Jag ogillar ordet magiskt, mest för att det missbrukas och alltför ofta används för att beskriva medioker rock’n’roll eller typ en grillad macka men årets Skankaloss var… Mycket bra. Bortsett från epic väder såg jag några riktigt, riktigt bra spelningar, slog mitt badrekord och dansade skorna dammiga under helgen i Gagnef. Utöver musiken fanns det i vanlig ordning konst på området, performance och ambitiösa inofficiella efterfester i form av open airs. Här kommer en summering av Skankaloss i mobilbilder:
Bryggan och Dalälven:
Ett par guitar heroes:
Tidigt fredag kväll spelade Alice Boman på Amfiteatern. Hennes starka och sköra röst framför en spegelblank Dalälv är en setting som berör. Höjdpunkt: Alla okrossade hjärtan kändes krossade när hon under fyra starka minuter framförde Be Mine.
Josefin Öhrn & The Liberations spelade på dansbanan innan
Jenny Wilson, lagom till att mobilen var stendöd och laddningsmöjligheterna begränsade. Mellan två och sju spelades power ballader och hip hop på tennisbanan. Den röda sanden yrde och gav alla ett dammigt glow. Det varades med techno på ängen arrat av labeln och klubben Solkyss och beats ackompanjerade till en långsam soluppgång.
Zhala var en av de peppigaste spelningar i år. Hennes star quality var omöjlig att inte charmas av, armarna i luften var många när Zhala spelade hittiga singlar och osläppta låtar från skivan som kommer i höst. Känns som alla fick en liten preview av vad som kommer att spelas flitigt på framtidens förfester. Dock gick peppigheten ut lite över fotograferandet, lyckades langa mobilen till en lång vän som tog den här:
Tussilago spelade bra framför en soldränkt och varm publik. Med sig hade de hedersgästen
Zilverzurfarn, AKA Johan Zachrisson och pappa till en av bandmedlemmarna.
Konstauktionen är alltid ett mysterium för mig. Vilka är det som köper konsten? Eller, så här, jag är nyfiken på vem som spontanköper ett Anna von Hausswolff-tryck för sju tusen spänn på en festival? Efterlyser gräv på det här.
Mdoue Moctar spelade svinbra ökenblues på lördag eftermiddag.
Spelningen jag sett fram emot mest överträffade mina förväntningar. När
Jaako Eino Kalevi sjöng i falsett under
Flexible Heart blev publiken och inte minst jag själv trollbunden.
En fundering… Bengalkonst? Förra året körde konstnären Klas Eriksson ett performance med rosa bengaleld, och det var väl… Snyggt? I år var det ytterligare ett ”bengalverk”:
Tack för i år, vi ses igen snart!
PS. Maten i år var helt ok, från food trucks (till exempel
Bun Bun) till
Häktet och
Svartengrens. Den här bilden är dock tagen vid Max utanför Borlänge på söndagen:
/ Camilla Almqvist Terán
Det var endast rök förra året och var en inofficiell temporär skulptur i samarbete med Juan – Pedro Fabra Guemberenas verk Gallow. Smoking Low hette min skulptur som samspelade med hans skulptur.
I år blev jag officiellt inbjuden och genomförde affischen, samt ett övergripande verk med titeln RASHELE United, där även flera andra konstnärer ingick, såsom Goran Hassanpour och Mattias Norström. Den temporära skulpturen i det verket som du refererar till ingick i detta och genomfördes med bengaler (inte rosa rökbomber) i rastafärger vid dalälven med cirka 60 personer.
Ville bara klargöra ditt frågetecken kring verket refererar till.
//Klas
här finns viss dokumentation för den som vill se:
https://www.youtube.com/watch?v=KBNSl94e3eY
”Thankful for your support! Committed to consistently producing top-tier content for impactful backlink generation.”
johnny lawrence red jacket