt namn är ju centralt i den här texten

så varför inte, förslagsvis, skriva om din poesi? istället för att nämna de äldre männen som är födda 70-nåt, no offence till dom som säkert är jättebra

 

Anna: Ja, det är kul att hon inte ens brytt sig om att googla mig? Få upp denna blogg tex?

precis om man nu har ung poesi som vinkeln

 

Elis: Ja vilket hon hade

annars blir det ju en ond cirkel

inte jätteond men lite ond

 

Anna: Man behöver inte va en hycklare o ba ”det vore kul med ung poesi men det finns inte..”

Ja jätteond

 

Elis: arazo arifs dikter i 10tal tex, judith kiros dikt i kritiker osv, felicia mulinaris i glänta,

listan är så lång

 

Anna: Ah verkligen

 

Elis: det räcker liksom inte att droppa pequod press, teg, smockadoll och dockhaveri om fokus ändå hamnar på norstedts 70-talister

 

Anna: Nej precis och man kan inte fastna i att ” detta är de små förlagen!”

Det ligger ju i ”de små förlagens” natur att det ändras, vilka som är intressanta just nu

Men kritiker har typ lär sig att detta är de små förlagen, nu lyfter vi dem också.. såå bra

Men ingen e intresserad av att ha äkta koll?

Tänk en musikrecensent som skulle hålla på liknande

 

Elis: mmm

får mig att tänka på när åsa beckman bara “vi ska skriva om afv press”

så gjorde dom inte det :P

man ba skönt

med en lille alibi-tweet

Skärmavbild 2016-01-04 kl. 14.24.22

Anna: Haha nej men hon blev ju omtyckt i 1 sekund iaf

Precis

Hon visade att hon ”såg oss”.. haha

 

Elis: jag blev lite rörd ändå

hahaha

hon viskade: jag ser er

 

Anna: Önskar att det fanns nån vuxen etablerad i litteratursverige som brann för att Upptäcka nya grejer

 

Elis: som jag blev rörd när malte persson nämnde mig i sin text trots att han skrev att jag inte passade i en bok

haha ja

 

Anna: Finns ju vissa som försöker brinna men det går sådär

Den nya i lyrikvännen?

 

Elis: nää asså hans första text i debatten som han väl tog tillbaka lite nu

har inte läst lyrikvännen-texten

bernur tyckte inte den tillförde debatten något hehe

 

Anna: Nej men han nämner oss tror jag

Ska bli kul o läsa

 

Elis: bra namedropping-frekvens i denna chatt

haha ja

 

Anna: Även om han fortfarande inte tycker vi passar i en bok

 

Elis: kanske ska man be jonas ellerström skicka ett exemplar

om du läser denna chatt jonas ellerström…

 

Anna: Varför tycker man att andra inte passar i en bok? Lite sjukt men ja gillar malte

 

Elis: …skicka lyrikvännen

ja asså det var väl en komplimang att ”mina fyndigheter” passade på internet

 

Anna: Ja men han har sagt det sen igen

Aja

Nu står tåget still pga krig

 

Elis: bra för chatten

krig och chatt

 

Anna: Jag skriver ju på en prosalyrisk roman nu som är väldigt ”bokig”

 

Elis: alla längtar efter den!!!

 

Anna: Det är lite konceptet, att Bonniers ska anta den

En ny typ av konceptdikt

 

Elis: det blir spännande för våra läsare att följa processen

ska anna bli antagen eller ej?

 

Anna: Haha ja

 

Elis: transparens

 

Anna: Men jag har inte kommit på nån handling

 

Elis: fuck handling!

leif holmstrands Städer som inte är städer är 2015s bästa roman den hade ingen handling!

sorry leif

om du läser det här

det är en komplimang

 

Anna: Jag vet ja gillar heller inte handling eftersom livet inte har handling

 

Elis: exakt

 

Anna: Men känner att Bonniers gillar nån slags handling

 

Elis: bra att den här chatten nu handlar om livets poetik

släng in en liten handling från höften för att lura dom

en jätteliten handling

 

Anna: Ja det är ju det jag tänker men då måste jag komma på en

 

Elis: vi kan ha ett spånmöte

 

Anna: Tänker typ en mamma som e alkoholist

 

Elis: det får mig att tänka på en rad från min diktsamling…

 

Anna: Men det är mer ett tema än en handling

Ska hon dö?

