Nu! Nuu! Nuuuuu ska ni få höra om Musikhjälpen tills era öron trillar av. Eller era ögon ploppar ur. Helt beroende på om ni läser detta med egna ögon eller om någon läser högt för er. Mobilbilderna är mina, fotona från utanför buren är tagna av Herman Caroan.

Jag och Johanna åkte till Uppsala. Åt våffelbuffé till lunch och taggade. Kom till buren lagom till att The Fooo lämnade den i sin Fooo-mobile, så medan alla hade fullt upp med att titta på dem så spurtade vi in med världens snabbaste steg. Hann till och med kramas med dem alla innan de åkte iväg, ackompanjerade av hormonstinna tonårsskrik.

Kolla vad coola vi är i våra kappor. Ja. Jag vet.

Vi hittade William Spetz och fick Musikhjälpen-tårta!

Älskade William. Ni förstår inte vilken fantastisk människa han är. Rakt igenom ödmjuk, snäll och godhjärtad.

Sen, efter en aspeppig One Direction-låt, fick jag komma in i buren! Folk skrek ashögt. Kände mig som Madonna.

Linnea och Kodjo sände medan jag hälsade på. Så himla ASGRYMMA båda två. Ni vet ju hur mycket jag fangirlar att jag nästan är ”kompis” med Linnea Henriksson nu. Tihi. Tog en skärmdump pga mitt hår ser snyggt ut OCH jag ser typ helt finn-fri ut???

Fick hänga i hela tio minuter och prata om hur det är att vara Nordens största kvinna på youtube, vloggtips och min auktion – som är uppe i hela fem tusen frickin kronor??!! Holy amazeballs. Tio timmar kvar i skrivande stund, ni som har råd och vill vlogga med mig, BUDA!

Vi pratade klart, nästa låt gick på, Kodjo kramade mig länge och sa att jag skulle ta ett ärevarv (som om det skulle vara världens prestation att hänga med ascoola människor i radio under tio minuter) och vinka till alla fantastiska människor som stod utanför. Gjorde det. Hittade skyltar. SKYLTAR. Kolla på dem. KOLLA. Mitt hjärta ba hejdå, stannade och så dog jag.

Sen återuppstod jag och slängde med håret lite.

Och ja, innan ni börjar fråga, min tröja är skitmysig. Fick den av Johanna i julklapp. Love her 4 that.

Jag: Okej, bild! Du, fotografmannen, kan du ta bild med min mobil?

Linnea: Ja! Vad gör ni? Ser ni glada eller coola ut?

Kodjo: Jag ser söt ut.

Sen hängde vi med William i mattältet en liten stund till, för att sedan gå ut och mötas av så himla många av er. Ni är så fina allihopa!! Blev helt överväldigad och tänkte att well, här kommer jag drunkna, men världens bästa säkerhetsvakt var astrevlig och organiserade en selfie-crowd. Här på bilden ovanför tog jag selfie med mitt största kill-fan, enligt honom själv och hans kompisar. Daniel heter han. Sjukt snäll.

Vet inte hur många selfies jag tog. Mitt selfie-game var dock jäkligt strong. Här är även ryggen på den super-ägiga ordningsvakten.

Så himla bra dag. Gick därifrån och kände mig lycklig av så många anledningar: att jag fick vara med och bidra till att stoppa spridningen av HIV. Att jag fick hälsa på i buren. Att Linnea, Kodjo och Petter är så klockrena programledare. Att så många kom för att kolla, säga hej och ge mig kärlek. Att jag fått så himla mycket värme genom sociala medier från er som inte kunde vara där på plats. Jag är så himla lyckligt lottad. Ni är fantastiska, allihopa.

HEJ

Jag var på Idolfinalen igår! Mötte upp Daniel Paris och Lisa Tellbe i absolut skitväder.

Mitt babyhår. Kan vi snälla prata om det. Jag behöver någon att diskutera mitt babyhår med. Vad händer? Nog för att jag visserligen var inne på dag tre av tre möjliga mellan tvättar, men det faktum att det lagt sig som en liten extra-lugg? Snelugg, till råga på allt?! Mitt tolvåriga vågar-inte-riktigt-men-försöker-vara-emo-jag kommer fram på nytt.

Fotoväggen på efterfesten var ungefär lika rolig som julsånger i juni, så vi hittade några konstiga logo-lådor och bad fotograf-Herman att fota oss framför dem. Det bästa med denna bilden är att Lisa är skitsnygg, Daniel ser ut att ha the time of his life och jag ser mest ut som en skelögd daggmask.

