Sedan igår kan mans streama Iamsus debutalbum Sincerely Yours via Halmstad Boll Klubbs Soundcloud, fast att det släpps på iTunes och Spotify och sånt först nästa vecka den 13 maj. Mannen som jag har väntat på detta. Har mycket att smälta nu så vet inte var jag ska börja, om jag ska ens få med allt.

Okay meningen ovan var det jag hann skriva på lunchen idag. Jag kommar alltså inte hinna skriva om allt idag. Hursomhelst, skivan finns nedan. Det finns så mycket guld och jag vet inte helt hur jag ska processa det ännu. Ni får tänka på hur mycket Iamsu jag har lyssnat på extremt mycket Iamsu sen jag på chans tryckte play på hans tape Young California en sommar för massa år sedan. Jag bloggade på Bayonnaise i typ tre år, efter halva tiden började jag lyssna på Iamsu och trots att han missade 1,5 år bloggande är han idag den artist jag skrivit flest inlägg om. Ni kan naturligtvis läsa alla 34 inlägg fortfarande, här, och ni kan ju passa på att läsa/lyssna ikapp på Iamsu-taggen på denna blogg också pga guld.

Så det finns några ämnen jag tänkt återvända till nu när hans debutalbum är på gång. Här är några exempel-rubriker som kanske kanske inte dyker upp:

– hur hamnar den mediokra vitingen Bernie Berner på alla stora HBK-skivor?
– Iamsu tillbaka till rötterna, bra snällrap
– Iamsu rånad på radiohits
– 30 år av Bay Area kreativitet, hur Iamsu blev buktens poster boy

OBS att jag älsar Berners musik fastän att han är helt klart medioker.

Dessa rubriker må eller må icke komma i framtiden. För nu får det räcka med detta första intryck: 

– bonusspåret Plan B med Dizzy Wright är en BANGER
– T.W.D.Y med gubbarna Too Short och E-40 är så fet. Bay Area står upp för sitt sound!

”i’m tired of these broke rappers name dropping Mac Dre”

Orden är Too Shorts i T.W.D.Y. Jag tolkar detta som att Too Short vill förmedla samma budskap han och Beeda Weeda snackade om i denna video-intervju 2012 efter att Drake fått en hit med Bay Area-soundet i The Motto. Too Short undrar lite över hur det kommer sig att en ung man från Toronto kan få en världshit som låter likadant som 100 buktsånger från 2005. Hur kommer det sig att inga bukt-artister själva lyckas slå med soundet. Sedan dess har vi hört 100 rappare från överallt på buktbeats skicka sina shout outs till buktens framlidne stjärna, medan bukten fortfarande kämpar runt och mest bevakas av obskyra bloggar i europa. 

Det Too Short pratade om då är direkt relaterat till den frustration HBK-artister har uttryckt över att DJ Mustard fått hela världen att dansa till Bay Areas musik. DJ Mustard har utan att direkt addera till soundet som skapades i Bay Area blivit den hetaste producenten inom rap, och han menar själv att bukt-artisterna borde sluta klaga och göra lite hits. Så är det nu det ska hända? Är det med Sincerely Yours det är dags för en bukt-artist att för första gången någonsin ta plats på tronen som stjärnan över buktens egna sound?

Eller försöker Iamsu slå med samma sorts snällrap han hittade mina öron med i Young California?

VI får väl se, framförallt får vi väl lyssna. Det gör ni alltså här:

Bay Area-soundet och dess framgångar kan ni läsa om på vår blogg i bl a följande inlägg:

– ”P-Lo > DJ Mustard”
– ”Derek King ditt lilla gull jag älskar dig”

Så här ser Iamsu ut:

Av: Hugo

I onsdags släppte äntligen Onda & Fejs, från rapkollektivet Sthlm Inkasso, albumet ”Jordens Salt”. En som väntat länge är TRIZZ BST, som inte bara är Sveriges just nu största graffitimålare utan även kan vara Sthlm Inkassos allra största fan. Petter tog ett snack med honom om nya skivan, Onda & Fejs syn på livet, och varför så många klottrare lyssnar på Sthlm Inkasso.

Vad tycker du om nya skivan, såhär ett dygn efter att du fick höra den för första gången?

– Jag har lyssnat på den hela tiden sen den kom, men det känns ändå som att jag bara börjat. Men den verkar fett bra. Det kan vara det bästa album jag hört i hela mitt liv.

Vad hade du för förväntningar?

– Jag hade väldigt höga förväntningar, som jag haft på alla Inkasso-skivor sen jag började lyssna på dem, och de har alltid överträffats. Dels har det alltid nått helt annat än jag trodde det skulle vara, och dels har det alltid varit sjukt mycket bättre än vad jag kunnat föreställa mig.

Är det så även med den här nya skivan?

– Verkligen. Det är verkligen en uppföljare till Onda och Fejs förra album,“Volvo-musik”, men att den är helt annorlunda, en helt ny stil typ.

Vad är den största skillnaden mellan ”Jordens Salt” och ”Volvo-musik”?