 

Elis: … ska jag avslöja den exklusivt för våra läsare

raden alltså

 

Anna: Ja!!

 

Elis: “allt är tillåtet i krig och kärlek och brainstorming”

 

Anna: Bra

O sant

 

Elis: tack!

här är en rad jag strök pga min redaktör sa den var klyschig…

 

Anna: Vi alla längtar efter din bok

 

Elis: … så den här kan en annan få:

“frågan vrålar tondövt”

hahahaha

den kan bob hansson få

 

Anna: Hahaha haha bra redaktör, den meningen lät väldigt ”litet förlag i lund ger ut marginaliserad o smådålig poesi”

 

Elis: jag tror lyra ekström lindbäcks bok som kommer i mars är guld och gröna skogar btw eftersom den handlar om mode och estetik och hon skriver så bra om det

ja precis!

maria mårsell – sveriges bästa poesiredaktör

 

Anna: Men om du hade haft med den hade den vart bra för ja hade läst den som ironisk

Ååååh ja

Våren kommer bli episk

Känner även  på mig att jag kommer komma med en bok på hösten, vilket förlag det än må vara

En bok om året är bra för magen :)

 

Elis: perfekt

nu ska jag steka vegetarisk schnitzel här samtidigt som jag chattar

 

Anna: Han som jag åker bredvid ser ut som Sven Bertil taube

 

Elis: fråga om han gillar snap chat

 

Anna: Åh, vegetarisk schnitzel känns väldigt 2002-2003

(En bortglömd epok som aldrig skildras förutom i tv-serien spung)

 

Elis: åh år 2002 då tror jag att flera av de där poeterna i den där texten vi började chatta om var unga

 

Anna: Haha åh en guldålder

Då satt de och åt vegetarisk schnitzel och drömde om ett kontrakt på bonniers

Undra vad de åt till, tycker det är svårt att komma på vad man ska äta till

 

Elis: kål

senap

potatis

 

Anna: Ew

 

Elis: linus gårdfelt var jätteung bara 21

 

Anna: Är det en sverigedemokrat?

 

Elis: han bara: min diktsamling 2015 ska heta lys med apan

 

Anna: Hahaha

 

Elis: jerker sagfors var 31 år och beställde in en snaps, 2002

han bara: min diktsamling, min andra, skall heta de döda kommer från karelen

men nu fick vi säkert ihop chatt till ett inlägg!?

 

några dagar senare…

Elis: btw, vi måste verkligen recensera magnus william-olssons nya, Eremitkräftans sånger, i den finns en haj som hyllar hitler

 

några dagar senare…

Elis: jag kan fixa till chatten i ett docs

några dagar senare…

Elis: delade den redigerade chatten
kan lägga upp imorn sen när du tittat :)

 

några dagar senare…

Elis: hälsa berlin! säg till om jag ska pubba chatten

några dagar senare…

Elis: den där chatten vi hade btw, har sparat ett inlägg som utkast i bloggen, tog bort lite personpåhopp typ… kolla sen och publicera när du vill! nu ska jag inte störa mer i semestern!

 

idag:

Elis: woop! kolla å se om chatten fortfarande känns ”aktuell”

MER OM ANNAS SEMESTER I ETT INLÄGG NÄRA DIG SNART! 

11:54 5 Jan 2016

Dagens poesitips är en gratis diktsamling, från Fame Factory! 

Skärmavbild 2016-01-05 kl. 11.52.46

Aldrig har kärleken varit starkare än i Ludwig Landströms och Sigrun Bragadottirs nya diktsvit Cute poems – för verkliga hjärtan. Att en dikt heter “Vård”. Att en annan heter “Fredag”, och en tredje “Haren & Hjärtat”.

 

Ludwig Landström och Sigrun Bragadottir bildar tillsammans en Gunnar Ardelius för 2010-talet.

 

Kärleken har alla förutsättningar eftersom vi människor inte vill något hellre: vi möts på dansgolvet till Justin Biebers What do you mean?, för att sen gå hem med varandra och därefter kan vad som helst hända. Kanske ses man aldrig mer, kanske står alla stjärnor rätt på himlen och det blir en underbar kärlekshistoria. Mest troligt kommer det sista inte hända, men det är kanske det man hoppas på. Och kanske kan det hända, om man är tillräckligt öppen och accepterande av den andre? Så som paret i Cute poems är. De som lyckas älska utan ångest. Med popcorn, avslagen julmust och droger.

