AMÖBFÖDOR! Det här avsnittet är Clara Henry gäst och vi snackar IDENTITET, IMAGE osv.

Klicka på länken och kom till chatten+livesändningen.

…Är att mamma och pappa lyssnar på min pod. Förlåt. Jag älskar dem(!), vi har en öppen och mogen relation och jada jada, men tanken på att de lyssnar på min pod gör mig så ORIMLIGT jävla irriterad. Det känns som om de skulle läsa min dagbok…? Det känns mycket mer nära och privat. Som att de tjuvlyssnar på mig och mina vänner. Plötsligt förvandlas mina 25 år till 15 år och allt jag vill vråla är ”HÅLL KÄFTEN!!! NI FATTAR JU INGENTING!!!!!!!” och smälla i en dörr.

Men jag antar att det är sånt här jag får ta när jag saknar en dos integritet.

…Eller finns det något slags blockeringsfilter jag kan lägga in på något sätt?

HOHO! Nu är den ute! Bara en liten dag försenad. Det var väl ändå bra jobbat?! Lite kortare än vanligt också pga var tvugna att snabba oss pga gjorde den på jobbet…. Så vad fan snackade vi om då?!

Min tveksamhet till att skaffa barn. Föraktet till småbarnslivet. Martins längtan till småbarnslivet. Att skämmas över sina föräldrar i vuxen ålder. Hur män som ”talar” är norm. Hur Martin EVENTUELLT tar 80% av vårt podcastutrymme. Ett möte med en gympalärare som masserar sin elev i lösnaglar. 

Podcasten hittar ni på iTunes eller appen podcaster. Klär ni er i batik, lyssnar på Enya och tuggar konstigt mjuka tuggummin utan E-ämnen kan ni lyssna på podden här:

Är jag inte lite lik ”Bob” ur Twin Peaks här….? Med det läckra stripiga håret. Hihi.

Idag funderar jag på ÅLDER. Umgås ju rätt mycket med männskor -20 på mitt jobb (profilerna i vårt program) vilket gör att jag för första gången någonsin får vara ”den äldre”. Haha varför låter det som en karaktär ur Sagan om ringen??????? Aja. Älskar att vara äldre. Men känner fortfarande att den ultimata respekten får en inte förrän 30+ (och kanske då jag slutar göra ”tokiga miner” i webcam…….).

Även om jag älskar att bli lite äldre, så är ändå i år första året då jag har lite, lite åldersnoja. Att säga ”hej jag är 25” är ingen fara, men ”hej jag är 26” är skrämmande. 26 liksom. Närmare 30 än 20. Är det såhär det kommer kännas varje år från och med nu? Hur accepterar man sånt här? Kan inte på något sätt identifiera mig själv som en 30-åring. Det är ju någon som har blus, pennkjol och klackskor varje dag. Någon som frostar av frysen och har slät hästsvans.

Och här sitter jag. Med ena handen kliandes på könet, ketchupfläckar på tröjan, mjällig å jävlig i håret och en cheddarost i kylen som gick ut 2011. Och jag har inga planer på att ändras de kommande fyra åren.

UNDER HÖKENS VINGAR KOM!

VILKEN FÄRG????

INGEN

VA???

INGEN!!

VADÅ…?!

DET KOMMER INGEN POD IKVÄLL!!!!!!

…Ja, ni hörde rätt :-( Den här veckan är dessvärre podcasten försenad med en dag. Detta pga att det helt enkelt inte gick att pussla för mig och (Ricky)Martin. Men! I morrn på lunchen har vi hittat en lucka som vi kommer fylla med en timmes podinspelning.

Tänkte också att vi kunde passa på att svara på en del frågor som har kommit in den senaste tiden. Bland annat ett mejl som skrevpå att Martin tog 80% av taluttrymmet i vår pod… INTRESSANT är mitt svar på det. Martins svar är självklart ÅNGEST och TYSTNAD. Men mer om det kommer vi snacka om i morgon.

Har ni några frågor som ni vill att vi svarar på i morgondagens pod????? Ställ de i kommentarsfältet här nedan vettja… om ni har någon dvs…..