– ”Jordens Salt” känns djupare. Också typ… dimmig på nått sjukt sätt, ”Volvomusik” var mer klar. Det här är en annan, skummare stämning, både i produktionerna och i texterna. Som att det är en yr hjärna som talar ut. Sen handlar den om mer olika saker, den är bredare på nått sätt.

Du menar i texterna?

– Ja, det är som att de har förstått att de har fans nu, och att de har viktiga saker att säga till oss som lyssnar, saker som hjälper. Att de har hajjat att det faktiskt är folk som verkligen tycker att det de säger är något väldigt viktigt. För mig personligen passar den här musiken väldigt bra till hur jag lever mitt liv typ, och den gör mig starkare i hur jag lever det livet. Att våga leva såhär. För att det här är äldre personer som verkar ha fattat grejer, om livet.

Och hur lever du ditt liv?

– Jag försöka må bra och klara av alla hinder som kommer i ens väg när man t.ex. målar graff och andra saker man gör när man lever ett liv när man inte är så intresserad av att tjäna pengar.

Vad menar du med att du inte intresserad av pengar?

– Att jag inte är intresserad av att leva ett liv som går ut på att tjäna pengar eller låta pengar styra mig. Jag hatar pengar, jag vill inte att någons liv ska styras av pengar, och det känns som mycket rap handlar om pengar på ett eller annat vis. Inkassos musik gör inte det på samma sätt, och det går att relatera till. Det känns som att jag delar deras värderingar, och genom att lyssna på deras musik så inser man att det man tycker och tänker faktiskt är vettigt.

Har du något exempel på någon värdering du delar med Onda & Fejs?

– Ja men allting mer eller mindre, om hur samhället är uppbyggt. Den här skivan handlar ju t.ex. mycket om att man är väldigt bevakad, och att det är jävligt fel. Lever man som klottrare är ju det nånting man känner hela hela tiden.

Det känns som att Onda och Sthlm Inkasso och hela den klicken har fått väldigt många fans just bland klottrare på senare tid.

– Så är det verkligen.

Varför tror du att det är så?

– Det beror väl på att de flesta klottrare lever mer eller mindre lite utanför samhället, för att du gör nånting du inte borde göra men du gör det ändå för att du står för det. Och den här musiken handlar ju om att stå lite utanför det vanliga samhället, och att faktiskt stå upp för det. Sen så är deras musik också lätt att känna igen sig oberoende om du bor i storstan eller på landet, och klottrare finns ju överallt.

Det rappar de ju om nu också, att de har mycket fans på mindre orter.

– Som de sagt själva: De alla är från landet men när de flytta till Stockholm så märkte de att det var exakt samma sak här. Och så är det ju verkligen, det har jag själv upplevt. Det mesta är likadant överallt. Spelar ingen roll vart du torskar liksom, snuten frågar ju alla om du har nått “Vasst i din ficka”.

Hur det kändes när du hörde Fejs rappa “Bomba Snatta Torska, trassla, som om jag reppa den där klicken” på “Rör oss som vatten”. Det är svårt att inte tolka det som att han refererar till ditt crew, BST.

– Det kändes jävligt fett. Vår graff kan de alltid tvätta bort men att den raden finns nu, det kan de aldrig göra nånting åt.

För att lyssna på och/eller köpa ”Jordens Salt” av Onda & Fejs, gå till iTunes, Spotify eller Bandcamp.

För att se mer av TRIZZ och hans vänner i BST, ta en promenad eller åk valfritt tunnelbane- pendel- eller SJ-tåg och titta ut genom fönstret.

/Petter

Jag älskar verkligen all västkust-R&B som dykt upp i kölvattnet av till exempel Ty Dollas, HBKs och DJ Mustards framgångar. Hela det DJ Mustard P-Lo-soundet är fan som gjort för R&B. En av alla dessa västkust-artister som levererat SVINBRA R&B på den typen av produktioner är Derek King, som precis släppt sitt debutmixtape Fake ID. Jag är kär. Det är SÅ JÄVLA BRA, det är känslosamt, catchy och får mig att längta så eeeeextremt mycket efter sommaren. När mina andra stora R&B-kärlekar just nu, till exempel August Alsina, mest gör fuck boy anthems så gör Derek King extremt gulliga låtar där han sjunger om att inte ge upp på kärleken och hur dedicated han är till den där speciella tjejen.

Min absoluta favvolåt från Fake ID är helt klart Wondercall där refrängen JÄVLIGT OVÄNTAT är hämtad från Oasis Wonderwall. SÅÅÅ jävla random. Återigen är Derek King kär och gullig, ”baby after all, you gon be that one that I call”. Låten gästas av Rayven Justice, en annan jävligt lovande västkust-R&B-kille som bland annat gjort detta mästerverk.

ALLTSÅ NI _MÅSTE_ lyssna på Fake ID, det är 100% gulligt, catchy, glatt och mysigt från början till slut och alla produktioner är GULD. JAG ÄR ELD O FUCKING LÅGOR!!!