 

Samtidigt får vi i marginalen följa författarna Sigrun och Ludwigs hurtfriska konversation, där de med lika delar självsäkerhet som självosäkerhet töjer gränserna för hur mycket man kan släppa på självcensuren. När är det genialt, när är det töntigt? Och har något genialt någonsin inte varit töntigt? Har något töntigt någonsin inte varit genialt? Det är varken på riktigt eller på låtsas. Det är varken verklighet eller fantasi, det är verklighetens fantasier. Fantasiernas verklighet. Att ha en egen liten älskling.

 

Jag skriver det här förordet när jag lyssnar på Justin Biebers nya album och kaffet är slut. Det är så mycket vi begär i väntan på den Andre: kaffe, utbildning, karriär, sexuell status. Vi vill vara roliga och vackra inför alla men när vi har vår älskling vill vi bara vara roliga och vackra inför den. Vi lever för de korta och svårfångade ögonblicken av ömsesidig kärlek. Och får vi den och förlorar den så duger ingenting sedan, inte ens luften: “att andas den luft som aldrig varit nära eller i dig / då blir det som om blodet i mig slutat ta upp syre”. Jag tänker på Martin Buber, författaren till den moderna klassikern Jag och du, som hävdar att jaget skapat duet och vice versa. I Cute poems tilltalas läsaren direkt samtidigt som diktjaget ibland vänder sina ord direkt till älsklingen, “du”, vilket inger illusionen av att vi står mitt emellan detta älskande par som en vålnad eller osynlig förälder. Kanske är det vi och bara vi som läsare som kan krossa kärleken, genom att säga: det där är inte sant, eller: det här är ingen dikt. Krossa kärleken så den blir allt, tågen som rusar i samma raka linje genom staden varje gång och aldrig tar omvägar, vattnet som rinner ner i avloppen och samlas och sedan, för att någon gång, stiga osynligt och bli regnet igen. Det behöver varken vara skojigare eller allvarligare än så. Det handlar kanske framför allt om tillit, som Justin Bieber sjunger:

 

“If I believe in love and you believe in love

Then we can be in love somehow”

 

– Justin Bieber, Trust

 

/Anna Axfors, i sitt föräldrahem i Tranås, dan före dan före dopparedan 2015

5:28 29 Dec 2015

 

Vem blir årets stjärnskott?

Ett väldigt litet barn. Ni kan liksom inte ens föreställa er hur litet! Det kanske blir ett foster, som ska “guida” oss genom livet. Som den där kaninen i Alice i underlandet eller som Robin Williams i Döda poeters sällskap. Ett carpe diem-foster i tweed. En livsbejakande smakdomare. Vilka dryga anspråk.

Vem får för mycket utrymme?

Natur & Kultur. De kommer sakta men säkert att äta upp “allt”. Om det är för mycket återstår att se. Om ”allt” är för mycket. Bara framtidens bödlar kan döma oss. Smärtgränsen kommer när Natur & Kultur köper upp det lilla Aspudden-baserade förlaget C H A T E A U X och börjar ge ut handtryckta, lövtunna böcker skrivna av Adam Westman och Helena Eriksson till höger och vänster. De ville ha kakan, äta den, och ge ut den på sitt förlag. Ädelt, enligt vissa, dumdristigt enligt desto fler. Det blev ett monster.

Vad blir årets trendigaste diagnos?

Pär Thörn. Och duckface! Förstora läpparna och gör det “illa kvickt”.

Vad blir årets skandal?

När det uppdagas att Augustjuryn enbart bestod av det där lilla barnet som blev årets stjärnskott, ett så kallat “enfant terrible”. Och när det avslöjas att det där lilla barnet dessutom kände vinnaren (barnets egen mamma; en poet), blir skandalen än större! Varning: tänk på att ett stjärnskott alltid blir till en sån grå klump som är i en monter på ett museum, och montern är på väg ut, ingen kommer vilja vara i en monter 2016.

Vad tar vi med oss från 2015?

Komplimanger. Bloggprosa! Essäformens sexiga biefffekter. Nina Bouraoui follows back. Att Elis inte bör avslöja lösenordet till den här bloggen, “Skaldjurspoesi666”, till random fans eftersom det alltid hugger oss i ryggen.  

Vem gjorde oss stolta ute i världen 2015?