Återigen: babyhår. Babyhår all over the place. Utmanade Lisa på babyhårtävling. Vann.

Träffade Sarah Tjulander. Så himla mysig tjej!

Insåg precis att jag inte skrivit ett ord om själva Idolfinalen. Det var bra! Har inte följt tävlingen alls så kan dessvärre inte säga vem jag hejade på (jo: Linnea Henriksson i intronumret. Bae) men att få ont i öronen (på riktigt) (ONT) när One Direction äntrade scen var en upplevelse. Ännu bättre upplevelse var att hitta den här instagram-ramen någon timma senare. Lisa skrek högt och sprang fram till den. Kvällens bästa syn.

Alla foton: Herman Caroan.

Följare. Jag har ett announcement. KOCK-CLARA HAS RETURNED!!!

Sidenote 1: Mitt laga-mat-ego försvann väl riktigt aldrig, men har inte matbloggat på ett tag, så, RETURNED!!!

Sidenote 2: Jag får bara fel bilder i huvudet av att kalla mig själv ”kock-Clara”. Tack till er i högstadiet som till exempel skrattade hysteriskt varje gång ord som ”come” nämndes.

Idag tänkte jag tipsa om världens lättaste rätt till er som äter fisk.

Ni behöver: laxfileer. Cashewnötter. Sweet chili-sås. Och det är det. Jag säger ju det, världens enklaste middag.

Dra laxfileerna i en ugnsfast form, strö över önskad mängd cashews, häll över sweet chili-sås och salta lite om du har samma saltbegär som jag. Tillaga i ugn, 175 grader, 20 minuter. Färdigt. Ät med vad du än har hemma – wokgrönsaker, för min del. Svingott. Varsågoda.

Igår var jag Moder Stress, och blev ännu mer stressad över saker som jag inte ens skulle behövt stressa upp mig över i första taget. Men jag är en lättstressad människa, så. What to do.

Moa Svan med Gäster, showen där jag är med och gör ”sketcher” (inom citationstecken eftersom ingen riktigt vet exakt vad jag gör) var igårkväll! Johanna var där och fotade lite. Som vanligt. Och så fick jag bilderna idag. Yay. Såhär såg det ut:

I gäst-logen fick vi mackor och dricka. När denna bilden togs var jag skitledsen för att jag tappade ett solrosfrö istället för att det hamnade i min mage. Dagens sorgligaste ögonblick.

Efter mer än halva showen fick jag komma på scen. Vi pratade om när jag gjorde Mello, hur det var, och om när Panetoz manager sa att de ville ta en bild med mig fast så ångrade de sig och ville ha bild med Sanna Nielsen istället och jag blev dissad el grande. Folk skrattade. Jag var nöjd.

Emmy och Lisa från AIK Hockey hälsade på. Ser jätteledsen ut på bilden men det är för… att… jag inte får ha hockeykläder på mig. (?)

Moa tackar och ser cool ut medan jag försöker förklara för Ametist Azordegan att där satt en kvinna med asroligt garv på första raden och Ametist inte alls fattade vad jag snackade om.

Mycket roligt! Tack Moa! Vill ni komma och se nästa show är den i Kulturhuset den 26 november. Köp biljetter HÄR. Godnatt.

Hej kompisar. Har ni tänkt på att jag bytt blogg-profilbild? Ni vet bilden som finns direkt under rubriken, som tidigare varit en svartvit bild på min egna graciösa nuna?

Den är, sedan igår, long gone. Nu är det min nya logga som övertagit platsen som claraslife-ansiktet utåt:

Kollaaaa!!! Visst är den SNYGG! Det är en som heter Petter Almgren som gjort den. Jag följde slaviskt hans fotoblogg mellan 2009-2011, sen slutade jag läsa bloggar. För någon månad sedan hittade jag honom av en slump på instagram, fick flashbacks från den ljuva tiden då jag ansåg mig själv vara ett av hans största fans och mailade honom superspontant med förfrågan om han ville göra min logga. Det ville han! Och här är den. Jag är så jävla nöjd, tycker den är fantastisk på alla sätt.

Har även lite fler färgkombinationer som jag gillar:

Den rosa får bli huvudlogga för stunden, kanske ändrar mig längre fram. Tänkte i alla fall börja sälja merch snart, med alla olika färger att välja mellan.
Vilken är er favorit?