(ungefär såhär såg det ut första gången jag lyssnade på Fake ID)

Mixtapet hittar ni självklart för gratis nedladdning på DatPiff. Lol på en av kommentarerna: ”teeflii should of been on this and mustard should of prod at least 1 track”. HAHA det svider att när allas nya favvo DJ Mustard inte behövs på grund av att personerna som faktiskt kom på hans sound gör det bättre själva :))

Nu ska vi förklara bilden från förra inlägget, och samtidigt bildn här ovan. Först och främst, Nae Nae är en dans som förklaras i detta gamla VBDFR-inlägg. Det är en dans som bl a utfördes av fotbollspelaren Lance Moore från New Orelans Saints när han gjorde en touchdown i höstas. Så här ser Nae Nae ut:

Så då vet ni var Nae Nae är. Nu kan ni börja förhålla er tll det som är nya Nae Nae, dvs Yeet. Vad kommer bilden ovan och bilden från förra inägget från? Jo: de kommer från denna VINE (s/o till oss som aldrig tog bort Vine-appen):

Vine är fortfarande relativt poppis i USA och det beror mkt på att det är som himla kul. Folk har blivit bättre på det och kids älskar att visa sina dansskills. Meatball the infamous aka Lil Meatball, som dansarbarnet i vinen ovan kallar sig, verkar vara relativt nöjd med uppståndelsen kring sin vine. Det låter så denna video-intervju med honom i alla fall, han säger bl a att han skulle dansa skiten ur det sexåriga Vine-fenomenet Lil Terrio om de skulle dansbattla.

För er som är intresserade av bra rap och/eller lyssnar och/eller läser VBDFR så är det ingen chock att detta barn kommer från Dallas, Texas. Nästan alla nya danser och rätt mycket av den musik ni hör i klubbar bygger på idéer folk i Dallas kläckt, för mer info.

Meatballs Vine har alltså hursomhelst blivit en internetsuccé som kanske till och med spridit sig till Sverige redan? Jag vet inte svart på den frågan. Här är hursomhelst lite av det världens störta hög aka internet (citat: petter417) har hittat på med utgångspunkt i Lil Meatballs Vines, bilder:

Här är lite fler #yeet-Vines fans till Lil Meatball har spelat in:

Det är detta ungdomarna håller på med idag!? I USA iaf. Som alla över 25 alltid säger: tack och lov att social media inte fanns när vi gick i gymnasiet. Så har jag alltid tänkt, men nu när Vine är så här kul önskar jag typ att Vine fanns när jag gick i gymnasiet.

Hursomhelst så har Yeet på några veckor spridit sig från att vara en dansgrej och nåt sorts rop för att uttrycka att nåt exremt är på gång, det är nu även en musikgrej. Det finns alltså redan Yeet-musik. Precis som det finns Nae Nae-musik. Kanske började det med denna Vine-användare som för 35-dagar sen ladade upp vinen nedan, där han säger sig ha gjort ett beat till Lil Meatballs vine:

Rätt fett beat. Det kanske inte började med Vine-beatskaparen vem vet. Det viktiga jag ska förmedla här är att rapparen Quill för några veckor sen släppte denna extremt feta yeet-sång vid namn yeet, med nån som heter Showtime och några som heter Yeet Gang. Det finns redan en grupp som heter Yeet Gang.

Quill och Yeet Gang är inte den enda som har gjort Yeet-musik dock. Nedan kan ni lyssna på mina bästa Yeet-sånger + Nae Nae-sången i en Soundcloud-spellista där den bästa sången kommer överst och andra sånger längre ner. Jag tog med Vine-beat-killens beat sist också. Jag ville typ lägga in andra Texas Club Music hits men det får bli en annan dag. Minst en av dessa sånger går att hitta på detta extremt feta Texas Club Music mixtape från club.livemixtapes.com.

Av: Hugo

Det är snart ett år sedan jag hörde Lyrica Andersons Unfuck You för första gången och blev EXTREMT kär i den. Så perfekt R&B, så perfekt tema. Älskar musik man kan relatera till, LOL. Lyrica är hyfsat okänd, men ändå gammal i gemet. Hon har kämpat på med att göra egen musik sedan typ 2007 någon gång, och har de senaste åren också skrivit till andra. Chanserna att det är nu är Lyricas tid (ÄNTLIGEN) känns ganska goda. Unfuck You har fått en vers från Ty Dolla och nyligen släpptes Lyricas EP King Me 2. Och det är en jävla bra EP alltså, JEEEEESUS. Den bjuder tex på en riktigt go snuskvers från världens gulligaste rappare Kevin Gates. Åh KEVIN GATES!!!

King Me 2 låter bitvis väldigt 90-tals-throwback, och jag älskar det. Alltså… egentligen låter det nog inte så throwback när jag tänker på det, det är bara hur R&B utvecklats de senaste åren som får mig att tycka att allt som låter som klassisk R&B är throwback #STARKTES. King Me 2 finns på tex iTunes.

Vi avslutar med videon till Unfuck You, KAN INTE FÅ NOG AV DENNA LÅT!!