Idag var jag med i Metro och snackade om bloggtrender! Lite komiskt bara att det regnade då jag blev fotad och därför har ett ”konstnärligt” litet paraply på alla bilder. Skriver som min kompis Frida Högberg brukade skriva på sin Lunarstormpresentation: *~::Lessen phlikka med prickig paraply::~*..

Håller ni med mig om samhällsengagemanget? Samtidigt som partipolitiska ungdomsförbund tappar medlemmar så känns det ju som om unga människor (jag och ni å hela jävla packet) har ett stort samhällsengagemang? Framför allt i sakfrågor som miljö, feminism, rasism och djurrätt.

Ps. TACK för all pepp om vardagsinlägg, blev så genuint glaaaad. Äggmacksuppdateringen är på väg tillbaka! *laddar i kylskåpet*

Jag hittade en gammal hårddisk med bilder på oss. Jag hade tunna ögonbryn och ett löst skärp på höften, du hade långt hår och skejtstil. Vi pussas på några av bilderna, rödflammiga och struliga i håret. Kanske var det en sån där dag då vi låg i sängen och hånglade från skolslutet till sent på natten.

”Kom och kolla!” ropade jag exalterat på dig inifrån vardagsrummet när jag funnit den elektroniska tillbakablicken. Vi tittade på bilderna tillsammans och jag log stort. Du såg det nog inte, där vid fjärde bilden, när mitt leende plötsligt försvann och drabbades av en jobbig känsla, jag tror det var ledsamhet. Jag fastnade i mina sextonåriga ögon nära din nittonåriga pussmun och påmindes plötsligt om hur nära det varit slutet sen dess. Mina sextonåriga ögon tittade rakt på mig och allt det onda som sextonåringen på bilden skulle komma att få känna radades upp framför mig. Hur vi gjort varandra illa, trampat på det vi har, utmanat, testat och tvivlat.

Att vara ihop är att bitvis befinna sig på en skör, skör tråd. I nio år har vi balanserat på vår. Och vi har gjort det himla bra ihop, trots fall och felsteg. Jag bläddrar till nästa bild och tänker på hur vi låg i dina föräldrars säng och lyssnade på Neil Youngs Hurricane och jag tänkte att du nästan inte kunde vara på riktigt så perfekt som du var. Utöver världens vackraste skratt, kropp och person hade du också bra musiksmak. Det fick aldrig sluta.

Det får aldrig sluta. Och det verkar inte sluta. Om sextonåringen där och då fick en ögonblicksbild in i framtiden skulle hon svimma av lycka. Hur vi nio år senare lyssnar på Neil Young i en lägenhet som är vår, och att jag fortfarande får känna precis sådär för dig. Bland skitiga lakan, odiskade glas och stressiga åtaganden är det alltid, alltid du. Mitt största skratt, varmaste tröst och renaste lycka är du. 

Nio år låter så länge, men nio somrar, nio jular och nio födelsedagar är ju ingenting när det känns som om det var med dig hela livet började.

TISDAG IDAG RÅ!

Fast alla tror att det är måndag….. DUMJÄVLAR……..!!!!!

Hehe. Ooook.

Har tappat så sjukt mycket bloggläsare under jul. Jag förstår er. Jag har sugit på att uppdatera, antingen har min hjärna varit i skidbacken eller på mitt nyjobb. Men jag saknar er. Problemet är bara att det känns som om ni har så höga krav på mig nu. Att ni liksom vill att varenda blogginlägg ska vara ett otroligt insiktsfullt blogginlägg om feminism eller liknande. Och det kan jag dessvärre inte leva upp till. Det enda jag kan leva upp till just nu är mest att vara ett…. dancing head.

Hoppas det fortfarande finns kvar fanz som fortfarande uppskattar det? Att jag skriver om min *vardag* fortfarande duger?

Idag t.ex. såg min vardag ut såhär:

1. Vaknade

2. Sket

3. Såg Godmorgon Sverige och skämdes ihjäl över Paul Frigyes diskussion med Jan Gulliou

4. Åkte till tv-huset

5. Hälsade på vår nya gulliga praktikant

6. Fotades för tidningen METRO till en artikel om ”bloggtrender” som kommer ut i möra

7. Åt parmachips(???) till lunch

8. Jobbade häcken av mä

9. Tog bussen hem med kändisen Micke Leijnegard

10. Slafsade i mig en ljuvlig fiskgryta med Anton 

ALLA som tyckte detta var intresserant let me hear you say weehooo…?

