Jag har älskat Keke Palmer sen hon släppte sitt debutalbum So Uncool 2007. Då var Keke fjorton (14!!!!!!!!!!!) år gammal, förlåt men hur sjukt e inte det? Älskar barnstjärnor men hjälp va läskigt det kan va också. Kekes debut bjöd på extremt välproducerad, poppig och hittig tonårsrnb och bäst på skivan var helt klart låten The Game Song.

The Game Song handlar alltså om hur en trettonårig Keke blir dissad av sin kille som hellre vill spela TV-spel än va med henne. SÅ GULLIGT. Älskade dock låten lite mer när jag todde att refrängen gick ”that’s why I, I hate men, that’s why I, I hate men” men hon sjunger alltså ”Madden”, inte ”men”. Ahwell.

Keke har sedan debuten släppt lite mixtapes och skådespelat en massa, senast spelade hon till exempel Chilli i filmen om TLC, som är obligatorisk tittning för alla som missat den.

Nu har Keke, som idag är 20 år gammal, landat ett gig på BET där hon ska hosta en egen talkshow, vilket gör henne till den yngsta personen EVER att få en egen talkshow. Så fett.

Keke jobbar också på ny musik, och ska släppa ett helt album producerat av ingen mindre än Bangladesh. Kan bli hur bra som helst. Det första smakprovet visar att hon är ganska trogen sitt sound, det är glatt, det är gulligt, det är fortfarande ganska barntillåtet och jag älskar det. Det finns alltid en plats i mitt hjärta för gullig tonårsrnb.

Hey allihopa! Allas vår Quay Dash från Bronx är tillbaka o rappar om att örfila folk och sno folks män över en sampling som jag känner igen men inte kan placera (säg till i kommentarerna eller på twitter om ni vet), en ettrig liten hi-hat och massa bas. Seriöst, så pass mycket bas. Jag höjde till max och en hund i huset mitt emot blev sjösjuk o spydde.

Ahhhh jag älskar Quay. Hennes ad-libs, jag skulle kunna lyssna på en ljudbok med bara hennes ad-libs. ”What..? Aha… Oh… Yeah… Uh… Fuck outta here… Word..” skulle den kunna heta, och jag skulle köpa den twice om den så bara släpptes på japansk import-mini-disc. Vilket e precis en typisk fånig grej som dom här #CUNTMAFIA-tokarna skulle kunna göra.

Quay Dash – ”Pop Triggerz”

En sak till innan jag går ner till centrum o låter mina tår andas i ett par open-toes adidas flip-flops* gnolandes på ”Dear Summer” med Jay-Z för fuck it, kan vi inte bara säga att det är sommar nu:

Första fem-sex lyssningarna tyckte jag det lät som att Quay rappade ”siting on top of the hell, stacking our riches” men inser nu att hon antagligen säger ”hill”. Fan hade det inte varit fetare att sitta uppe på helvetet än kullen? Detta är som när jag jättelänge trodde att Lil Wayne rappade ”stuck in the hood/like they poured semen on us” men han rappar ju såklart ”cement” vilket är avgjort mer logiskt, men kladdig intorkad sperma som metafor för social immobilitet kommer ändå för alltid leva vidare i mitt huvud.

*okej det finns inga flip-flops som inte är open toes, jag ville helt enkelt bara säga ”open toes” för det va så kul när Cam sa det när han dissade Jay  :) 

PEACE

/Petter

För ett drygt dygn sedan när Petter nyligen slutat fylla år ens i Söderhavet och jag fortfarande fyllde år i stora delar av världen skickade Petter denna bild till mig som inlägg på min vägg på Facebook.com. Han hälsade grattis och bad mig försöka tänka in hur den här personen Shawn Michaels och hans roll(?) Heart Break Kid passar in i den här Halmstad Boll Klubb/Heart Break Gang aka HBK-röran. Jag svarade att jag skulle utreda saken, men att jag fortfarande var säker på att det var Fredrik ”Freddie” Ljungberg som var spindeln som knöt samman de olika HBK-gängen. Sedan bad Sanna mig förklara vad hur Freddie passar in i HBK-röran. Allt detta ska jag svara på här.