Säkert nån skådis som praktiserar method acting, typiskt skådisar som praktiserar method acting, fick ni inte tillräckligt med uppmärksamhet på lekskolan när ni praktiserade method acting? Stoltheten suger, för övrigt. Stolta över Sverige? Skulle inte tro det. En liten hamster gjorde oss stolt ute i världen, men vi vet inte om det, för det var i hamstervärlden

Vad blir årets stora död?

Montern. Det blir mycket sexigare att stå några meter utanför montern. Minst 5 meter.   

Sammanfatta 2015 med tre ord:

Jörgen Gassilewski och porr. Det blir fyra ord så då får det bli:

Jörgen Gassilewski och.

Vad slutar vi äntligen upp med?

Konst. Konceptuella grejer. Allt som har med “skapande & kreativitet” att göra.

Vad förtränger vi från 2015?

Det goda samtalet. Konstnärer som sysslar med poesi lite raljant och från höften? Jesper Waldersten? Det var alldeles för många “mörkt finurliga” skrivmaskinstexter på Instagram. Författarförbundets vidskeplighet? Eller det kanske är motsatsen till vidskeplighet som de sysslar med. De tror inte på sånt de inte kan ta på. Författarförbundet tror bara på empiri, och det är ju bra. Två böcker! Två böcker, sa vi! Riktiga böcker! Ett omfång av två riktiga böcker och en bukett rosor!  

Vad blir okej att gilla 2016?

Prosa? Tyvärr. Prosalyrisk prosa. Eller Hyland, Lennart Hyland blir äntligen okej att gilla, som “koncept”. Lennart Hyland kommer att hyllas som Sveriges första hacker och som Aase Bergs nästa persona. Det kommer också, även det tyvärr, bli politiskt korrekt att vara nazist.

Vad kommer vi att låtsas gilla?

Kryckor med såna där broddar (?) och poesi. Vikingatiden. Nyckelromanen. Retoriska figurer.

Vad beställer vi i baren?

En liten, liten indignerad pamflett. Och mjöd!!!! Ge hit mjöd.

Vem blir 2016:s motsvarighet till K. Svensson?

Victor Malm? Skoja. Det blir Jack Hildén. Skoja igen. Det blir klädmärket Filippa K… Svensson.

Vem kommer dagstidningarna att hypa upp ett halvår för sent?

Nån som tyvärr är död. Det kommer vara oerhört tragiskt eftersom den här döda personen inte kommer vara i livet när hypen kommer. Typiskt gammalmedia, eller vad säger ni. Det kanske blir Astrid Lindgren. Men hon är ju redan död. Nån annan som varit bra för nationen. Det kanske blir Arne Weise. Som dör. Anna har alltid förväxlat honom med Kalle Anka. Kanhända att Kalle Anka blir en hype 2016. Kalle Anka och panelsamtalet. Ett seriöst svar på den här frågan kanske är Chris Kraus och Leif Holmstrand.  

Vem blir årets revival 2016?

Bockstensmannen och Bob Hansson. Zara Leander kommer nog få vakna upp från de döda och spela en trudelutt på en harpa.

Årets stilikoner?

Aris Fioretos. Never goes out of style. Han är det finaste vi har. Han kommer antagligen överraska och införliva lite fräcka Heroines-t-shirts från Modernista i sin klassiska garderob. Modernista blir ett t-shirtmärke 2016. Jenny Tunedal har också väldigt bra stil och stil har man för evigt. Det är konstant, sen gammalt. Andra med bra stil: David Zimmerman. Och Ingrid Bergman. Och The Beatles.

 

TACK FÖR ETT BRA (?) ÅR, HOPPAS NÄSTA BLIR ÄNNU (?) BÄTTRE! Som vi brukar säga: just när man tror att man inte kan komma högre upp i hierarkin så kan man det. Skicka böcker och pamfletter till oss, skicka gärna mutor också, vi gillar produkter. Mål för 2016:

  • Att Elis diktsamling som kommer ut på CL(P) Works i mars ska bli sedd och uppmärksammad i alla större tidningar och kanske även i Babel om det fortfarande finns
  • Att nån vuxen ska se oss på Bokmässan och bjuda oss på middag
  • Betalt boende på 4 av 5 event
  • Att en litterär revolution inte ska ske än för Anna har just börjat skriva på en traditionell prosalyrisk roman som är jättebra, den har ingen handling men tema alkoholism och lycklig kärlek

 

GOTT NYTT ÅR!!!!