När kom till Sundsvall några dagar innan julafton hade jag fortfarande kvar mina (jävla) akrylnaglar som jag gjorde i San Francisco då jag levde the american dream. Problemet nu var att de hade växt ut ca 3 cm vilket gjorde att jag hade 3 cm långa naglar……………. KÄNDE MIG HELT HANDIKAPPAD. Varenda gång jag torkade mig på toan fanns en liten liten oro om att en liten liten bajsguck fastnat under en nagel. Hände dock aldrig.

Vad jag vet…… ;-)

I ALLA FALL: Jag ringde runt till ALLA (fyra) nagelsalonger i Sundsvall och bah:

– Hej hej, har ni tid att ta bort mina akrylnaglar innan nyår? :-)

Varpå de svarade:

– HAHAHAHAHA nähäru jänta vi ä fullbokad till fäbruari vi! Toka! Ha! Ha!

– …Ok :-)

Detta resulterade i ett googlande på ”ta bort akrylnaglar hemma”. Hittade till slut ett sätt som verkade ha fungerat för många: Ha fingertopparna i ACETON i tjugo minuter styck och skrapa bort den upplösta akrylen med en nagelfil medan nageln (fingret) är i acetonbadet.

Så jag gjorde det. Kan ni förstå den smärtan? Jag som redan har trasiga och blödande nagelband stoppade ner mina fingertoppar i aceton i nästan en halvtimme………… Kan ni förstå den brännande känslan? Någon? Hallå? Föreställ er. När jag var färdig fick jag smörja min fingrar konstant i några dagar. Jag hade nämligen i princip lyckats fräta bort mina fingeravtryck :-) Och har utöver detta jätteskrovliga, tunna och konstiga naglar nu. 

Aja, ikväll målade jag försiktigt de små liven igen, helt utan akryl. För att sedan bada de i olja. Mmmmmmm hör nästan hur naglarna utmattade och lättande utbrister ”aaaaah!” och tittar nöjt på varandra. 

Slutsats: gör ej akrylnaglarna. Om ni inte planerar ett inbrott utan handskar förstås.

Tanke du oftast tänker.
”Hjälp…”

Så ser ditt skrivbord ut just nu.

Det ser du fram emot.
Färga min utväxt, få komma hem till lägenheten och placera ut de två(!) mortlarna vi fick i julklapp och då stamcellerna hälsar på i februari!

3 saker som bara måste hända innan du dör.
Fontänorgasm

hahahahahhahaha SKOJA 

….elleeeeerrrr.

Nämen. Vore kul att FÖDA någon? Samt att få se denna någon växa upp och bli en liten bättre kopia av mig och Anton. Tror nämligen att våra gener ihop skulle kunna skapa underverk. Utöver detta: Få ett riktigt stort pris samt att Gudrun Schyman alt. någon annan vettig och klarsynt kvinna blir statsminister i Sverige. 

Ord/mening du använder ofta.
”Det är SANT!!! Jag pekar upp till gud!!!”

Den mest använda appen i din mobil.
Just nu: Backflip Madness. Du skall göra bakåtvolter med en väldigt elastisk man. Rekommenderas starkt.

Ett citat som passar dig.

…I övrigt är jag och Jessa väldigt olika. Jag är mer Hannah eller Marnie :(

Då är du genuint glad.
Åh när det går bra att åka skidor och Anton är på ”lekhumör” och vi busar och skrattar om vartannat att jag tänker att någon slags regissör borde se detta och vilja göra romantisk komedi. 

Något du stör dig på.

Möttes av denna tweet av Andres Lokko när Lou Reed precis hade dött. Fy fan, störde mig så orimligt mycket att jag var tvungen att ta en print screen.

Sak du skäms en del över.
Att jag rätt ofta medvetet låter min lathet drabba andra……… ops

Sak du är stolt över.
Att jag har någon slags hyfsat välfungerande moralisk kompass

Då mådde du senast riktigt gott.

Typ här kanske rå mmmmm.

Något du bör ta tag i.
Skriva ett längre pedagogiskt (och schysst! :-D :-D :-D) inlägg som ett slags svar på Filip och Fredriks senaste feministdiskussion i sin podcast. 50 kommentarer som säger ”ja gör det Hanna” (eller liknande) så får jag lill-tummen ur rövva min.