Vi börjar från början för er som inte hängt med i hela HBK-röran.

HBK 1.
Det finns ett kreativt ungdomsgäng bestående av typ 22 ungdomar från Bay Area som kallar sig HBK. Kända medlemmar är Sverige-aktuelle Sage The Gemini, Iamsu, Kool John t ex. Detta HBK är alltså Halmstad Boll Klubb. Så här ser gänget ut:

HBK 2.
Det finns ett aningen kreativt men mestadels hårt slitande allsvenskt fotbollslag från västkuststaden Halmstad. De ”kickar boll” och sånt. Deras styrka ligger i att de har två anfallare som springer för mycket och skjuter så fort de når bollen, islänningen Gudvin Baldvinsson och den typsikt alldagliga och rätt okay allsvenska anfallaren Micke Boman. På bänken sitter ynligen Antonsson redo att springa massa och skjuta på allt vid eventuellt byte. Detta är alltså Heart Break Gang. Så här ser gänget ut:

Svar:
Svaret på Petters fråga är enkelt: det är inte nån Shawn Michaels på bilden. Det är HBKs före detta vänsterback och numera marknadsman Per Texas Johansson ni ser gånger tre på bilden överst. Så här såg Per Texas Johansson ut som aktiv:

Ni ser likheterna. Det är samma person på bilden överst som på bilden precis ovan här. Sist jag såg Per Texas Johansson spela live överhörde jag en diskussion på grov halländska mellan två medelåldersmän:

– han är bra den där Kansas
– njae

Svaret på Sannas fråga är lite krångligare och lite mer av en åsiktsfråga. Här är mitt svar:

Fredrik ”Freddie” Ljungberg är den Premier Leauge-spelare någonsin (engelska ligan) som stilmässigt och uttrycksmässigt kanske skulle ha störst chans att integreras i det kreativa kollektivet HBK från Bay Area. Att Halmstad-sonen Freddie slog igenom som allsvensk spelare i HBK gör ju matchningen självklar. Idag driver Freddie sportkrogen ”Freddie” i Halmstad. Här är t ex Freddie Ljungberg i en jacka från the Pink Dolphin x HBK Camo Collection:

Här är en kille som heter Skipper i en väst från samma kollektion:

Här är en 40 minuter gammal sång med en kille som heter Skipper och Jae Cuervo:

Här är en lite äldre sång från 15 timmar sedan med rnb-sångaren Derek King och Iamsu:

Av: Hugo

I avsnitt 60 av vår pod VBDFR spelade jag och Sanna chock-mycket bra musik faktiskt. Om ni missat det så tycker jag ni ska ta en timme inom kort till att lyssna (här), om ni kan tänka er höra oss prata om och lyssna på chockmycket bra musik alltså. En av sångerna jag spelade har jag tänkt blogga om sedan den kom men pga problem med VBDFRs datapark har det inte gått. Minst 100% av er som läser detta kan relatera till problem med dataparker så jag vet (hoppas) att ni inte är upprörda.

Chokerande nog är sången jag pratar om rappad av en ungdom från Louisianas residenshuvudstad Baton Rouge. Chockerande nog är videon uppladdad på Str8 Up Ents youtube-konto. Det är inte första gången ni hör Danja på bloggen höll jag på att skriva, sen letade jag och upptäckte att det var på min gamla blogg jag postade Danjas Ima Teach You How To Do It (kolla videon underst nedan) i höstas. Den är fet och så men denna nya sången lyssnar jag fortfarande på massor och det var ju nästan två veckor sedan den kom. 

I podden påpekade jag att beatet lät väldigt mycket som ett Mouse On The Track-beat. Vår lyssnare Lo Vahltström påpekade att Vibe’n har samma beat som den gamla Boosie-hitten Top Notch, med Mouse som producent och refrängsångare. Lil Trill och Lil Phat (RIP) är fantastiska på Top Notch. Refrängen är dock annorlunda och det är kanske lite anmärkningsvärt att Danja sjunger:

”feelin like Nussie everybody vibe’n”.

Nussie är en Baton Rouge-legendar som tragiskt blev mördad för några år sedan. Louisianas rättsväsende var övertygad om att det var Boosie och Nussies rapbeef som hade slutat blodigt och åtalade Boosie för att ha beställt mordet. Boosie friades från åtalspunkterna och är ju nu sedan några veckor även friad från finkan. Jag hoppas verkligen att han inte var inblandad, bl a för att jag verkligen uppskattade Nussie som musiker.

Han hade nästintill ingen musikalisk eller lyrisk talang men sjukt mycket energi och attityd. Lyssna på They Hate My nedan där Nussie är helt fantatsisk på ett Savage-beat. Han förklarar rakt upp och ner varför alla hatar honom:

Här är en rad från sången ni hör ovan:

i bought a house and a building on the same street

Raden förklars inte vidare utan det är skryt som får stå för sig självt. Inga jävla metaforer. Han vrålade ut aggressioner på ett fantastiskt sätt. Enligt en kommentar jag minns från typ Memphisunderground.com eller Wordofsouf.com (alltså för två-tre år sedan var det så raplyssnare följde Baton Rouge-rap, letandes efter sällsynt info om när Kevin Gates skulle släppas fri t ex) så ska Nussie ha varit hatad i hela BR pga att han rånat alla minst en gång.

Så vad säger Danja med den där refrängen? Vem vet, det viktiga är att raden gav mig en anledning till att påpeka att det är lite anmärkningsvärt att rappar om Nussie på ett Boosie-beat och att jag således jag fick en chans att skriva lite om Nussie. Det skulle vara så spänande om artister som de vi bloggat om (She Money, Danja, Spitta, Kevin Gates med flera) kunde göra något stort av Baton Rouge musikarv, denna stökiga kraftmusik som trots allt är en ljudmässigt snällare variant av sin lika studsiga kusis bounce från grannstaden New Orelans. Det kanske var på väg att hända när det kanske största löftet Lil Snupe blev signad av världsstjärnan Meek Mill, men tyvärr gick Snupe bort förra året.

Lyssna på och kolla på videosarna till Top Notch med Boosie och Danjas Ima Teach You How To Do It här nedan:

Av: Hugo

Låten jag väntat på i evigheter är äntligen här! Jag har obsessat över Young Thugs Eww sedan jag såg YouTube-klippet där Thug premiärar låten på en av Atlantas radiokanaler. Den här låten är så perfekt att jag inte finner ord. Ryktet säger fortfarande att Drake ska vara med på den slutgiltiga versionen och ni kan ju gissa vad jag känner inför det (ledtråd: 0 positiva känslor). Den version som nu finns ute kommer med lite random tags, men helt ärligt, jag tar hellre lite störiga dj-drops än en Drake-vers. Yup, jag drack ett stort glas haterade till frukost idag.

Jag antar att ni inte missat att Young Thugs samarbetsmixtape med Gucci Mane släpptes igår? LYSSNA PÅ DET!!! Det är lite ojämnt, och helt ärligt var det inga av de låtar jag inte hört innan som verkligen fångade mig, men jag tror kanske tapet kommer växa. Mixtapet hittar ni såklart på DatPiff! Nu väntar jag otåligt på att Young Thugs mixtape med Yakki Divioshi ska släppas, det har stått ”Coming Sonn” på DatPiff i över en vecka nu…. Jag lyssnar på den här låten typ oavbrutet, älskar den hetsiga och stökiga produktionen.